Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1951 - Tryckluft inom industrin, av Johan Munck af Rosenschöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 februari 1951
w. 121
Man kan genom ett enkelt exempel visa, hur
underordnad roll verkningsgraden ofta spelar.
Vi tänker oss ett fall, då man för drift av ett
luftverktyg får uppoffra 1 kW mera effekt än för
drift av motsvarande elverktyg. Är
driftsintensiteten 50 % åtgår det då per timme V2 kWh mera
energi för luftverktyget. Vid ett strömpris av 5
öre/kWh blir den direkta merkostnaden för
kraften 2,5 öre/h, dvs. ungefär en hundradel av
vad den man, som har verktyget i sin hand,
kostar i timmen. Luftverktyget behöver endast
vara obetydligt mera ändamålsenligt eller
effektivt för att det skall väl betala sig.
Jag vill med det sagda på intet sätt förringa
verkningsgradens betydelse utan endast med
skärpa framhålla, att man skall ta hänsyn till
alla faktorer och ej endast till verkningsgraden.
Det kan vara behövligt att påpeka denna sak, då
det finns vad jag skulle vilja kalla
"verkningsgradssnobbar", som ensidigt framhåller
luftverktygens lägre verkningsgrad. De tänker och talar
schematiskt och lurar därmed lätt både sig själva
och sin omgivning.
Erfarenheten från de senaste åren visar också,
att man på flera ställen, där man parallellt använt
luftverktyg och elverktyg i samma verkstad, helt
övergått till luftverktyg, då ingående
undersökningar och statistik visar, att kostnaderna då blir
lägst.
Tryckluft för blästring, transport och förstoftning
Ett gammalt och känt användningsområde för
tryckluft är för sandblästring. Denna process har
under de gångna åren kommit mer och mer till
användning i sin ursprungliga form men även
omformats för nya behov. Sålunda har man i
en process, benämnd kulblästring (Tekn. T. 1948
s. 586), ersatt sanden med små stålkulor. Dessa
verkar ej så nötande på det behandlade godset
utan ger ytan i stället en viss kallbearbetning,
som ofta högst väsentligt stegrar den behandlade
detaljens förmåga att motstå
utmattningspåkän-ningar.
Den helt motsatta vägen har man gått, när man
ersatt sanden med små kulor av plast eller med
sågspån. Processen får då en föga nötande
polerande effekt, som inom många områden är
värdefull. Den användes t.ex. för rengöring och
polering av detaljer till flygmotorer, som undergår
renovering. Varje detalj inspekteras mycket
noga, innan den godtas att på nytt insättas i
motorn, och den måste därför vara alldeles
ren.
En till en viss grad närbesläktad användning
av tryckluften är för sotning av ångpannor. Här
tillgodogör man sig luftstrålens dynamiska effekt
för att lossa sotet från pannans eldytor. Man
tycker, att det skulle ligga närmare till hands att
använda den av ångpannan själv producerade
ångan för sotningen. Det görs också på många
Fig. 8. Gjuteri med vattenspridare för höjande au relativa
fuktigheten i luften och för att slå ner dammet.
ställen, men luftsotningen har mer och mer
kommit till användning, särskilt inom
cellulosaindustrin, då det visat sig, att denna metod i regel ger
bättre resultat och kostar väsentligt mindre i
drift.
Tryckluften användes på många olika sätt för
transport av vätskor och fasta pulverformiga
ämnen. Ett typiskt dylikt exempel, där denna
teknik drivits till nära fulländning är inom
cementindustrin. Den malda cementen uppluckras
med tryckluft, varigenom den flyter nästan som
en vätska och kan tryckas och blåsas genom
rörledningar kilometervis.
En art av pneumatisk transport kan man också
säga, att den av SKF utexperimenterade
dim-smör janordningen är. I en speciell smörj apparat
förstoftas smörjoljan och föres sedan av luften
genom rörledningar till de olika smörj ställena i
en maskin eller maskingrupp. Systemet är
speciellt lämpat för hastigtgående spindlar i
verktygsmaskiner eller liknande element. Bättre
smörjning och samtidigt oljebesparing upp till
90 % kan i vissa fall uppnås, Livslängden på
lagerna mångdubblas ofta.
Förstoftningen av en vätska för tanken på den
pneumatiska färgsprutan. Även här har en
avsevärd utveckling ägt rum. Först och främst har
den vanliga typen av färgspruta förbättrats och
gjorts till ett mångsidigt användbart verktyg.
Men flera speciella sprutpistoler har
framkommit, t.ex. sådana för sprutning av två färger
samtidigt m.m. Spruttekniken har införts inom
många industrier, t.ex. för sprutning i stället för
pensling av bullar i bagerier, sprutning av de
nytryckta arken med en snabbtorkande vätska i
tryckerier, för att arken ej skall svärta ner
varandra etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
