Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1951 - Böcker - Butiken i stadsplanen, av sah - Byggnadsadministration och fastighetsekonomi, av Karlerik Savén - Fotografisk årsbok 1951, av Gunnar Svenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 februari 1951
w. 161
Böcker
Butiken i stadsplanen, utgiven av Sveriges
Köpmannaförbund. Fritzes, Stockholm 1950. 32., ill. 4,50 kr.
I denna typografiskt mycket tilltalande och rikligt
illustrerade broschyr i stort format tar Köpmannaförbundet upp
de stadsplaneproblem, som uppstår i samband med frågan
om detaljhandelns lokalisering. Enligt utgivaren är detta
ett område, där siffermässiga underlag i stort sett har
saknats. Helt riktigt är detta icke — bl.a. har Gerhard
Törnqvist i två böcker, "Varudistributionens struktur och
kostnader" (Stockholm 1946) och "Försäljningen, marknaden
och distributionsapparaten" (Stockholm 1948), utförligt
behandlat dessa spörsmål. Därmed vare dock icke sagt, att
broschyren inte har sitt stora värde som ett nytt led i
upplysningen kring dessa frågor.
Den inledes med en kort redogörelse över moderna
stadsplaneringsprinciper, varefter uppräknas de många olika
faktorer, som bestämmer butikernas lokalisering.
Skillnaden klarlägges mellan centrumbutiker och närhetsbutiker.
Med rätta kritiseras här byggnadsrestriktionerna, vilka
genom att hårt drabba uppförandet av samhällscentra hotar
att för lång tid framåt omöjliggöra förverkligandet av de
sunda principer, som sammanförandet av butiksenheter med
allmännyttiga lokaler till en "community center" utgör.
I sju punkter visas de krav som stadsplaneraren ur
detaljhandelns synpunkt bör uppfylla vid planeringen av ett
samhällscentrum; i en åttonde — med fog som den
viktigaste betecknade punkten — understrykes hur kvaliteten
hos ett samhällscentrum i första hand beror på hur
detaljhandeln själv uppfyller allmänhetens anspråk på kvalitet,
service och sortiment.
I ett koncentrat av utredningar, utförda av statliga och
kommunala myndigheter samt Detaljhandelns
Utredningsinstitut, framlägges siffror för det nödvändiga
befolkningsunderlaget för olika slag av butiker. Vidare anges önskade
arealsiffror för butik och lager i dessa olika
butikskategorier. Slutligen visas som exempel ett par moderna
butiksplaner, ritade dels av enskilda arkitekter, dels av
Köpmannaförbundets Arkitektkontor.
Sist i häftet finns ett åttasidigt ark — som genom sitt
färgade papper skiljer sig från broschyren i övrigt — där
det redogörs för de åtgärder, som Köpmannaförbundet och
samarbetande organisationer har vidtagit för att stärka den
enskilda handelns konkurrenskraft. Detta är gott och väl,
men börjar det inte bli en smula passé, att i alla
sammanhang framhålla kooperationen som jätten Gluff-Gluff, en
det enskilda näringslivets fiende som på ett orättvist sätt
gynnas av de makthavande? Tvärtom borde väl den
enskilda handeln (för att inte tala om konsumenterna!) vara
tacksam över att den kooperativa handeln — trots att den
endast omfattar 6,5 ^/o av det totala antalet handelsställen
— har kunnat så till den grad stimulera till den höga
butiksstandard och den sunda utveckling, som vårt lands
detaljhandel kan berömma sig av.
Någon överdrift är det kanske inte heller att påstå, att
det i sista hand är kooperationen vi har att tacka för, att
Köpmannaförbundet nu har utgivit denna synnerligen
välkomna broschyr. sah
Byggnadsadministration och fastighetsekonomi,
redigerad av Rörge Algiers. SVR:s Förlag, Stockholm 1950.
182 s., ill. 14,50 kr.
Det ligger i yrkets natur att ingenjören är mer intresserad
av en byggnads tillkomst än av dess drift.
Spekulationsbyggen och entreprenader har båda riktat byggmästarens
och ingenjörens blick mot anläggningskostnaden. Denna
har varit relativt lätt att beräkna till skillnad från
driftkostnaden, som dock är den avgörande för byggnadens
ekonomi. Till en början talade man inte ens samma språk,
när det gällde denna ekonomi. Så småningom har man
dock erhållit en gemensam nomenklatur och därigenom
kunnat jämföra sina erfarenheter. Härvid har de
kommunala fastighetskontoren och Institutet för värdering av
fastigheter i Stockholm spelat en framträdande roll.
När därför SVR hösten 1949 anordnade den kurs, som
utgör underlaget till denna bok, tog föreningen ett lovvärt
initiativ för att sprida kunskap i dessa frågor, som hittills
behärskats endast av en liten grupp specialister.
Det var just några av dessa specialister som R Algers
lyckades värva som föredragshållare vid kursen. Alf
Johansson talade om "Rostadspolitikens mål och medel",
E G Westman gav en "översikt över de lagar, som
reglerar byggnadsverksamheten", S Holmberg behandlade
"Stadsplane-, tomtindelnings- och byggnadsärendens gång",
H Rernhard "Rostadsstyrelsens organisation och
arbetsuppgifter". Därefter följer en redogörelse för "De
kommunala fastighetskontorens organisation och arbetsuppgifter"
av J Rerg och en för "Ryggnadsregleringen" av K
Westman. "Nutida krav på stadsplanen" var temat i C-F
Ahl-bergs föredrag, och i samband härmed talade A Rosén om
"Projektering av bostadsområden med
gemensamhetsanord-ningar". A Riörnstad behandlade "Fastighetsfinansiering"
och Hellstenius "Förvaltningsekonomi". I två uppsatser
behandlar N Giöbel "Fastighetsvärdering" samt "Köp,
försäljningar, upplåtelser vid utnjitjanderätt och
expropria-tioner"; i samband härmed finnes några värdefulla
bilagor (kontrakt, värderingsuppställningar m.m.). T
Ljungberger, som tidigare behandlat "Markexploatering",
framlägger till slut några reflexioner om
"Samhällsbyggandet-fastighetsväsendet och väg- och vattenbyggarna".
När man inbjudes till en kurs i eller läser boktiteln
"Ryggnadsadministration och fastighetsekonomi", tänker
man sig gärna att innehållet skall röra sig om frågor, som
rör byggnaders drift. Innehållsförteckningen visar att
innehållet ej stämmer med titeln. Mer än halva boken
behandlar frågor, som närmast har med byggnadens uppförande
att göra, under det att många för driften grundläggande
frågor är överhoppade. Nya Jordabalkens 3 kap. "Om
hyra" och de närstående bestämmelserna om
hyresreglering, hyresnämnder och hyresråd avfärdas t.ex. som
krisförfattningar. De är dock för närvarande av avgörande
betydelse för fastighetsekonomin.
Bortser man från den missvisande titeln utgör boken en
samling av högintressanta och sakliga uppsatser.
Karlerik Savén
Fotografisk årsbok 1951, redigerad av Lars Wickman
& Sten Rennerfelt. Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1950.
288 s., ill. 9 kr.
Den sjätte årgången av denna årsbok innehåller i likhet
med de föregående en hel del artiklar av stort intresse.
Man fäster sig särskilt vid "Insektsfotografering" av Nils
Gonnert, som är både rolig och instruktiv samt är
illustrerad med överdådiga fotografier. Ett spännande kapitel
är Sten Dahlqvists redogörelse för "Kameran i polisens
tjänst"; i detta får man verkligen belägg för det gamla
slagordet: "Kameran ljuger inte." Fritiof Sjöstrand
beskriver kamerajakt på molekyler, varvid han lekande lätt
förklarar elektronmikroskopets princip och hur det går till
att fotografera vid dess förstoringsgrader. Influensavirus
t.ex. ser riktigt trevlig ut, små vita bollar, vid en förstoring
av 36 000 gånger. Rland övriga goda artiklar vill jag
framhålla Sven Malms om sportfotografering, där den kände
specialisten förutom en historisk återblick även kommer
med många och goda råd inom denna de snabba förloppens
del av fotografikonsten, där resultaten lika ofta hänger på
tiondels sekunder som inom idrotten själv.
I bokens sista avsnitt lämnas tekniska råd för behandling
av misslyckade färgfilmer, framkallare, användande av
färgfilter o.d. Där finns en mycket användbar tabell över
negativmaterial av alla slag, deras filtergrupp, kornighet,
hastighet i Sch0 och ASA log samt normala
framkallnings-tid.
Bokens bildmaterial är överhuvudtaget mer än gott. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
