Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1951 - Världens bilproduktion, av sah - Sveriges varvsindustri, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
TEKNISK TIDSKRIFT
Världens bilproduktion. Bilbeståndet i världen vid
slutet av år 1950 kan uppskattas till 62 milj. vagnar.
Ökningen sedan föregående år, 4,6 milj., är den högsta
tillväxtsiffra som hittills har inregistrerats (före första
världskriget var motsvarande siffra i medeltal något över 2 milj.
vagnar per år). Den kraftiga tillväxtökningen innebär
också, att nedgången i bilbeståndet under världskrisen i
början av 1930-talet och under världskriget nu är fullt
återhämtad.
Bilbeståndets fördelning på de olika kontinenterna — som
i stort sett är oförändrad sedan föregående år — framgår
av följande tabell:
Bestånd därav
personvagnar
°/« «/o
Europa ..................... ............ 18 50
Förenta Staterna ........... ............ 7 82
övriga Amerika ............ ............ 1 83
............ 1,5 66
............ 1 41 67
Australien .................. ............ 2,5
De låga siffrorna för Afrika och Asien visar med full
tydlighet, att kommande marknader huvudsakligen är att
söka på dessa kontinenter. Personbilarnas andel i
respektive kontinenters totala bestånd, vilken i stort sett är ett
mått på välståndet, visar även på vilka objekt denna
kommande marknad huvudsakligen skall inriktas.
I följande tabell anges bilbeståndets fördelning i Europa:
Personvagnar Lastbilar Totalt °/o av beståndet i
och bussar Europa världen
Storbritannien.. 2 300 000 (70 %>) 900 000 3 200 000 29 5,2
Byssland ...... , 850 000 (28 °/o) 2 150 000 3 000 000 27 4,9
Frankrike ..... , 1 350 000 (61 <Vo) 850 000 2 200 000 20 3,6
Tyskland ...... 240 000 (45 <Vo) 290 000 530 000 5 0,9
Italien ......... 225 000 (50 •/•) 225 000 450 000 4 0,7
Belgien ........ 185 000 (58 o/o) 135 000 320 000 3 0,5
Sverige ........ 185 000 (67 °/o) 90 000 275 000 2 0,4
Holland ....... 75 000 (68 •/«) 75 000 110 000 1 0,8
övriga länder .. 390 000 (39 %>) 625 000 1 015 000 9 1.6
5 800 000 (52 °/o) 5 400 000 11 100 000 100 18,6
Som synes kommer Sverige på sjunde plats i fråga om
totalantalet bilar. Andelen personvagnar i de olika länderna
håller sig tämligen konstant vid 60—70 °/o, utom i
Byssland, där sju bilar av tio användes i nyttotrafik. Man bör
emellertid märka, att 27 % av den europeiska bilparken
finns i detta land och att tillväxten där sannolikt försiggår
snabbare än i det övriga Europa.
Den totala världsproduktionen av bilar under 1950 kan
uppskattas till 9,3 milj. mot 8,5 milj. under 1949,
innebärande en ökning med ca 10 %. Följande tabell visar
produktionssiffror för åren 1948—50 i de viktigaste
bilprodu-cerande länderna (1950 års siffra är approximativ):
År 1938
Fig. 1. Bilproduktionens förändringar i olika industriländer.
1948 1949 1950
Förenta Staterna ..............................5 285 000 6 243 000 7 501 000
Storbritannien ....................................507 000 630 000 793 000
Kanada ..................................................264 000 296 000 382 000
Frankrike ............................................198 000 286 000 350 000
Italien ...................................59 000 86 000 121 000
Tyskland ..............................................60 000 164 000 255 000
Bilproduktionens utveckling i dessa länder framgår för
övrigt av fig. 1, där år 1937 har tagits som bas. Man kan
se att produktionen år 1950 höll sig vid 150—190 % av
1937 års produktion, utom i Väst-Tyskland, där
produktionen återupptogs först 1947 och ännu icke har kommit
upp till förkrigsnivå. Det är dock att märka, att den
snabbaste produktionstillväxten under efterkrigstiden har ägt
rum i Tyskland och Italien, dvs. de länder vars framtid
vid krigsslutet föreföll mest oviss. Slutligen må erinras om
vad som ovan har sagts, nämligen att det är ytterst troligt
att en ännu snabbare ökning av produktionen äger rum i
Sovjet-Bvssland.
En överblick över produktion och export i olika länder
under första halvåret 1950 ges här:
Förenta Stor- Frankrike Tyskland Italien
Staterna britannien
Produktion:
Personbilar ....3 094 200 261 500 122 800 92 400 60 100
Lastbilar ....... 634 300 127 600 44 600 32 900 12 100
Bussar ......... 1 900 6 500 1 100 2 400 1 900
3 730 400 395 600 168 500 127 700 74 100
Export:
Personbilar .... 67 800 210 800 44 400 26 700 9 500
Lastbilar ....... 66 600 83 900 12 600 4 700 150
Bussar .. •...... 400 1 900 600 50 —
134 800 296 600 57 600 31 450 9 650
Det framgår, att i Förenta Staterna upptar exporten en
mycket blygsam del av den totala produktionen, mindre än
4 ’%. I Storbritannien däremot upptar exporten hela 75 %
av produktionen, vilket förklarar de leveranstider på 4-—6
år som gäller för den inhemska marknaden. I Frankrike
ligger exporten vid 35 ®/o, vilket medför en rätt god balans
med det inhemska behovet, som tillgodoses med
leveranstider av 8—18 månader. Att den italienska bilexporten är
så blygsam sammanhänger med att även exportbilar
beskattas till skillnad från t.ex. Frankrike och
Storbritannien där exporten är befriad från både tillverkningsskatt
på 11 °/« och omsättningsskatt på 22 °/o (J ANGEU i Génie
civ. 1 dec. 1950). sah
Sveriges varvsindustri. Även om det svenska
skeppsbyggeriet har gamla anor, har den moderna
varvsindustrin först vid sekelskiftet börjat utvecklas. En kraftig
produktionsstegring inträffade under det första
världskriget, då rederierna tillfördes stora vinster genom de höga
frakterna, samtidigt som avspärrningen tvingade till
byggandet av fartyg inom landets egna gränser. Det i Sverige
sjösatta handelstonnaget ökade sålunda från 15 163 brt
1914 till 50 971 brt 1919, en stegring till mer än det
trefaldiga.
Nybyggnadsverksamhetens utveckling sedan 1918 belyses
av fig. 1, som visar att tonnageproduktionen därefter
stigit synnerligen snabbt, till 210 280 brt 1939 och 323 099
brt 1949. Denna ökning har lett till att även Sveriges
andel av världens totala tonnageproduktion stigit mycket
anmärkningsvärt. Denna andel var t.ex. 1892 blott Va °/o,
1902 0,36 ®/0, 1912 0,48 «/o, 1922 1,22 °/o, 1932 5,92 °/o,
1939 8,27 «/o, 1947 10,5 Vo, 1948 10,6 «/o och 1949 10,3 »/o.
Sistnämnda tre år var Sveriges sjösatta tonnage således
drygt 10 °/o av världens totala, vilket med hänsyn till vårt
lands storlek och innevånarantal måste anses som ett
utmärkt resultat, vittnande om varvsindustrins höga
standard och goda konkurrensförmåga på världsmarknaden.
Fig. 2 åskådliggör dels varvsindustrins totala
produktionsvärde, alltså inklusive fartygsreparationerna, dels
sysselsättningen, uttryckt i arbetstimmar inom denna industri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
