- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
159

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1951 - Nya metoder - Världens minsta automatiska armbandsur, av SHl - Gasbehållare i saltbädd, av sah - Hänt inom tekniken - Avdelning för lantmäteri bildad inom STF - Väg- och Vattenbyggnadskonst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 februari 1951

w. 159

Fig. 1. Rotor för automatisk uppdragning med lagerkulor
och kuggdrev; detta utgör kullagrets ytterring och de små
ringarna bildar tillsammans dess innerring.

rörelse åt ena hållet; vikten går i tomgång åt det andra.
Denna anordning fungerar utmärkt i herrur, som är
relativt stora, men damur lär blott kunna hållas i gång av
mycket livliga fruntimmer. Orsaken härtill är framför allt
friktionsförluster i viktens glidlager. Denna svårighet har
emellertid nu övervunnits genom användning av kullager,
och enligt uppgift har fullt pålitliga automatiska ur med
blott 18 mm diameter kunnat tillverkas.

Den schweiziska urfabriken Eterna har nämligen
framställt kullager, som är tillräckligt små för att kunna
användas i armbandsur. Samtidigt har man ökat den
automatiska uppdragningens pålitlighet genom att införa två
förbättringar. Vikten har sålunda utförts i form av en
halvcirkelformad rotor (fig. 1), som kan vrida sig varvet
ut kring sin axel. Genom en spärranordning har man
vidare uppnått, att urfjädern spänns oberoende av rotorns
rörelseriktning.

Kullagret (fig. 1 och 2) har fem stålkulor 2 med blott
0,65 mm diameter. De ligger mellan en innerring bestående
av två tunna skålar A, 5 och en med rotorn 9 fast
förbunden yttre massiv stålring 1, i vars yttersida en kuggkrans
är fräst. Skålarnas konkava sidor är vända mot kulorna,
och de hålls fast vid centreringsansatsen 6 av skruven 7.
Kulorna styrs av en hållare 8; vid isärtagning sitter detta
system kvar i ytterringen. Rotorns rörelse likriktas med
en anordning (fig. 3) bestående av två kugghjul 11, 13, som

Fig. 2. Rotorns lagring; 1 yttre lagerring, 2 kula, A,5 inre
lagerring, 6 centreringsansats, 7 skruv, 8 kulhållare, 9 rotor.

Fig. 3. Anordning för
likriktning av rotorns
rörelse; 11, 13
kugghjul, 15
medförar-skiva, 16 anslag för
spärrar, 17—20
spärrar.

indirekt driw av drevet 1 (fig. 2), och en medförarskiva
15, på vilken sitter två system av spärrar 17—20. Då dessa
verkar åt samma håll, dras medförarskivan och därmed
uppdragningsverket alltid framåt av ettdera av de båda
systemen, medan det andra går i tomgång med dubbel
relativ hastighet. SHl

Gasbehållare i saltbädd. I Texas har man gjort
framgångsrika försök att lagra propan-butangas i
underjordiska saltlager. Först borrades ett hål genom det
överliggande 350 m tjocka lagret av hårdare material, varefter
hålet försågs med en infodring med 20 cm diameter och
tätades genom cementering i sin nedre del. Därefter
fortsatte man att borra genom den 175 m höga saltbädden,
intill 15 m från dess botten. Genom det infodrade hålet
nedfördes ett 6,5 cm rör och färskvatten inpumpades
genom detta. Vattnet löste upp saltet och saltlösningen
pressades upp genom ytterröret till dess man hade smält ut en
volym, motsvarande 7 500 fat olja.

Det på så sätt åstadkomna bergrummet fylldes med gas,
som pumpades in genom ytterröret. För att få ut gasen
pumpar man in vatten genom innerröret; gasförlusten har
vid upprepade prov visat sig uppgå till ca 1 °/o.

Kostnaden för reservoaren har varit 2,5 S/fat, vilket är
en sjundedel av vad en stålbehållare av vanlig tvp betingar
(Oil & Gas J. 17 aug. 1950). sah

Hänt inom tekniken

Avdelning för lantmäteri bildad inom STF. Alltsedan
1932, då lantmäteriundervisningen överfördes till KTH. har
frågan om bildandet av en avdelning för lantmäteri inom
STF varit latent. Ju flera de från KTH utexaminerade
lantmätarna har blivit, desto större har behovet blivit av ett
gemensamt forum, där lantmätarna kunde möta sina gamla
studiekamrater från andra fack.

Det blev emellertid först den 27 januari 1951 som STF,
efter en hel del förhandsdiskussioner, kunde sammankalla
ett möte för att konstituera en lantmäteriavdelning.
Kallelsen hade hörsammats av ett sextiotal lantmätare. STF:s
ordförande H Sterky och verkställande direktör O
Åkerman gav först en orientering om STF och dess
verksamhet.

Därefter beslöt mötet enhälligt, att inom STF skulle
bildas en avdelning för lantmäteri (avd. L). Att leda
förhandlingarna utsågs Erik Tobé. De lantmätare, som tidigare
hade invalts som medlemmar av STF jämte ett antal
tidigare medlemmar inom andra fack, som önskade bli
medlemmar i avdelningen, sammanlagt 109, förklarades
formellt invalda i avdelningen.

Till ordförande i avdelningen för 1951 utsågs
mötesordföranden Erik Tobé. övriga medlemmar i styrelsen blev
Patrik Mogensen (vice ordförande), Lars öjborn
(sekreterare) och Nils Löfström. Resterande tre
styrelsemedlemmar skulle utses vid avdelningens vårsammanträde i maj
för att ge möjlighet till en allsidig representation i styrelsen
av de olika intressena inom lantmäterifacket.

Sveriges Lantmätareförenings tidskrift "Svensk
Lant-mäteritidskrift" kommer fortfarande att vara fackets
speciella organ.

Väg- och Vattenbyggnadskonst behandlade den 12
februari 1951 trafikförhållandena Tegelbacken—Södermalm.
Gösta Lundborg redogjorde i korthet för den historiska
utvecklingen av förslagen till lösning av trafikproblemet
Tegelbacken—Södermalm från 1898 års internationella
tävling till det nu i vissa delar beslutade och påbörjade
förslaget, som innefattar flyttning av järnvägen mellan
södra stationen och Tegelbacken, utförande av en bred
gatubro i Södergatans förlängning, allt sammanträngt i det
trånga passet på Riddarholmen invid kanalen samt
dessutom anläggning av till att börja med tvåspårig i fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free