- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
238

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1951 - Tid- och arbetsstudiernas utveckling till MTM-metoden, av Richard M Crossan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

TEKNISK TIDSKRIFT

visste vi inte hurudan den slutliga formen för
vår beräkningsgrund skulle vara, men vi kunde
sätta upp fyra villkor som den måste fylla, om
man över huvud taget skulle kunna använda den.

Vi bestämde oss för att det slutliga resultatet
borde uppfylla inte två eller tre utan samtliga
fyra följande villkor, om det skulle bli
acceptabelt. Beräkningsgrunden måste nämligen vara
absolut konsekvent under alla förhållanden, den
måste vara reproducerbar, den måste vara lätt
att tillämpa och den måste lätt kunna förstås av
arbetarna. Varför är nu dessa prov viktiga? Låt
oss se på dem ett i taget.

Konsekvens

Med vanliga arbetsstudier tar en man tid på en
arbetare som håller på med ett arbete och
till-lämpar sedan en beräkningsfaktor, baserad på
sin uppfattning om hur fort eller långsamt
arbetaren arbetar. Som vi redan påpekat, kan denna
uppfattning beräknas variera inom gränserna
± 10 %. Resultatet är, att vissa normer blir
"snäva" och andra "vida" på grund av storleken
på variationerna i det personliga omdömet. MTM
eliminerar helt och hållet bedömningsfaktorn,
eftersom ingen prestationsbedömning behövs. För
varje bestämd rörelse utförd under en bestämd
serie av omständigheter, användes alltid samma
tidsvärde.

Re produce rbarhet

Alltför ofta sammanblandas konsekvens med
exakthet. MTM är till 100 % konsekvent. Vi kan
icke säga att den är 100 % exakt, därför att vi
icke veta vad "exakt" är. Tiden för varje
MTM-rörelse har baserats på medeltalet av en stor
mängd observationer, och detta medeltal är
antagligen så nära "exakt" som går att
åstadkomma. Det verkliga provet är, huruvida samma
resultat kan fås återigen.

Kontrollprov av reproducerbarhet eller
"exakthet" hos MTM utföres för närvarande vid
Cornell-universitetet och Virginia Polytechnic
Insti-tute. Cornell-universitetet började för ett år
sedan att kontrollera tiderna för hand- och
armrörelser och räknar med att avsluta sina
undersökningar denna höst. Trots att denna rapport
ännu icke har publicerats, vet vi dock att
"Sträcka handen"- och "Förflytta"-tiderna har
verifierats till icke fullt ±1 % av de ursprungliga
MTM-data.

Lätthet att tillämpa

Alla MTM-data tryckas på ett 5 X 8" kort.
Vanliga tidsstudieuppgifter för även ett enda slags
arbete täcker vanligen hundratals om icke
tusentals sidor. Den hastighet, med vilken normer
kan fastställas med MTM är ibland förbluffande.
Chef ingenjörer vid firmor som använda MTM
säger, att tiden för fastställande av tidsformler

har minskats med någonting mellan 75 och 90 %.
Om en metod ändras, behöver man endast
referera till data-kortet och dra ifrån värdena för
de eliminerade rörelserna samt lägga till värdena
för nya rörelser. Allt annat förblir detsamma.

Lättförståelighet

Det är en sak i fråga om stoppurs-tidsstudiet
som alla arbetare kan förstå: trots alla
ledningens försäkringar kan tidsstudiemannen
manipulera med tiden om han vill genom
utförandeberäkningar. MTM ger en belt olika framställning.
Antingen görs en rörelse, eller också görs den
icke. Om det behövs, får arbetaren ett visst
antal TMU (Time Measurement Unit; 1 TMU =
0,00001 h, = 0,0006 m, =0,036 s) och för
samma rörelser få alla andra arbetare samma
antal TMU.

Sedan man fastställt de villkor som skulle
uppfyllas, var nästa steg att uppteckna, analysera
och klassificera rörelse-tids-data. Jag skall inte
gå in i några detaljer utan nöjer mig med att
påpeka, att analysen gjordes genom filmbilder.
Dessa bilder hade upptagits vid olika fabriker i
Förenta Staterna inom verkstadsindustrin. De
innefattade bilder av män och kvinnor, gamla
och unga, långa och korta — i sanning ett
tvärsnitt av industribefolkningen. Alla
ansträngningar gjordes för att undvika
"laboratorie"-resultat. Klokheten i denna föresats har bevisats
genom att uppgifterna har använts utan en enda
större ändring inom alla delar av Staterna vid
alla slags operationer, som utförts av alla slags
människor. Alla filmer gjordes med en
normalhastighet av 16 bilder per sekund, varför
sluttiderna har en noggrannhet av 1/ia sekund eller
0,000017 timme.

Det kan vara av intresse att här framhålla, att
filmbilder absolut icke användas vid
tillämpandet av MTM. I själva verket använder vi dem
icke längre, inte ens vid träning.

Om MTM uppfyller anspråken på konsekvens
och reproducerbarhet, måste man dra den
slutsatsen, att MTM data måste vara verkliga
grundläggande ingenjörsdata. Med sådana uppgifter
kan tids- och rörelsestudiemannen verkligen bli
en tids- och rörelsestudie-ingenjör. Det har han
icke helt varit förut. För att planera mot ett
känt resultat, har elingenjörerna och mekanister
grundläggande, konsekventa uppgifter, medan
arbetsstudieingenjörerna endast har haft
uppgifter med den konsekvens som mänsklig
bedömning medger. Anta t.ex. att en elingenjör
ombes att planera en turbogenerator, som lämnar
50 000 kVA vid 3 600 r/m. Kan Ni tänka Er
honom bygga fyra eller fem sådana maskiner,
var och en med olika data, för att få en som
är ungefär riktig? En sådan tanke är naturligtvis
absurd. Men detta är just en procedur av detta
slag som vi i femtio år har benämt "tids- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free