Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1951 - Tryckluft inom industrin, av Johan Munck af Rosenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
TEKNISK TIDSKRIFT
Elmotordrivna handverktyg finns som bekant
av två slag, dels med universalmotor dels med
högfrekvensmotor. Generellt kan sägas, att
eldriften ger högre verkningsgrad, men att
luftverktygen är oömmare och driftsäkrare samt har
lägre underhållskostnader. Elverktygen har
också den egenskapen, att de blir varma, vilket
någon gång möjligen kan vara en fördel, men i
regel är en nackdel. Värmen torkar nämligen ut
huden och kan vålla mycket fysiskt obehag, i
synnerhet om verktyget längre stunder utan
avbrott måste hållas i handen. En nackdel med
elverktygen är också, att de är eldfarliga i
närheten av sprutmålning, bensin o.d. och att de
vid isolationsfel ej är helt ofarliga för arbetaren.
De kan därvid under ogynnsamma förhållanden
till och med vara livsfarliga.
Att luftverktygen har lägre verkningsgrad
framhålles ofta som en stor nackdel för luftverktygen,
och det är klart, att denna omständighet i vissa
fall begränsar luftverktygens användning. Men
man får ej stirra sig blind på verkningsgraden.
Det är inte enbart denna, som hos två jämförda
handverktyg är det väsentliga, utan prestationen
hos verktygen jämfört med vad man för vart
och ett av dem får uppoffra i energi och
underhåll. Man skall tänka på att handverktygets
uppgift är att stegra produktionen hos den
mänskliga handen, den dyraste kraftkälla vi har när
det gäller att prestera nämnvärda effekter.
Verktyget skall stegra handens effekt utan att
klav-binda den, så att handen fortfarande har kvar
sin smidighet och anpassningsförmåga. Det
verktyg, som passar handen bäst och möjliggör störst
produktion är i regel också det mest ekonomiska.
Fig. 7. Pneumatiska nitpressar.
göra en lättare gängning i en arbetsbänk med
hjälp av ett hand verktyg kan man ibland göra
en operation lika snabbt som i en stationär
verktygsmaskin men får då samtidigt mycket lägre
maskintimkostnad.
Moderna mutteridragare förses ofta med en
slagmekanism, som ger ett roterande slag.
Härigenom uppnås stort vridande moment på
muttern, medan det medelmoment arbetaren utövar
är förhållandevis lågt. Dessa verktyg, som ännu
är relativt okända i Sverige, användes i stor
utsträckning i Amerika, framförallt på
monteringsbanor för allehanda produkter. Man måste dock
visst inte gå till den verkliga massproduktionen
för att se dem allmänt använda. Här har vi i
Europa mycket att lära.
Ett nytt pneumatlskt verktyg, som fått
vidsträckt användning i Amerika är nitpressen,
fig. 7. Den användes både för kallnitning och
varmnitning och finns i storlekar upp till
kallnitning av järnnit. Typiska
användningsområden är för nitning av chassiramar till bilar,
flygplanskroppar etc.
Bland klippverktyg märkes en pneumatisk
plåtsax, med vilken man kan klippa i kurva i upp
till 1,5 mm järnplåt. Klippverktyg finns också
av en annan art, där en stans klipper ut ett litet
element för varje slag. Verktyget lämnar då ett
förhållandevis brett spår efter sig, när det
klipper, vilket ibland är en stor fördel.
Jämförelse mellan tryckluftsverktyg och elverktyg
Många driftingenjörer har ej gjort klart för sig
när det är riktigt att använda tryckluftsverktyg
och när elverktyg bör användas. Det kan därför
vara riktigt att klargöra denna fråga.
Fig. (j. Gängmaskin med 750 rim spindelhastighet, som
gängar 3/s" gänga i stål; returvarvtalet är 1500 r/m
(upptill). Slående mutteridragare för 1’U" mutter (nedtill).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
