Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1951 - Nya material - Niob, av SHl - Två titanlegeringar, av SHl - En högtemperaturmjukande akrylatplast — polymetylalfaklorakrylat, av Bengt Oom - Bindemedel av plast, av SHl - Andras erfarenheter - Översyn av hängbro, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
TEKNISK TIDSKRIFT
denna vid hög temperatur ger större elektronemission än
molybden. Inverkan av gaser på emissionen påstås vara
större än för molybden, volfram, tantal eller t.o.m.
torium-belagd volfram. År 1948 framställdes två legeringar för
permanenta magneter innehållande niob. De har kallats
Alcomax III och Alcomax IV. Den ena av dem ger
magneter med hög fältstyrka, vilka samtidigt har utmärkt
permanens. Den anses därför överlägsen alla andra hittills
kända material för detta ändamål.
Den största användningen av niob är emellertid för
närvarande som stabilisator i austenitiska kromnickelstål
(Tekn. T. 1950 s. 932), och det utnyttjas även för att
minska lufthärdningen av vanligt kromstål av
korrosionsbeständig typ. Niobs stabiliserande verkan på rostfria stål
består i förhindrande av utfällning av kromkarbider vid
korngränserna, när stålet upphettas t.ex. vid svetsning.
För att denna stabilisering skall bli fullständig måste
niob-halten vara 8—10 gånger kolhalten. Niobhaltigt stål kan
användas till svetstråd, då dennas niob nästan fullständigt
överförs till svetsen.
Stål, som skall ythärdas genom behandling med kväve,
försätts lämpligen med niob, då denna ökar nitridskiktets
tjocklek, så att processen kan utföras snabbare. Härvid är
en niobhalt på 1 % tillräcklig. På 8 h vid 550°C erhålles
då ett 0,125 mm tjockt härdat skikt, som efter 24 h vuxit
till 0,3 mm. Niob minskar mängden aktivt kol genom
karbidbildning, och man kan därför kyla stålet från hög
temperatur utan risk för sprickbildning (J Lomas i Canad.
Min. J. aug. 1950). SHl
Två titanlegeringar. En firma i USA tillverkar två nya
titanlegeringar i halvstor skala av vilka den ena, betecknad
L-2748, innehåller 5 °/o aluminium och 5 ®/o krom. De kan
levereras som göt, smidda stavar och hejarsmide och
uppges ha goda korrosionsegenskaper och hög hållfasthet i
förhållande till vikten. Liksom andra titanlegeringar
förhåller de sig ungefär som 18-8 rostfritt stål vid
bearbetning. Karbidverktyg rekommenderas. Titanlegeringarnas
egenskaper jämförda med SAE 1010 stål och 24ST
aluminiumlegering är följande:
Titanlegering Stål Aluminium
L-2749 L-2748 SAE 1010 24ST
Brottgräns .......kp/cm2 6 300 11 600 3 900 4 900
0,2-gräns ........ kp/cm2 5 300 10 700 1 750 2 900
Elasticitetsmodul, kp/cm2 1,1 • 10° 1,3 • 10e 2,1 • 106 0,7 • 10"
Förlängning (2" längd) ’"/o 18 10 20 15
Utmattningsgräns, kp/cm2 4 400 6 700 — 1 260
Täthet ............ g/cm3 4,43 4,43 7,75 2,77
Brottgräns/täthet ........ 1 420 2 620 500 1 770
Elasticitetsmodul/täthet .. 2 570 2 840 2 710 2 520
Hårdhet ____ Bockwell A 62 71 44 45
(Iron Age 28 dec. 1950.)
SHl
En högtemperaturmjuknande akrylatplast —
polyme-tylalfaklorakrylat. Vanligt akrylatglas
(polymetylmeta-krylat) har en formbeständighet i värme enligt ASTM av
90—100°C. Om man i polymetylmetakrylat ersätter
meta-krylsyrans metylgrupp med en kloratom får man betydligt
större intermolekylära krafter, och den erhållna
poly-meren, polymetylalfaklorakrylat, får därför högre hårdhet,
styvhet, draghållfasthet och formbeständighet i värme än
polymetylmetakrylat. Sålunda är
polymetylalfaklorakryla-tets formbeständighet i värme 130—140°C.
Slaghållfastheten, genomsynligheten och dielkonstanten är ungefär
desamma som hos polymetylmetakrylat medan förlustfaktorn
märkligt nog är lägre. En nackdel är att materialet gulnar
i solljus, men denna torde komma att övervinnas genom
lämplig rening och stabilisering. Det kan därför väntas, att
polymetylalfaklorakrylat kommer att få användning där
polymetylmetakrylat genom sin relativt låga
formbeständighet i värme ej kan begagnas, t.ex. till kupor för lampor
med hög värmeutveckling (Brit. Plast. nov. 1950).
Bengt O om
Bindemedel av plast. En vattenolöslig polyamidplast
bestående av di- och trimerer av etylendiamin och
omättade vegetabiliska fettsyror kan ge vattensuspensioner,
vilka uppges ha mycket stora möjligheter vid varmklistring
av etiketter och förpackningar. Den mjölkliknande
suspensionen är stabil och påverkas ej av frysning och
upptinande, långvarig uppvärmning eller stark omröring. Den kan
lätt anbringas på papper, plastfilmer eller metallfolier. Den
torkar snabbt till ett jämnt skikt, som ej klibbar ens vid
100 % relativ fuktighetshalt i luften och avsevärt förhöjd
temperatur.
Vid över 90°C ger bindemedlet emellertid mycket goda
fogar mellan alla cellulosamaterial, metallfolier och några
plaster. Den största fördelen med detta lim är, att man
ej behöver använda "smältningsteknik" och att vanligen
använda, dyra, eldfarliga och giftiga organiska
lösningsmedel ersatts med vatten (Ind. Engng Chem. okt. 1950).
SHl
Andras erfarenheter
översyn av hängbro. George Washington-bron över
Hudson Biver i New York har trafikerats i 20 år och
man har ansett det vara på tiden att nu kontrollera
spänningen hos de bultar, som vid bärkablarna klämmer fast
de beslag över vilka löper hängstagen till brobanan.
Beslagens längd och antalet fastsättningsbultar ökar ju
högre upp beslagen befinner sig på hängkablarna, och ju
större därmed deras tendens är att glida ner. I
mittspan-net varierar bultantalet mellan 6 och 12; i ändspannen,
med deras större lutning, är det 20. Allt som allt finns 288
beslag med 3 368 bultar. Bultarna har 23/s" diameter och en
längd av 60 cm, med en stigning av fyra gängor per tum.
För kontroll av bultarnas åtdragning mätes med en
ex-tensometer varje bults längd på en tiotusendels tum när,
varefter muttern lossas och en ny längdmätning utförs.
Genom insättning av det funna måttet på bultens förlängning
Fig. 1. Bur för kontroll av hängbrokabel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
