Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1951 - Böcker - Bilismen i Sverige i statistisk belysning, av WS - Granit och Beton 1910—1950, av W S - Insänt: Fordons hjultryck vid inbromsning, av Bengt Jakobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 februari 1951
w. 143
Denna bok, som utkom i en första upplaga 1948, ger en
överblick av befintligt statistikmaterial om bilismen, både
officiellt och sådant som härrör från utgivarföreningen
och företag inom branschen. Den nu utkomna andra
upplagan har kompletterats med uppgifter för åren 1948—1949
och försetts med både svensk och engelsk text. En nyhet
är vidare tabellerna över antalet inregistrerade personbilar,
bussar och lastbilar fördelade efter fabrikat och län.
Dessutom lämnas en överblick över import- och
exportförhållanden, sysselsättning, vissa transportförhållanden samt
vägtrafik och vägar. WS
Granit och Beton 1910—1950, utgiven av Granit och
Beton AB, Stockholm 1950. 55 s., ill.
Dennä angenämt måttfulla jubileumsskrift har Granit och
Beton AB utgivit till sitt 40-årsjubileum. Boken inleds med
en kort och välskriven historik, åtföljd av en presentation
av företagets medarbetare och organisation. Två
tredjedelar av skriften upptas av en översikt över verksamheten,
som mest i bild ger läsaren en uppfattning om vad
företaget byggt: bostadshus, offentliga byggnader,
byggnadsverk för industrin, vattenlednings- och avloppsarbeten,
vatten-, väg- och brobyggnader, flygfält, beläggningar osv.
Bildmaterialet är intressant, men till kvaliteten ojämnt (att
t.ex. leta fram en bättre bild än bokens av postgirokontoret
borde inte vara svårt). Typografin är god. W S
Färdriktning
Insänt
Fordons hjultryck vid inbromsning
Nedanstående inlägg har föranletts av en del märkliga
uttalanden i en recension av ingenjör Einar Bohr (Tekn.
T. 1950 s. 820).
Ett idealiserat fordon är visat i fig. 1. Tyngdpunkten
ligger mitt emellan hjulaxlarna, massan är m och
tröghetsmomentet kring tyngdpunkten är I. Hjulen är
mass-lösa och hela fjädringen är förlagd till de antydda
fjädrarna, som är dämpningsfria och vardera har
fjäderkonstanten k. På bakre hjulparet verkar vid bromsning
från vägbanan den konstanta bromskraften B, som
tän-kes momentant pålagd vid tiden t =0.
Rörelseekvationerna är
m • x = — B
m-y — Q—{Ni + N2)
1 -q> = B(b — y) + (Nz — Ni) a.
Koordinatsystemet är rymdfast.
För hjultrycken gäller
Ni = f + k(y + a(p)
N2 = f + k(y-a(p)
(1)
(2)
(3)
(4)
(5)
(Vagnens tyngdpunkt befinner sig på x-axeln vid
jämvikt.)
Insättning av (4) och (5) i rörelseekvationerna ger
m • x = — B
m’y + 2ky =0
/ <p + 2 a2 k (p = B (b — y)
(1)
(2)
(3)
Ekv. (1) är här utan intresse. Ekv. (2) har med
randvillkoren y = y = 0 vid t — 0 lösningen y = 0.
Då får ekv. (3) med randvillkoren *p = <p = 0 vid t = 0
lösningen
Bb
<P =
2 a2 k
(1 — eos (o t)
Fig. 1. Schematisk bild av fordon med från vägbanan
verkande krafter.
Insättning i (4) och (5) ger följande hjultryck
Ni
Ni = Q — Nt
IQ Bb\
mellan värdena — och I— + 2- — I.
\2 2 al
Samma resultat er-
där
.fä*
Om bromskraften B verkar tillräckligt länge, svänger A\
? och (2
2 \ 2
hålles i gränsfallet k —*■ oo, vilket innebär <f —► 0.
Vid i verkligheten förekommande dämpning når Ni ej
maximivärdet + 2 • och svängningen klingar ut
Q Bb
kring det nya jämviktsläget N1= — + —.
Användes vid behandlingen av problemet d’Alemberts av
Bohr misstänkliggjorda "tröghetskrafter" ("rent teoretiska
hjälpkrafter, som icke existerar i verkligheten") erhålles
ekv. (1)—(3) om accelerationstermerna flyttas över till
högra leden och vänstra leden sättes lika med noll. Detta
innebär icke någon skillnad.
Om termen I <p försummas, erhålles "jämviktskraften"
Ni = Q 4- Detta värde torde vara ur teoretisk-prak-
tisk synpunkt lämpligt att räkna med, vilket Bohr synes
förneka.
Däremot pekar Bohr på "det vagnmassan vridande
reaktionsmomentet till det på hjulen utövade bromsmomentet".
Det är en alltför elementär lapsus att tro, att det inre
kraftförloppet kring bromstrumman inverkar på det ovan
deducerade hjultrycksförloppet. Detta visas enkelt på
följande sätt.
Om hjulradien är r, är bromsens "reaktionsmoment"
Br. Samtidigt åstadkommer bromskraften en bakåt
riktad lagerreaktion B, vars moment kring tyngdpunkten är
B[b—r). Resulterande moment kring tyngdpunkten är då
Br + B(b — r) = Bb
helt i enlighet med det föregående.
Det ovan behandlade enkla och idealiserade fallet kan
förfinas på olika sätt, men de principiella resultaten
torde stå fast. Bengt Jakobsson
Med anledning av professor Jakobssons inlägg vill jag
framlägga de faktorer, som enligt min mening orsakar
dynamiska ändringar av en bils axeltryck vid
accelerationer genom förarens åtgöranden, speciellt inbromsning.
Slutet av min recension var tyvärr så ofullständigt, att
det predisponerade för missförstånd.
Den i och för sig uttömmande framställningen av
förloppet som förekommer i Jakobssons inlägg, förutsätter
masslösa hjul och torde därför i praktiken, noga taget,
endast gälla vid bromsning med blockerade hjul. Då
hjulen roterar, torde man emellertid även få ta hänsyn till,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
