Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 3 mars 1951 - Andras erfarenheter - Hur stoppas vinstläckorna? av Pg - TV-tittarna skall få betala, av DH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1.
Kontrolldiagram för
arbetslönen inom en
avdelning. I exemplet
motsvaras
produktionen 2 000 enheter
av 5 000 $ för hög
arbetslön.
normalt bör vara vid olika värden på försäljningssumman.
Har de verkliga totala kostnaderna varit större än de
beräknade, har vinsten varit lika mycket lägre än som
normalt kan anses skäligt. Orsakerna till att så är fallet kan
vara att söka i för höga materialkostnader, arbetslöner
eller omkostnader. Var och en av dessa kostnader blir
därför föremål för kontroll 2.
Kontroll 2. De tre diagram, som här används, anger
normalvärden för materialkostnader, arbetslön och
omkostnader vid olika försäljningssummor. En jämförelse
mellan de verkliga kostnaderna och kostnaderna enligt
diagrammen avslöjar, var de ömma punkterna är att finna
samt hur stora förluster det rör sig om.
Kontroll 3. Har man kommit så långt i undersökningen,
att man fått veta, var något finns att rätta till,
koncentrerar man sig på denna uppgift. Det gäller då att närmare
lokalisera felet. Man går till de diagram över kostnader
för material, arbetslön och omkostnader som uppgjorts
för varje del av företaget. I stället för att utgå från
försäljningssumman är det här lämpligare att ställa
kostnaderna i relation till antalet produktionsenheter, fig. 1.
Alla dessa diagram är uppgjorda med avsikt att kunna
användas under ett år. För varje månad prickar
kontrollavdelningen in de verkliga siffrorna. Man kan då
omedelbart se, var felaktigheter begåtts och vidta åtgärder för
deras avhjälpande. Man kan också följa med och kontrollera,
att tidigare vidtagna åtgärder lett till önskat resultat.
Kontroll 4. När det gäller materialkostnaderna kan en
ökning vara förorsakad av såväl ökade priser som av för
stor konsumtion eller av båda anledningarna. En närmare
analys av dessa förhållanden är därför erforderlig.
Kontrollavdelningen går för den skull igenom
materialkonsumtionen och räknar för varje material ut, huru
mycket den konsumerade kvantiteten har kostat mer eller
mindre än vad som var beräknat för kontrollmånaden.
Resultatet åskådliggöres i ett stapeldiagram, i vilket t.ex.
sänkning utmärks med streckade och ökning med fyllda
staplar. Saldot änger hur mycket de totala
materialkostnaderna avviker från de beräknade. Samtidigt kan man
för varje material få fram, huru mycket konsumtionen
avviker från den beräknade i vart och ett av företagets
avdelningar. Även i detta fall uträknas saldot. Ett
stapeldiagram uppgöres över resultaten.
Kontroll 5. I vilken omfattning en anläggnings kapacitet
inte utnyttjas och huru mycket detta betyder i minskad
vinst är också en fråga, som driftsledningen behöver få
besvarad. Av vikt är att företagets försäljningsavdelning
alltid är väl underrättad om dessa förhållanden.
Kontrollavdelningen kan även i detta fall komma med ett diagram,
som möjliggör snabb klarhet. Med en stapel för varje
avdelning åskådliggöres i procent, i vilken omfattning varje
avdelnings kapacitet är utnyttjad. Varje stapel åsättes en
siffra, som upplyser om försäljningsvärdet av de under
månaden i avdelningen tillverkade varorna. Därjämte
antecknas vad den inte utnyttjade kapaciteten på varje
avdelning representerar i pengar, ökar man den verkliga
försäljningssumman med summan av dessa belopp, skulle
man få försäljningssumman i det fall att företagets
kapacitet vore till fullo utnyttjad. Använder man sedan det
under kontroll 1 omnämnda diagrammet, kan ett
ungefärligt svar erhållas på frågan, huru mycket vinsten skulle
stiga, i den händelse driften ginge för fullt.
Kontroll 6. Ytterligare en faktor av betydelse för ett
företags ekonomi är lagerhållningen. Vid fallande priser
betyder en för stor lagerhållning en penningförlust, som
minskar vinsten. Den binder dessutom i onödan en del kapital.
En av kontrollavdelningen uppgjord grafisk bild över
lagerhållningens värde varje månad är det sista av de
diagram, som skall underlätta för företagsledningen att
erhålla klarhet om förhållanden, som tarvar ett snabbt
ingripande.
Skall man lyckas med denna driftkontroll, måste alla
erforderliga uppgifter för den förflutna månaden vara
färdiga att läggas fram skyndsammast möjligt efter
månadsskiftet, så att de åtgärder, som skall vidtagas, kan
hinna gynnsamt inverka på den löpande månadens
resultat. Vad som skett den föregående månaden tillhör redan
historien, det kan inte ändras. För den skull är det
betydelsefullt, att man undersöker, vilka uppgifter, som kan
erhållas redan de första dagarna efter månadsskiftet. Så
är i regel fallet med avlöningsbelopp och
produktionssiffror. Därefter gäller det att med stöd av tillgängliga
handlingar så tillförlitligt som möjligt värdera alla övriga
kostnader (E J McGormick i Factory apr. 1950). Pg
TY-tittarna skall få betala. Man har i USA sedan flera
år tillbaka sökt göra televisionssändningarna mera
ekonomiskt lönande för dem som äger sändarstationerna. Trots
att de summor, som de annonsörer får betala, som
abonnerar på sändningstiderna är mycket höga, går
televisionsbolagen ekonomiskt dåligt. Det är knappast möjligt
att ytterligare öka annonsörernas abonnemangsavgifter,
varför man försöker införa någon metod, att låta
allmänheten erlägga avgift för varje enskilt program på samma
sätt som biopubliken betalar sina biljetter.
En metod, som nu provas i större skala är att kodera
synkroniseringsimpulserna, vilket tillgår så att impulser-
Fig. 1. Televisionsbild sddan
den ser ut med enbart
sändaren koderad och med både
sändare och mottagare i rätt
synkronism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
