Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1951 - Nya metoder - Dimsmörjning av verktygsmaskiner, av H Lindberg - »Seende» brandalarmkontakt, av sah - Skarvpress för stålaluminiumlina, av V Kokkonen - Tillverkning av svavelsyra, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1951
225
Nya metoder
Dimsmörjning av* verktygsmaskiner. En amerikansk
anordning för dimsmörjning, som monteras direkt på
verktygsmaskinen, alstrar en dimma av luftburna oljepartiklar,
som förs till smörjstället i rörledningar. Den ansluts till i
regel befintligt tryckluftnät, men kan även förses med
inbyggd luftkompressor.
Luftströmmen kopplas in, då den maskin som apparaten
är anbringad på startas. Luften passerar en vattenavskiljare
och en reduceringsventil, på vilken lämpligt arbetstryck,
avläsbart på en manometer, ställs in. Oljetillförseln
regleras med en ventil, när denna öppnas, sugs olja upp från
oljebehållaren via ett filter och blandas med luften.
Olje-luftblandningen leds mot en skärm, vilken samlar upp
större oljedroppar, som får rinna tillbaka till behållaren.
Oljedimman distribueras genom huvud- och grenledningar
till de olika smörjställena. Det förekommer två typer av
anslutningar till dessa, den ena leder oljedimman direkt
till smörjstället, den andra förtätar den först till droppar.
Dimsmörjningen säges medföra följande fördelar. Tack
vare luftgenomströmningen erhålls kylverkan; till denna
bidrar också den minskning av friktionsvärmet, som
erhålls genom att oljemängden kan minskas i hög grad.
övertrycket, som uppstår i smörjstället, hindrar skadliga
partiklar att tränga in. Vidare reduceras oljeförbrukningen
(Amer. Mach. 30 okt. 1950). H Lindberg
"Seende" brandalarmkontakt. De flesta
brandalarmsystem är ordnade så att de reagerar för värme, rök eller
andra sekundära yttringar av en begynnande eldsvåda. I
USA har nu utvecklats ett system, i första hand avsett för
installation på flygplan, som optiskt reagerar för själva
den uppflammande brasan.
Brandalarmkontakterna består av fotoceller av
blysulfid-typ, vilka reagerar för infrarött ljus som flimrar med en
frekvens av 5—25 p/s; synvidden är 6 m. Då kontakten ser
en låga eller dess reflekterade bild, sänder den en impuls
till centralapparaten, som i sin tur sätter i gång
alarm-anordningarna (Bus. Wk 30 dec. 1950). sah
Skarvpress för stålaluminiumlina. Aluminiumlina med
stålkärna för kraftledningar skarvas i regel med en separat
skarvhylsa av stål för stålkärnan och en skarvhylsa av
aluminium för aluminiumledarna. Skarven måste ha
samma mekaniska hållfasthet som linan och samtidigt lika god
eller bättre elektrisk ledningsförmåga.
En skarvningsmetod, som ger tillförlitliga skarvar och
dessutom är mycket ekonomisk, har utarbetats i England
på basis av erfarenheter från det gamla Central Electricity
Board. Hur skarvningen går till framgår av fig. 1, som
visar ett ändfäste, utfört enligt den nya metoden.
Skarvhylsan av aluminium träs först över kabeln,
aluminiumledarna skäres bort på en längd av 75—100 mm från
ändan, och skarvhylsan av stål för stålkärnan träs på denna.
Stålkärnan och -hylsan fogas samman i en transportabel
hydraulisk press i det på fig. 2 visade verktyget, där
sfäriska stansar gör intryck i hylsan, fig. 3.
Aluminiumskarv-hylsan skjuts sedan fram över stålhylsan, så att den helt
omsluter denna och fogas sedan samman med
aluminiumledarna i ett annat verktyg med avlånga, rektangulära stan-
Fig. 2. Pressverktyg för skarvning av stålkärna.
Fig. 3. Skarvstycke, sammanfogat med stålkärnan (skarven
uppskuren).
sar. Genom detta förfarande ernås en exakt placering av
de båda skarvhylsorna i förhållande till varandra.
Den transportabla pressen, som är handmanövrerad, väger
tillsammans med verktyget endast obetydligt över 100 kg.
Maximala oljetrycket i presscylindrarna är omkring 560
at, vilket medger en kraft av 50 000 kp mellan
presskolvarna. Pressen är försedd med manometer och
överströmningsventil (Engineering 18 nov. 1949). V Kokkonen
Tillverkning av svavelsyra sker som bekant numera
nästan uteslutande genom katalytisk oxidation av
svaveldioxid. Denna erhålles vanligen genom röstning av pyrit
eller förbränning av svavel. Båda dessa huvudprocesser är
välkända och väl utarbetade, men detta tycks ej hindra,
att nyheter kan komma.
I England är försörjningen av råvara för framställning
av svaveldioxiden bekymmersam. Svavel kommer nu
uteslutande från USA och är därför en dollarvara, pyrit
erhålles huvudsakligen från Spanien och Cypern, men dess
pris varierar starkt. Man har därför utarbetat en metod
för framställning av svaveldioxid ur anhydrit
(kalciumsulfat), som finns inom landet.
Den fabrik, som byggdes i Billingham i början av
1930-talet, har nu utvecklats till ett ekonomiskt lönande
företag med en årsproduktion på 100 000 t 100 % svavelsyra,
och den torde vara det enda företag av detta slag i
världen. Anhydriten bryts inom fabriksområdet ca 200 m under
markytan och har en renhet på ca 90 %. Dagsproduktionen
är 2 400 t.
Processens första steg är upphettning av en blandning
av anhydrit, sand, koks och aska innehållande aluminium
i roterande ugnar. Härvid utvecklas svaveldioxid, och
återstoden blir en klinker, som används för framställning av
cement. Svaveldioxiden renas och överförs sedan till
svavelsyra i en kontaktanläggning av vanlig typ.
Anläggningskostnaden för denna fabrik har givetvis blivit mycket
högre än för en, som arbetar med svavel, men i stället
ger den en värdefull biprodukt, klinker, och är baserad på
en råvara, vars pris torde hålla sig något så när konstant.
I USA har man utvecklat en helt ny kontaktprocess av
okonventionell typ. I en fabrik, där den kommit till
användning, framställs svaveldioxiden på vanligt sätt genom
bränning av svavel, men denna process drivs så, att de
avgående gaserna håller nästan 50 % mer S02 än normalt.
Den fuktiga gasen går till en kontaktugn av ny typ utan
värmeväxlare. Här oxideras S02 till S03 vid en vanadin-
Skorvs tycke för stå/kärnan
Fig. 1. Ändfäste för aluminiumlina med stålkärna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
