Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1951 - Årsmötet 1951 - Svavelsjöar i Nordafrika, av SHl - Elkraftproduktion och förbrukning i Schweiz 1949/50, av F Ö - Vattenfall har köpt en nätmodell - En järnvägslastvagn för 180 t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
TEKNISK TIDSKRIFT
ske dels genom undervisning, dels genom deltagande i
praktiskt arbete. Ett önskemål är icke att få ingenjörer
med något större mått av medicinska kunskaper utan med
•erfarenhet av de aktuella problemställningarna inom
medicinsk forskning och sjukvård.
Man skulle här i landet inom medicinen behöva fast
anställda, kvalificerade ingenjörer med goda
befordrings-möjligheter, och dessa skulle kunna göra en stor insats
för medicinska forskningsarbetet och för sjukhusarbetet.
För val och anskaffning av instrument, som många gånger
vållar stora bekymmer, skulle en central institution med
sakkunnig personal kunna vara forskaren till stor nytta.
Professor Sivert framhöll slutligen att ett permanent
organ för samarbete mellan medicin, teknik och industri
skulle kunna fylla en betydelsefull uppgift och åt vårt land
rädda inom den medicinska forskningen gjorda
uppfinningar och konstruktioner till fromma för vårt näringsliv.
Förmiddagens förhandlingar avslutades med ett föredrag
av Sven Malmström: "Teknik och ekonomi vid tillverkning
av medicinska apparater". Han redogjorde därvid för den
procedur en medicinsk apparat har att genomgå från det
första laboratoriemässigt byggda exemplaret till en
kommersiellt användbar form. Det kan därvid krävas ett
omfattande konstruktions- och experimentarbete. Antalet
apparater, som skall tillverkas i en serie bestämmes på bas
av marknadsundersökningar. Med hänsyn till den snabba
utvecklingen nu för tiden kan man dock säga, att serierna
i regel kommer att bli jämförelsevis små för att man inte
skall riskera att få ligga med ett lager av omoderna
apparater. Exploateringen av en ny apparat kan underlättas
genom patentering, så att tillverkaren blir skyddad mot
konkurrens. Ofta har emellertid den nya apparaten redan
varit beskriven, t.ex. i en doktorsavhandling, och då är det
för sent för patentering.
En svårighet för svensk apparatindustri är den knappa
tillgången på kvalificerad arbetskraft, men vi har en
vetenskaplig forskning på medicinens, fysikens och kemins
område, som står mycket högt och lovar gott för vår
apparatindustris framtid.
Efter lunch fortsatte stämman i Konserthuset med mera
vetenskapligt betonade föredrag inom ramen för stämmans
motto.
På kvällen samlades deltagarna till gemensam middag på
Gillet. STF:s ordförande hälsade "betalande och
obetalbara" gäster välkomna och uttryckte sin glädje över att
STF hade fått ordna sammankomsten av läkare och
tekniker. Han delade ut STF.s "visitkort i brons" till Svenska
Läkaresällskapets ordförande, professor Ernst Sahlgren,
dess sekreterare, med. dr John Lundquist, till
ordförandena i de båda kommittéer, som hade skaffat föredrag till
stämmans förhandlingar, professor Gustav Nylin och
civilingenjör Sven Malmström samt till professor Rolf Sievert.
Professor Sahlgren tackade på Svenska Läkaresällskapets
vägnar för "den stimulerande blodtransfusion", som hade
skett genom dagens förhandlingar och som han hoppades
skulle upprepas följande dag. Han uttalade en
förhoppning, att sjukhusen så småningom skulle få konsulterande
ingenjörer, som kunde bistå läkarna i tekniska frågor.
Professor Sievert tackade för maten, då han som varande
varken läkare eller tekniker ansåg sig särskilt lämplig för
denna uppgift.
Torsdagen den 15 mars pågick förhandlingar hela dagen.
Stämman var denna dag uppdelad på två grupper: en som
sammanträdde på Svenska Teknologföreningen och som
behandlade tekniska mätmetoder och instrument i
medicinens tjänst, och en som samlades på Svenska
Läkaresällskapet och som avhandlade radioaktiva isotoper i
medicinsk forskning och behandling.
Svavelsjöar i Nordafrika. I maj 1950 undersökte två
brittiska vetenskapsmän några sjöar i Libyen i närheten
av El Agheila. De fann härvid ett 150—300 mm tjockt
lager av mycket finfördelat rent svavel på sjöbottnen.
Detta förhållande har länge varit känt av infödingarna,
som flitigt smörjer in sig med svavelslammet från huvud
till fot för att därav bli mera fruktsamma!
* Sjöarnas svavel är resultatet av sulfatreducerande och
svavelväteoxiderande bakteriers verksamhet. De förra,
vilkas obehagliga tendens att fräta sönder i jorden
nedgrävda rörledningar ganska länge varit känd, kan reducera
sulfat till motsvarande sulfider. I solljus oxideras dessa
av andra bakterier till fritt svavel. De båda forskarna
kunde efter hemkomsten till England utföra dessa
processer på laboratoriet med bakteriekulturer och vatten från
sjön vid El Agheila.
Bakterierna arbetar emellertid mycket långsamt. En sjö
med ca 2 000 m3 vatten lär blott ge 100 t/år svavel. För
att kunna utnyttja bakteriernas verksamhet i industriell
skala anser man nödvändigt att höja deras
prestationsförmåga minst tio gånger. Detta hoppas man kunna
åstadkomma genom renodling av särskilt verksamma
bakterieraser och genom att ge dessa gynnsammast möjliga
livsbetingelser. Man har också föreslagit att leda
avloppsvatten, som bör vara ett utmärkt råmaterial för biologisk
svaveltillverkning, till en svavelsjö för att se, vad som händer.
I USA har man konstaterat, att landets tillgångar på
bryt-värt svavel blott räcker i ca 25 år med nuvarande
förbrukning. Med anledning härav har man t.ex. föreslagit att
tillvarata allt svavel, som ingår i koppar-, zink- och
blymalmerna, varigenom 75 Mt skulle erhållas. I
Storbritannien har man också bekymmer för svaveltillgången.
Kanske kan de afrikanska bakterierna en gång bli hjälpare i
nöden (Ind. Engng Chem. nov. 1950). SHl
Elkraftproduktion och förbrukning i Schweiz 1949/50.
Årsrapporten från Eidgenössisches Amt für
Elektrizitäts-wirtschaft, Bern, redogör mycket detaljerat för den
schweiziska kraftförsörjningen såväl från teknisk som ekonomisk
synpunkt och gör samtidigt jämförelser med tidigare
drift-år. Driftåret räknas från 1 oktober 1949 till 30 september
1950, medan däremot de ekonomiska uppgifterna hänföres
till kalenderår.
Totalproduktionen har under driftåret nått rekordvärdet
10 770 MkWh, varav 161 MkWh värmekraft, vilket
innebär en ökning med 9 % från föregående år men är endast
omkring 3 fl/o högre än föregående rekordår 1947—48.
Anmärkningsvärd är den stora andel av totalproduktionen
som förbrukas av hushåll och hantverk, 44,3 %, jämfört
med industrins andel 43,1 fl/o och järnvägarnas 12,6 "/o.
Procentsiffran för hushåll och hantverk har visat en
kontinuerlig stegring sedan driftåret 1938—39, medan samtidigt
industrins andel minskat. Trots en rätt allvarlig vattenbrist
vid driftårets början har några restriktioner för
förbrukningen ej behövt tillgripas.
Den 1 oktober 1950 var 13 vattenkraftanläggningar med
över 10 MkWh produktionskapacitet under byggnad. Häri
är även utvidgningen av äldre kraftverk av motsvarande
storlek inräknade. Några värmekraftanläggningar av
betydelse för allmänna kraftförsörjningen bygges ej för
närvarande.
Inkomsten av kraftförsäljningen i procent av
anläggningskostnaden har sjunkit sedan föregående räkenskapsår och
var 13,1 °/o år 1949 mot 14,3 fl/o 1948 (Bull. SEV jan. 1951).
F Ö
Vattenfall har köpt en nätmodell från Schweiz för ca
0,6 Mkr. Den levereras i mars 1951 och skall ställas upp i
Stockholm.
En järnvägslastvagn för 180 t, tillhörande Asea, hade
premiär, då Harsprångets första 220 kV transformator
transporterades från Ludvika till Harsprånget per extratåg med
20 km/h. Vagnen skall i fortsättningen användas för
transport av 380 kV transformatorerna till Harsprånget,
Mid-skog, Hallsberg, Kilforsen och Ligga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
