- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
152

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1951 - Hur Harsprångsdammen vattenfylldes, av Bertil Eklöf - Skidor med glidytor av plast - Rostfritt stål kan färgas - Vid kallvalsning - Vindhastigheten i jonosfären

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

152

TEKNISK TIDSKRIFT

loppstunneln slutgiltigt i bottenläge, varefter tätning av
luckan påbörjades.

Dammkroppens rörelse

Som tidigare omtalats i Tekn. T. 1949 s. 411 är
Har-språngsdammen försedd med olika mätanordningar för
kontroll av tryck, sättningar och kärnrörelser.
Mätanordningarna avlästes under den nu företagna relativt snabba
uppdämningen med korta mellanrum. Alla mätvärden
liksom alla värden på vattenytor och vattenföring
inrapporterades till central plats, varifrån luckorna dirigerades. Det
förtjänar påpekas, att vattenytan uppströms dammen
tidigare under högvattenperioden sommaren 1949 nått nivån
+ 289,0 enligt fig. 1. Vattenytan höjdes som framgår
av-figuren 28,5 m på 38 h.

Betongkärnans rörelser kontrollerades i fyra olika
niät-brunnar. Samtidigt kontrollerades också kärnrörelserna vid
betongskärmens anslutning mot fasta
betongkonstruktioner såsom intagsbyggnad och högvattenutskov. Under
uppdämningen mättes horisontalrörelsen på nio olika nivåer
i varje brunn. Kärnans rörelser under uppdämningstiden
liksom under efterföljande treveckorsperiod liar endast i
ett fåtal punkter uppgått till storleksordningen 1 cm
räknat från dämningens början, varför man kan säga att
betongkärnan praktiskt taget stått stilla. För kontroll av
jordtrycket i fyllningsmassor och mot betongskärmen har
inlagts tryckdosor på olika nivåer. Manometrar från dessa
tryckdosor har samlats till mätkammare i
inspektionsgången. Under uppdämningen avlästes 19 tryckdosor i var
och en av tre olika mätkammare.

Dammen är på hela sin längd grundlagd på berg. Berget
har omedelbart under betongskärmen injicerats till 8 m
djup. Från inspektionsgången i stödklacken har nedströms
om injicerings"skärmen" borrats dränagehål, som
mynnar i samlingsränna i inspektionsgången. Totala läckningen
från dessa dräneringshål var före uppdämningen 0,3 1/s för
huvuddammen och uppgick efter uppdämningen till 2,0 1/s.

För kontroll av sättningar i stenfyllnadsmassorna på
uppströmssidan har inlagts rörpeglar enligt fig. 1 i tre
olika tvärsektioner, där sättningen mellan olika nivåer kan
kontrolleras genom en speciellt tillverkad mättorped.
Sättningen i pegelserie a närmast filterfyllningen har under
dammfyllningsarbetet i medeltal uppgått till 2,5 %>. Under
uppdämiiingstiden ökade sättningen med i medeltal 0.08 °/o
och under efterföljande tvåveckorsperiod med ytterligare

Fig. 3. Lucktorn med intag för omloppstunneln; nedtill i
mitten, en luckdel under intransport.

Fig. Lucktornet med Harsprångsselet.

0,05 ®/o. För sättningen i pegelserie c i stenfyllningen ca 11
m längre uppströms har motsvarande värden varit 2,3 °/o,
0,04 »/o och 0,03 «/o.

Sättningen i tätskiktet kontrolleras genom peglar i
skiktets topp på varje 30 m och uppgick under två månader
närmast före uppdämningen till ca 2-—-4 cm beroende på
tätskiktets totala höjd och tiden för dess utläggande.
Under själva uppdämningstiden ökade sättningen med
2—5 cm och under efterföljande tvåveckorsperiod med
ytterligare 1—4 cm.

Som framgår av ovanstående har de uppkomna
sättningarna under och efter uppdämningen varit obetydliga. Även
kärnrörelserna och läckvattenföringen är mycket små.
Vattenytan kommer att höjas till slutlig dämningsgräns i god
tid före första aggregatets igångkörande, vilket är
beräknat ske omkring den 1 mars 1951. Det är att förmoda, att
sättningar och kärnrörelser fortfarande kommer att vara
av blygsam omfattning.

Skidor med glidytor av plast tillverkas i USA. Skidorna
byggs upp som vanligt av trälaminat, men till sula
används en plast på cellulosanitrat- eller fenolbas. Dylika
skidor anges vara hållbarare än hickoryskidor och icke
kräva vällning annat än för blöt snö.

Rostfritt stål kan färgas i kokande, starkt utspädd
fosforsyra. Ytan får en tunn genomskinlig hinna i olika
pastellfärger — rött, grönt, gult eller violett allt efter
behandlingstiden (20 min—20 h). Stålets ursprungliga
mekaniska ytbehandling — matt eller polerad — lyser genom
beläggningen, som säges vara fullt beständig.

Vid kallvalsning av vissa produkter används, i syfte att
åstadkomma en viss mekanisk bearbetning eller en önskad
yta, valsar med en blästrad yta, som åstadkommes utan
tryckluft genom att ca 200 kg/min gjutjärnspartiklar med
centrifugalkraft slungas mot valsarna, som vrides och
sid-förflyttas allt efter den önskade ytan.

Vindhastigheten i jonosfären — på 80—130 km höjd —
hoppas man kunna mäta med en radarliknande apparatur,
som registrerar förflyttningen med vinden av den
kvarstående effekten hos de elektriska störningszoner, som
meteorpassager förorsakar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free