Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 3 mars 1951 - Arbetsledarutbildning i Europa, av RL - Radioaktiva likare och enheter, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 mars 1951
169
och företagets andra avdelningar. Han måste kunna
överföra order och informationer, som han erhåller, och måste
ofta kunna förklara och komplettera dem. Han måste
därför inte endast kunna förstå dem utan också kunna
uttrycka dem klart både muntligen och skriftligen.
Nedan nämnes något om fyra system, vilka i betraktande
av ovannämnda fundamentala krav skiljer sig åtskilligt åt
i fråga om syftemål och metoder.
T WI-systemet är huvudsakligen inriktat på de behov
ar-betsledarna har av att förstå vissa principer, som gäller
för det rationella organiserandet av deras arbete. Dessa
principer är mycket enkla och lätta att komma ihåg.
Syftemålet med denna metod är att göra användandet av dessa
principer till en vana. Man försöker icke ge arbetsledarna
nya kunskaper, emedan man förutsätter att de på annat
håll redan har förvärvat dessa, utan man vill åstadkomma
att arbetsledarna bättre använder de kunskaper och
färdigheter, som de redan äger.
TWI-metoden vill i första hand utveckla tre viktiga
färdigheter, nämligen att hantera folk, att förbättra
arbetsmetoder och instruera. Det finns ett speciellt program för
vart och ett av dessa nämligen arbetskontakter,
arbets-förenkling och arbetsinstruktion. Kurserna är mycket
korta eftersom det som skall läras ut är mycket enkelt.
Eleverna hinner icke bli så förtrogna med metoderna, att
de sedan tillämpar dem av vana, utan de måste hållas
under observation under ganska lång tid.
En av de utmärkande egenskaperna hos TWI-systemet
är de stora bemödanden, som har nedlagts på att skapa
ett enhetligt system som kan tillämpas inom alla företag,
där det införes. Härigenom är det möjligt att snabbt sprida
metoden inom ett land. TWI-systemet användes nu i
åtskilliga länder, men det har icke på något håll ersatt
befintliga utbildningsmetoder utan endast kompletterat dessa.
Det schweiziska systemet är ganska olikt TWI-metoden.
Syftemålet med den senare metoden är som nämnt att
hos arbetsledarna skapa en viss vana att rationalisera
arbetet. Det schweiziska systemet går mer ut på att påverka
deras personlighet. Det är baserat på två huvudprinciper,
nämligen för det första behovet av lämpligt psykologiskt
urval, eftersom arbetsledarna måste äga vissa egenskaper
såsom kännedom om den mänskliga naturen, objektivitet,
självförtroende, initiativ, förmåga att fatta beslut, önskan
att ta ansvar m.m. och för det andra utvecklandet av dessa
egenskaper genom lämplig träning. Träningen har till
syftemål att få arbetsledaren att förstå sina underordnade och
förutse deras reaktioner, att skapa en god arbetsatmosfär
och inte endast bekymra sig om att öka produktiviteten
och till sist att få honom att känna sig själv samt lära sig
att använda sin auktoritet inte i eget intresse utan i deras
intresse, som är underställda honom. Härför måste
arbets-ledarens karaktär utvecklas, så att hans attityd mot de
underställda och arbetet förbättras.
Kurserna hålls i allmänhet på någon plats utanför
företaget och varar tre dagar till en vecka. Programmet
framföres inom diskussionsgrupper på 12—25 elever och
diskussionerna ledes av experter på de frågor som behandlas.
En av de utmärkande egenskaperna hos den schweiziska
metoden är lagarbetet. Grupper på tre eller fyra personer
anmodas att studera det ämne, som skall behandlas
följande dag, och framföra sina synpunkter. Man har inget
särskilt system för att följa upp eleverna, sedan de
genomgått träningskursen.
Det franska systemet är grundat på de behov och
problem, som uppstår i varje företag. Dessa problem kan
inordnas under följande rubriker: verkstadsledning
(tids-och rörelsestudier, arbetsmetoder och lönesystem),
ledarskapets psykologi (arbetsinstruktion, säkerhetstjänst) och
allmänna frågor (transporter, organisation av förråd,
underhåll). Syftemålet är sålunda att utvidga arbetsledarnas
kännedom om olika aspekter på deras arbete och att öka
deras kvalifikationer. Programmet vill även söka förbättra
arbetsledarnas laganda i förhållandet mellan dem.
Man anordnar allmänna konferenser på tre till fyra dagar
i Paris, men den mest betydelsefulla delen av träningen
är förlagd till företagen och sker under arbetstid.
Sammanträdenas antal är icke begränsat, emedan de vill
erbjuda arbetsledarna tillfälle att mötas och diskutera
problem allt eftersom de uppstår. Kursledaren väljes bland de
anställda och skall om möjligt ha samma ställning som
eleverna. Han får genomgå en särskild tre dagars
träningskurs och hans uppgift är att leda diskussionerna inom
grupper på 12—15 arbetsledare. Till sin hjälp har
kursledaren en handledning för vart och ett av de ämnen, som
kursen täcker. Kursledarens instruktioner är dock icke så
i detalj gående som inom TWI-systemet.
Det belgiska systemet är inriktat på att öka
arbetsledarnas kvalifikationer, i synnerhet att utvidga deras allmänna
kunskaper. Bland ämnen som behandlas kan nämnas
säkerhetsfrågor, hygien, arbetsledning, sociala frågor osv.
Kurserna för förmännen äger rum utanför företaget och
utom arbetstiden. De ges formen av instruktioner.
Programmet genomgås under en period på tre år med fyra
timmar i månaden och varje ämne ledes av en expert. För
mera avancerade arbetsledare tillämpas en
informationskurs på två till tre dagar.
De olika system, som här har beskrivits, skiljer sig åt
ganska väsentligt, därför att de är inriktade på att
tillfredsställa olika behov. De kompletterar därför i viss mån
varandra. Beroende på vilken målsättning, man uppställer
för utbildningen, kan man välja en eller flera metoder eller
en kombination av dem. Man kan sålunda exempelvis
kombinera TWI-metoden med det schweiziska systemet
(Int. Labour Rev. 1950 nr 1). * RL
Radioaktiva likare och enheter. År 1912
iordningställdes två internationella radioaktiva likare, bestående av
mycket ren radiumklorid. Den ena på 21,99 mg förvarades
i Paris, den andra på 31,17 mg i Wien.
Proven var insmälta i glasrör och blott mätning av
gamma-strålningen kunde användas vid jämförelser. Ehuru
provens vikter kunde fastställas med en noggrannhet på
1 : 1 000, kunde gammastrålningen icke mätas med mindre
fel än 0,3 *Vo. Vid jämförelse av de båda likarna i Paris
1912 visade de full överensstämmelse. De nationella likare,
som senare framställdes, jämfördes med båda de
internationella och deras radioaktivitet bestämdes till medeltalet
av de två mätresultaten. Med primära likare menade man
sådana, som erhållits genom exakt invägning av ett mycket
rent radiumsalt, och med sekundära sådana, vars
radioaktivitet fastställdes genom jämförelse med en primär
likare. Bådas radiummängd angavs i gram radium.
För radon måste man skaffa sig en annan enhet, ty det
var omöjligt att väga eller mäta volymen av de ytterligt
små gasmängder, scm det var fråga om. Jämförelse av
radiumsalters gammastrålning var i själva verket en
mätning av BaC:s gammastrålning, sedan jämvikt mellan
radium och dess radioaktiva sönderdelningsprodukter
uppnåtts. Det var därför naturligt att uttrycka en radonmängd
i den vikt radium, med vilken den var i radioaktiv
jämvikt. Vid en kongress i Brüssel 1910 fastställdes, att den
mängd radon, som befinner sig i jämvikt med 1 g Ra,
skulle kallas 1 curie radon.
Snart blev det vanligt att även tala om ett antal curie
RaC osv., varmed alltid menades den mängd, som stod i
jämvikt med 1 g Ra. Detta bruk godkändes 1930 av
International Radium Standard Commission men det ansågs
icke lämpligt att använda enheten curie för andra
radioaktiva ämnen än medlemmar av radiumfamiljen. A andra
sidan konstaterades att enhetsmängden av ett godtyckligt
radioaktivt element kunde uttryckas med den massa därav
som är ekvivalent med 1 g Ra antingen i strålningens
verkningar eller antal sönderfall per sekund. Kommissionen
rekommenderade, att man skulle sätta detta antal till 3,7 X
1010, ehuru det var känt, att denna siffra var felaktig med
minst 0,5 *>/o, och den ingick icke i någon definition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
