Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1951 - Standard för eldningsoljor, av K-E Swendsén - Eldningsoljan i förgrunden, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 februari 1951
w. 139
Standard för eldningsoljor
389.6 : 662.75
Är 1948 uppdrogs på begäran av
Sprängämnesinspektionen och Statens Bränslekommission åt STF:s
Automobil-och motortekniska kommitté att utarbeta
kvalitetsbestämmelser för eldningsoljor. Att uppdraget lämnades åt
kommittén beror på, att normeringsarbete vid denna tidpunkt
pågick för motorbränslen (Tekn. T. 1949 s. 63), vilkas
egenskaper nära anknyter till eldningsoljorna.
För normeringsarbetet tillsattes en subkommitté som fick
följande sammansättning: E Norlin (ordf.), P Kylberg, G
Bahnö, A Billberg, F Eklund, G Karlbom, H Lindhe, T
Widell och K-E Swendsén (sekr.). Subkommitténs förslag har
framlagts som förslag till svensk standard (SIS 15 10 05)
för eldningsoljor.
Giltighet
Dessa kvalitetsbestämmelser gäller för eldningsoljor i
leveranstillstånd. Med eldningsoljor förstås flytande bränslen
bestående av kolväten och lämpliga till användning i
eldningsaggregat med för ändamålet avpassad konstruktion.
Beteckningar
Eldningsoljor uppdelas i sex typer, varav en
eldningsfotogen, beteckning Ef, och fem egentliga eldningsoljor,
betecknade Eo 1, Eo 2a, Eo 2b, Eo 3 och Eo 4.
Definitioner på brännartyper
Följande huvudtyper av oljebrännare förekommer:
A. Förgasningsbrännare: bränslet förångas och förbrännes
i den omgivande luften. Brännaren förekommer dels
som öppen brännare (pottbrännare) och dels som
sluten för självtryck eller med tryckbehållare
(fotogen-kökstyp).
B. Blandningsbrännare (lågtrycksbrännare,
emulsionsbrän-nare): olja och luft blandas i en blandarpump och
införes under lågt tryck i eldstaden.
C. Tryckoljebrännare (högtrycksbrännare): oljan insprutas
i eldstaden under högt tryck genom lämpligt munstycke,
varvid den finfördelas.
D. Ångtrycks- och tryckluftsbrännare (pressluftsbrännare):
oljan finfördelas och insprutas i eldstaden genom
lämpligt munstycke med hjälp av ånga eller luft under tryck.
E. Rotationsbrannare: oljan finfördelas genom att den
slungas ut ur ett mycket hastigt roterande munstycke,
varvid den möter en i regel motroterande luftström.
Användningsområden
För eldningsoljorna gäller i huvudsak följande
användningsområden:
Ef: i förgasningsbrännare.
Eo 1: i blandningsbrännare och tryckoljebrännare utan
förvärmning samt i större förgasningsbrännare.
Eo 2a: i tryckoljebrännare och blandningsbrännare, utan
förvärmning med undantag för de mindre typerna,
med förvärmning även i mindre typer.
Eo 2b: i tryckoljebrännare och blandningsbrännare, med
förvärmning, utom i de minsta typerna av
tryckoljebrännare.
Eo 3: i tryckoljebrännare, blandningsbrännare,
rotations-brännare, ångtrycks- och tryckluftsbrännare
samtliga med förvärmning, dock ej mindre
tryckoljebrännare.
Eo 4: i rotationsbrännare, ångtrycks- och
tryckluftsbrännare, samtliga med större kapacitet och med
förvärmning.
För resp. brännare rekommenderad oljetyp kan
givetvis utbytas mot olja av tunnare typ.
Kvalitetsbestämmelser
Eldningsoljorna skall vid provning enligt angivna
metoder uppfylla i nedanstående tabell uppställda fordringar.
Provtagning skall göras enligt SIS 15 01 01. K-E Swendsén
Eldningsoljan i förgrunden. Världens råoljeproduktion
växte under tiden 1942—1948 med två tredjedelar, men
1949 kunde man notera en minskning med 1 °/o. Oljan är
1 dag världshandelns förnämsta stapelvara, och
produktionen uppgår till ca 1,3 Mt/dygn.
Är 1949 var oljekonsumtionen räknat per person i USA
2 250 1, Kanada 1 360 1, Latinamerika 288 1, Sovjet 208 1
och Sverige 482 1. Detta lands totalförbrukning var samma
år 3,37 milj. m8, vilket är tre gånger förkrigstidens.
Ännu 1936 utgjorde bensinen 50 °/o av Sveriges
petroleumkonsumtion, men denna siffra hade 1949 fallit till 20 %>.
Eldningsoljan intog då främsta platsen, därför att
industrin i allt högre grad gått över från fasta till flytande
bränslen. Under de senare åren har den förbrukat i
genomsnitt 1,5 milj. m3/år eldningsolja, vilket är mer än hela den
svenska oljeförbrukningen före kriget.
Fotogenen, som var petroleumindustrins första stora
artikel, har fallit tillbaka starkt, men den kan få uppleva en
renässans som bränsle för reaktionsflygplan. Även genom
jordbrukets och skogsbrukets växande mekanisering har
motorfotogenen fått ökad betydelse (enl. Esso). SHl
Egenskap Enhet Ef Eo 1 Eo 2a Eo 2b Eo 3 Eo 4 Provnings-
metod
Viskositet ..................................... cSt högst 10 vid 20°C lägst 7 högst 35 vid 20°C lägst 35 högst 70 vid 20°G lägst 20 högst 70 vid 50°C lägst 70 högst 650 vid 50°C SIS 15 02 15
Lägsta flyttemperatur ........................ °C högst —30 högst — 7 högst — 5 högst —5 så låg, at| hanteras ii de anläggn : oljan kan
^ederböran-ling SIS 15 02 09
°C lägst 35 lägst 60 lägst 601 lägst 60l lägst 601 lägst 601 SIS 15 02 02
Destillation temperatur för överdestillering av 85 vol.-°/o °C _ högst 360 _ _ _ _ SIS 15 02 17
slutkokpunkt ................................. °C högst 330 — — — — —
vikt-°/o högst 0,05® högst 0,12 högst 4,0 högst 7,0 högst 12,0 — SIS 15 02 13
Vatten och mekaniska föroreningar ......... vol.-®/0 högst spår högst 0,1 högst 0,5 högst 0,5 högst 1,0 högst 2,0 SIS 15 02 08 15 02 07
Svavel, totalt ................................. vikt-°/o högst 0,5 högst 1,2 högst 2,0 — — — SIS 15 02 16
Effektivt värmevärde ........................ kcal/kg lägst 10,200 lägst 9,900 lägst 9,700 lägst 9,700 lägst 9,600 lägst 9,300 Bombkalori-
Täthet (specifik vikt) ......................... g/ml _ _ _ _ _ _ SIS 15 02 01
Motsvarar närmast ASTM Heating Oil No. .. 1 2 4 4 5 6
1 För klassade fartyg lägst 150°F (65,6°C). 2 Bestämmes på 10 °/o destillationsrest; omräknas på hela provet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
