Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1951 - Böcker - Inkomst- och utgiftsbegreppen i förvaltningsbokföring och affärsbokföring, av Nils Helleberg - Handbok i blanketteknik, av sah - Reklamen som yrke, av W S - Betongfagmannens håndbok, av Karlerik Savén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1951
201
Böcker
Inkomst- och ntgiftsbegreppen i förvaltningsbokföring
och affärsbokföring, av Nils Västhagen. Gleerup, Lund
1950. 669 s., ill. 28 kr.
Förevarande arbete utgör en akademisk avhandling, som
framlades vid Göteborgs Handelshögskolas första
doktorsdisputation hösten 1950. Det är ett digert verk, men
innehållet förefaller något heterogent. Från en gemensam
utgångspunkt — den precisering av begreppen inkomst och
utgift, intäkt och kostnad som utgör ett led i arbetena att
utforma Mekanförbundets kontoplan — behandlas flera
av varandra rätt oberoende frågor.
En första ämnesgrupp hänför sig till de offentliga
organens redovisning och bokföring, och här återfinnes först
en historik rörande dels Malmös, Göteborgs och
Stockholms redovisningsväsen, dels den svenska riksbokföringen
och en ingående redogörelse för den nuvarande
förvaltningsbokföringen i de nordiska länderna och vissa andra
länder (USA och Tyskland). Därefter göres en analys av
olika ekonomiska termers användning inom de offentliga
organens och då särskilt kommunernas redovisningssystem
och ett försök alt finna en precisering av särskilt
inkomst-och utgiftsbegreppen, som täcker största möjliga del av
förefintlig praxis. Den andra ämnesgruppen synes utgöra
en direkt fortsättning av den inhemska diskussionen i
samband med Mekanförbundets kontoplan. Efter redogörelser
för användningen av begreppen inkomst och utgift i
affärsbokföringen enligt svensk och utländsk litteratur följer ett
par principiella och polemiska avsnitt. Slutligen göres en
jämförelse mellan förvaltnings- och affärsbokföring i
ifrågavarande hänseende och en undersökning av
möjligheterna att förenhetliga och sammanjämka de båda
områdenas terminologi, väsentligen med resultat att detta icke
är genomförbart.
Jag har för min del funnit de första historiska och
beskrivande avsnitten intressantast. De utförliga och, icke
annat än inan kan finna, vederhäftiga redogörelserna för
bestående förhållanden bör vara av värde för alla, som
har beröring med offentlig redovisning. Man kan
emellertid vid läsningen icke undgå att förvånas över hur många
olika former, som kunnat utbilda sig för att representera
samma sakförhållanden. Och man kan icke undertrycka
vissa farhågor för att formerna ibland får för stor vikt,
så att de påverkar det sakliga handlandet. Försöket till
sammanfattande definitioner på förvaltningsbokföringens
inkomster och utgifter — åtgärder som ökar resp. minskar
det egna rörliga kapitalet — förefaller icke så lyckat, då
det blott återför begreppen på en annan icke självklart
definierad storhet, det egna rörliga kapitalet.
Den fortsatta diskussionen om affärsbokföringens termer
lämnar en mera oberörd. Jag kan icke bedöma, huruvida
framställningen fört frågans lösning närmare. Man har
här liksom på andra håll råkat ut för att sedan till synes
logiska och för en redig behandling av ämnesområdet
ändamålsenliga definitioner fastställts, det befinnes att en
mindre del av fenomenen dock icke låter sig inpassas i
ramen utan extraordinära åtgärder. I förf:s på slutet
anförda åsikt att en gemensam och sammanjämkad
terminologi skulle vara till gagn för både teori och praktik, kan
man instämma, även om det finns anledning att varna
för ett överdrivande av den synpunkten.
Både i de beskrivande och i de principiella avsnitten
behandlas utförligt exempel och allmängiltiga
bokföringsproblem. Detta gör läsningen mycket givande och arbetet
kan rekommenderas åt alla, som har intresse av den
teoretiska bakgrunden för redovisningsteknik och bokföring.
Nils Helleberg
Handbok i blanketteknik, av Håkan Tångeberg.
Strömbergs, Stockholm 1950. 199 s., 49 fig., 71 tab. 16 kr.
Allt om blanketter. Allt! sah
Reklamen som yrke, av HENRY Kirstein. Sv. Reklam
-förb. Skr. nr 10. Stockholm 1950. 63 s., diagr. 3 kr.
Den omfattning i vilken reklam i dess olika former
numera bedrivs, och den betydelse den har fått inom
näringsliv och samhällsliv framgår av att de belopp, som
årligen läggs ned på reklam inom landet, beräknas till
omkring 250 Mkr. De som sysslar med reklam utgör
sålunda en betydande yrkesgrupp. För att utreda, vad
reklamyrket i dagens läge innebär och vart det kan leda för
dem som ägnar sig åt yrket samt — med tanke på en
framtida, säkrare rekrytering — vilka kvalifikationer dess
nuvarande utövare besitter, har Svenska Reklamförbundets
forskningskommitté gjort en undersökning, vars resultat
publiceras i föreliggande skrift.
De utsända frågeformulären har omfattat frågor om bl.a.
ålder, utbildning och tidigare verksamhet, huvudsakliga
arbetsuppgifter och reklammedel samt
inkomstförhållanden. De yrkesgrupper, som man efter sovring av
svarsmaterialet har bearbetat i utredningen är: reklamchefer
och assistenter i handels- och produktionsföretag,
företagschefer, servicemän och assistenter vid auktoriserade
annonsbyråer samt företagschefer och konsulenter vid
konsulterande reklambyråer.
Av dessa grupper är den första, reklamchefer i
handels-ocli industriföretag, den största och även den mest
representativa gruppen. Reklamcheferna visar sig vara relativt
ungt folk; medianåldern är 37 år, och 75 °/o är mellan 25
och 44 år. Detta torde hänga samman med att
reklamchefsbefattningen i många fall inte är någon slutpost.
Antalet kvinnliga reklamchefer är synnerligen lågt, endast
ca 5 °/o. Ungefär hälften av dem som svarat har avlagt
studentexamen och ca 20 °/o har någon högskoleexamen.
Medianinkomsten var 1948 i klassen 10 000—15 000 kr/år.
Som jämförelse kan nämnas, att Socialstyrelsens
undersökning av inkomstförhållandena för personer med
studentexamen (Tekn. T. 1950 s. 1154) visar att
medianinkomsten 1947 för studentårgång 1930 (med ungefär samma
ålder som reklamchefernas medianålder) var 13 500 kr/år
och för civilingenjörer av samma studentårgång 15 000
kr/år.
Utredningen bör vara av stort intresse för företag, som
har reklamspecialister i sin tjänst, samt för de i yrket
sysselsatta och för dem som önskar vägledning vid
yrkesvalet. W S
Betongfagmannens handbok, av Inge Lyse & C J
Bernhardt. F Brun, Trondheim 1950. 118 s., 54 fig., 27
tab. 14,50 nkr.
Boken utgör en komplettering till den av professor Lyse
på samma förlag tidigare utgivna "Betongstöperens
hånd-bok" (Tekn. T. 1943 s. V 28). Till följd härav innehåller
boken mycket litet om betongproportionering och
gjutning. En förteckning både över ämnen, som angriper
betong, och över hur man skyddar sig mot dessa, utgör dock
ett värdefullt inslag. Boken är avsedd att samtidigt vara
en handbok för konstruktörer och en lärobok för
studenterna vid NTH. Den innehåller därför såväl härledningar
som tabeller och diagram för dimensionering av balkar
och pelare.
Bokens tyngdpunkt utgöres av två kapitel om beräkning
av statiskt obestämda konstruktioner. Det första
behandlar arbetsekvationerna och i samband därmed val av
statiskt obestämda kvantiteter samt exempel på integralernas
beräkning genom differensräkning. I det andra redogöres
för Cross’ successiva momentfördelningsmetod. I samband
härmed ges tabeller för styvhetstal. Bokens sista 30 sidor
utgöres av en tabellsamling innehållande moment- och
av-skärningskrafter för vanliga typer av balkar och ramar
vid vanligen förekommande belastningsfall.
Bokens dimensioneringstabeller är uppställda i enlighet
med norska bestämmelser och övriga tabeller återfinnes i
handböcker som "Bygg" och "Betongkalendern". Dessa
förhållanden samt det faktum att vi på svenska har goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
