Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1951 - Produktionsanalys för bedömanden om optimal produktion, av Ludvig Sterky - Färgtelevisionen skjuten på framtiden? av sah - Lloyd's Registers »Annual Report» 1949—50, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
TEKNISK TIDSKRIFT
Radie r
Fig. A. Grafisk inkrementalteknik.
Produktionsekonomiska problem löses
emellertid lika väl som många anläggningstekniska
medelst "inkrementalteknik". Härvid tar man
endast hänsyn till inkrementella (marginella)
storheter. I ovanstående sifferexempel är det
sålunda uppenbart, att fabriken bör öka sin
produktion upp till den gräns, där kostnaden för
framställning och distribution till kunderna
uppgår till det pris dessa betalar. Skulle man gå
längre, åsamkar tillverkningstillskottet företaget
förluster på den marginella delen. Fig. 4 visar
de inkrementella kostnaderna från exemplet och
deras beroende av transportavståndet r. Indexet
i markerar, att endast inkrementella storheter
medtagits. På ett överraskande enkelt sätt
finner man här r0 = 200 km.
Vid förundersökningar angående lämplig
fabriksstorlek har analoga betraktelsesätt anlagts i
USA, då det gällt att planera t.ex. nuvarande
furfurolproduktion. I och med nvlonets segertåg
har efterfrågan på furfurol stegrats ofantligt, och
denna har täckts huvudsakligen med majsblast
såsom basis. Råvarans pris och fabrikernas
storlek är i ifrågavarande präriestater till väsentlig
del ett transportkostnadsproblem av antydd typ.
Slutsats
Uppenbarligen kan produktionsanalys i ovan
skisserade form icke i praktiken tillämpas på ett
företags alla produkter. Då metoden kräver
kritisk analys av uppgifter, vilka oftast är
tidsödande att samla, bör förfarandet vara begränsat
till de viktigaste tillverkningsgrenarna. Men en
tillämpning i ett speciellt fall medför många
fördelar, bl.a. en vidgad förståelse för problem, som
är gemensamma för driftens, kalkylavdelningens
och försäljningens personal. Vidare kan den
minska övertron på betydelsen av självkostnaden
ensam som ett kriterium på lämplig
produktions-storlek. I själva verket skall en rätt driven fab-
rik med god orderingång alltid kunna minska
sin självkostnad något litet vid en minskning av
produktionen.
Färgtelevisionen skjuten på framtiden? Federal
Com-munication Commissions beslut att auktorisera CBS’
färgtelevisionssystem från den 20 november 1950 (Tekn. T.
1950 s. 1009), trots att det krävde en avsevärd förändring
av de televisionsmottagare som redan var i bruk, fick som
väntat icke passera utan strid. RCA, som hade utarbetat
det färgtelevisionssystem som man väntade skulle bli
antaget av FCC, drog saken inför domstol och lyckades få
utslag på att CBS icke skulle få sätta i gång kommersiella
sändningar med sitt system före den 1 februari 1951 och
sedermera, genom ett nytt utslag, före den 1 april. RCA.s
begäran om ett omedelbart återförvisande av ärendet till
FCC avslogs däremot.
Motiveringen till domstolens utslag var att den ville ge
RCA tid att dra saken inför Förenta Staternas högsta
domstol, som har den slutgiltiga bestämmanderätten huruvida
FCC:s beslut till förmån för CBS:s system skall bestå, eller
om ärendet skall återförvisas till kommissionen. Skulle så
ske, hoppas RCA att de förbättringar som under tiden har
införts på dess system skall undanröja kommissionens
tidigare motivering för sitt val av CBS’ system såsom det
kvalitativt överlägsna.
Det synes emellertid som om frågan om vilket system
som slutgiltigt kommer att segra numera mest har
akademisk betydelse. Förenta Staternas nuvarande
upprustningsprogram ställer nämligen sådana krav på
råmaterialtillgång och tillverkningskapacitet för den teletekniska
industrin, att ett kommersiellt införande av färgtelevisionen
torde vara uteslutet för en lång tid framåt (Bus. Wk 25
nov., 30 dec. 1950). sah
Lloyd’s Registers "Annual Report" 1949—50. Denna
årsberättelse har efter ett uppehåll ända sedan 1939 åter
publicerats. Berättelsen omfattar denna gång tiden 1 juli—
30 juni 1950. Av speciellt intresse är analysen av det
maskindrivna världstonnagets sammansättning olika år.
varav ett sammandrag här följer:
År Ang- och Ångare Motorfartyg Bränsle
motorfartyg
sammanlagt koleldade oljeeldade kol olja
brt brt brt brt »/o %
1925 62 380 376 41 862 181 17 804 122 2 714 073 67,1 32,9
1930 68 023 804 40 069 679 19 857 788 8 096 337 58,9 41,1
1935 63 727 317 32 537 556 19 885 070 11 304 691 51,1 48,9
1939 68 509 432 31 015 069 20 575 676 16 918 687 45,3 54,7
1948 80 291 593 18 080 305 45 020 438 17 190 850 22.5 77,5
1950 84 583 155 16 230 232 47 303 395 21 049 528 19,2 80,8
Världens tanktonnage har under de senaste 25 åren drygt
trefaldigats, vilket framgår av följande tabell, omfattande
dylika fartyg över 1 000 brt storlek:
År Tankångare [-Tank-motor-fartvg-] {+Tank- motor- fartvg+} Summa
tankfartyg Ång- och motorfartvg över 1000 brt [-Tank-tonnage-] {+Tank- ton- nage+} i °/o
brt brt brt totalt brt därav
1925 4 905 205 417 932 5 323 137 57 364 395 9.3
1930 5 377 119 2 159 249 7 536 368 63 076 603 11,9
1935 5 161 342 3 735 095 8 896 437 58 832 971 15,1
1939 5 431 337 6 015 543 11 436 880 64 494 855 18,0
1948 9 820 101 5 517 319 15 337 420 75 442 786 20,3
1950 9 985 464 6 880 430 16 865 894 79 185 291 21.3
Lloyd’s Register har numera särskilda kommittéer i
följande länder: USA, Sverige, Holland, Danmark, Spanien
ch Kanada. N LIl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
