- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
196

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

TEKNISK TIDSKRIFT

Termoelementen används för tryck på 1—1(T3 torr och
joniseringsinstrnmentet för 5 X 10~3—10"8 torr. Då de förra
är två, kan man samtidigt mäta trycket t.ex. på hög- och
lågvakuumsidorna. Joniseringsinstrumentets mätområde
är delat i fem delar med fullt utslag på förstärkarens
instrument för 5 X 1(T3, 10"5 och 1(T0 torr; för tryck
under 10"7 torr fördubblas instrumentets normala
känslighet. Utrustningen tillåter alltså mätning av tryck inom
området 10~8—1 torr, vilket fullt täcker de betingelser, som
kan ifrågakomma vid praktiskt arbete i högvakuum, t.ex.
vid molekylardestillation (Ind. Chemist juni 1950). SHl

Vakuummetallisering av plast. Man har anbringat
aluminium, guld, Inconel, nickel och silver på plast genom att
förånga dem i högvakuum och låta dem kondensera på
denna. Tre metoder har därvid kommit till användning.
Enligt en av dessa vilar plastföremålen i
vakuumkammaren, enligt ett annat får de rotera i hållare och enligt ett
tredje löper ett kontinuerligt plastband från en spole i
vakuumkammaren till en annan.

Ibland måste fyllnadsöverdrag anbringas på plasten, för
att dess yta skall få hög glans. Metallöverdrags utseende
beror nämligen på grundmaterialets ytbeskaffenhet.
Lösningsmedel kan användas för att ge olika typer av
ytstruktur. Variationer i metallöverdragets färg kan i
allmänhet erhållas genom anbringande av lacköverdrag eller
genom färgning. Man kan få fram alla färgnyanser från
guld till koppar och praktiskt taget alla spektrums färger
(Mod. Plast. apr. 1950). SHl

Batterilösa telefoner. Under kriget infördes i de
ledande stormaktsflottorna batterilösa telefonsystem, varigenom
bl.a. de ur underhållssynpunkt (laddning och
återanskaff-ning) ekonomiskt kostsamma ackumulatorbatterierna för
batteridrivna telefonsystem blev överflödiga. Även ur
service* och skyddssynpunkt erbjuder de batterilösa systemen
fördelar genom enklare uppbyggnad.

Principen för den av engelsmän och amerikaner använda
batterilösa telefonkapseln (mikrofon- och hörtelefonkapsel
är byggda enligt samma princip) framgår av fig. 1.
Membranens svängningar överföres till tungan via
överföringsstången. Då tungan befinner sig i mittläget, genomgås den
icke av något magnetiskt flöde. Vid tungans svängning mot
de permanenta magnetpolerna erhålles ett magnetflöde
genom tungan, vars riktning bestämmes av den magnetpol,
som tungan är närmast. Flödet genom tungan varierar med
samma frekvens som de mekaniska svängningarna hos

Fig. 1. Schematisk bild över den batterilösa mikrofonens
(hörtelefonens) princip. A tunga au mjuk järn, B
kopplingslänk för överföring av mekaniska vibrationer frän
membran till tunga. C membran av metall, D fast lindning, E
inspänd ända av tungan, F omagnetiskt material, G
magnet (Alnico V).

membranen. I den fasta lindningen induceras genom
flödesändringarna motsvarande växelspänningar.

Talöverföringens effektivitet jämförd med internationella
nollnivån för talöverföring enligt SFERT, uttryckt såsom
summan av effektiviteten hos mikrofonen och
hörtelefonen, varierar för olika fabrikat mellan — 1,5 N till ca
— 4 N. Då det på fartyg aldrig rör sig om större
ledningslängder kommer därför batterilösa telefonanläggningar av
de bästa fabrikaten (nivå mellan — 1,5 till — 2 N) att vara
tillfredsställande för handelsflottan samt i flesta fall även
för marinens del.

I de batteridrivna telefonsystemen utnyttjas batteriet även
för signaleringen. Vid batterilösa telefonsystem erhålles
signalspänningen från en induktor, vilket ger vissa
fördelar ur skyddssynpunkt. Torsten Frisk

Rökning av fisk. Vid rökning av matvaror möter flera
problem, av vilka det viktigaste är att åstadkomma en
likformig behandling av varan. Torry Research Station i
England har konstruerat en mekanisk ugn, i vilken
temperatur, fuktighet samt rökens koncentration och
fördelning kan kontrolleras. Den uppges ha påtagliga fördelar
framför traditionella förfaranden.

Ugnen kan utföras i olika storlekar rymmande från
0,25—1 t fisk per charge. Röken alstras genom bränning av
sågspån och hyvelspån i en särskild härd, där
förbränningen kan kontrolleras. Därifrån blåses den med en
fläkt först genom en termostatreglerad värmekammare och
sedan in i ugnen, där den cirkulerar i horisontell led.
Fisken hängs upp i vagnar, som skjuts in i ugnen. Den
kyler röken, som därför återupphettas, när den passerat
halva ugnen. Ojämnheter i rökningen i gasströmmens
riktning utjämnas genom att vagnarna vändes då rökningen är
halvfärdig, eller genom omkastning av gasströmmens
riktning.

Utom att rökningen blir jämn och kan göras lagom
stark, går den något snabbare än vid traditionella metoder
och fordrar mindre arbete. Processen ger en renare
produkt och förlusterna av fisk blir mindre (Food Manufact.
1 jan. 1951). SHl

Optiska blekmedel. För omkring tio år sedan började
några firmor saluföra ett tvättmedel, som uppgavs ha
mycket originella egenskaper. Det skulle göra vita tyger vitare
vid tvätt och dessutom göra tvättäkta färger klarare. Dessa
förvånande påståenden visade sig vara riktiga och
grundade på förhållandet, att tvättmedlet försatts med ett ämne
tillhörande en grupp, som nu kallas optiska blekmedel eller
vita färgämnen. En del sådana finns nu i handeln under
olika namn, och flera kan väntas komma.

De användes först till förbättring av textilier och papper.
År 1929 meddelade Krais, att halvblekt lin genom
impregnering med eskulin kunde ges ett utseende, som var lika
med fullt blekt garns. År 1936 påstod en tysk firma, att
man kunde undvara kemisk eller naturlig blekning, om
textilier behandlades med stärkelse innehållande ett annat
kumarinderivat, umbelliferonacetat. Två år tidigare hade
man hos Imperial Chemical Industries iakttagit, att
stilben-derivat med affinitet till textilfibrer kan användas som
optiska blekmedel. Stora framsteg gjordes också hos I G
Farben, där man använde diaminostilben som kärna i en
serie föreningar, som kom i handeln under namnet
Blankophor. Stora mängder av dessa ämnen framställdes
under kriget och användes inom textilindustrin och delvis
till blekning och kemisk rening.

Optiska blekmedel är färglösa, blå- eller
violettfluoresce-rande färgämnen och verkar alla enligt samma princip.
Deras förmåga att förbättra vitheten beror på
fluorescensen i ultraviolett ljus. På grund härav reflekterar nämligen
tyget icke blott det synliga dagsljuset utan reagerar
dessutom för dettas ultravioletta del, varigenom tygets lyskraft
givetvis höjs. Färgens klarhet beror därför av den mängd
ultraviolett ljus, som ljuskällan avger. Optiska blekmedel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:31:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1951/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free