- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
252

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1951 - TNC: 6. Färg- och lackteknisk ordlista - Problemhörnan, av A Lg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252

TEKNISK TIDSKRIFT

Av de omkring 1 200 svenska termerna finner man vid
ge-nombläddring följande särskilt väl tillgodosedda i fråga
om utrymmet: dispersion m.m., emulsion, fernissa, färg,
färgton, förtvålning m.m., harts, kalk m.m., kulör, lack,
lim m.m., linolja, mineralterpentin, måla m.m., olja,
oljelack, pigment, polera, polymerisation m.m., s(c)hellack,
spackla m.m., tallolja m.m.

Denna uppräkning ger en antydan om innehållets art.
Totalt sett är en särskilt stor del av termerna namn på
pigment; sistnämnda ord har valts i stället för de äldre
benämningarna "färgstoft", "färgstoff", "torr färg" m.m.
Därnäst kan nämnas termer för arbetsoperationer, sådana
som avbränning, avlutning, betning, betsning, boning osv.
genom hela alfabetet. Rikt företrädda områden är hartser,
läcker, samt asfalter, oljor, fetter. För målningsfärger,
vilket ord valts i st.f. "målarfärger", finner man ett 60-tal
termer, och ungefär lika många för redskap, maskiner o.d.

I ett förord framhålles att ordlistan tar sikte på såväl
tillverkning som användning av färger och läcker. Jämte de
mera praktiskt betonade egenskaps- och tillståndsnamnen
har många fysikaliska storhetsnamn och andra
vetenskapliga termer fått komma med, särskilt med hänsyn till
fabrikanterna. I fråga om den mångfald lösnings-, mjuknings-,
vätningsmedel m.m. som förekommer vid modern
lackfabrikation har i regel den urvalsprincipen tillämpats, att
termen uteslutits om dess byggnad är likartad på svenska,
engelska och tyska. För att skillnaden i stavning i de olika
språken skall bli beaktad har däremot några viktiga och
ofta återkommande kemiska ämnesnamn medtagits, sådana
som metyl, etyl, glycerin, och namn på vissa kemiska
grundämnen. De ändringar som den kemiska
nomenklaturen under dessa senaste år genomgått har tillämpats,
fastän hovsamt; sålunda finner man i ordlistan såväl
formen bensol som bensen.

Med hänsyn till att TNC för närvarande har en
plastteknisk ordlista under granskning har en hel del plasttermer
avsiktligt utelämnats. Till undvikande av missförstånd skall
även särskilt nämnas att färgeriteknikens speciella termer
icke medtagits.

De inom målningstekniken ofta använda engelska
termerna har så långt möjligt ersatts med svenska ord, t.ex.
fyllighet i st.f. "body" (hos t.ex. en lack), grundfärg i st.f.
"primer", sliplack i st.f. "flatting varnish", sliplackfärg
i st.f. "surfacer". Vissa engelska termer som saknar svensk
motsvarighet har uppräknats och förklarats i ett särskilt
avsnitt efter den egentliga ordlistan.

Utom ovannämnda ordlista har tre andra
TNC-publika-tioner nu utkommit och kan som vanligt erhållas i
bokhandeln eller från SIS, Box 16323, Stockholm 16. Dessa är:

TNC 10 s, det femte häftet av TNC:s ordsamling, pris 2 kr.

TNC 15, en engelsk-dansk-norsk-svensk elektroteknisk
ordlista, uppställd i anslutning till International
Electro-technical Vocabulary, IEC-Publication 50. Den kommer att
närmare beskrivas i nästa TNC-spalt; pris 8 kr.

TNC 18, TNC-spalten 1950, pris 2 kr.

P r oblemhör nan

Problem 1/51 var följande: "Ett klent snöre, i vars fria

ände en vikt P är fästad, är
upplindat på en axel. Axeln
försättes i rotation med den
konstanta vinkelhastigheten
co0 enligt fig. 1. Med vilken
hastighet relativt axeln kommer
snöret att lindas av?
(Luftmotståndet försummas.)"

Vi förutsätta att
tyngdkraften kan lämnas ur räkningen
t.ex. genom att axeln är
vertikal och vikten får glida på

ett glatt, horisontellt plan. Axelns konstanta vinkelhastighet
må vara co0 och avlindningshastigheten w, så att
vinkelhastigheten för tangeringspunkten A (se fig. 1) blir *p = co
+ co0. Vikten i punkten P påverkas endast av spänningen i
snöret; P:s totala acceleration har alltså riktningen PA.
Längden av AP är självfallet R («pt — co0t). Läget av
punkten P i planet skrives lämpligen som en vektor OP = z

z = R ■ ei(pt— iR (<pt — (O0t) • ei(pt

= (R — ict) e~i<pt

där c — R (<p — <ü0) . Man finner härav

-Z- = (C(pt — iR<p — ic)-ei(pt

d2 z

- .„ = (2 c (p — F ic(p2t) • elcp
d t1

eller efter återinsättning av värdet på c

— =[/? (pz — 2(p R(o0 + i(p*t {R(p — R(o0)].ei<pt
d t-

Eftersom accelerationens riktning, PA, anges av vektorn

i-elcpl måste återstoden av uttrycket för ^^ vara = noll, dvs.

R<p2 — 2 <pRw0 = 0
varav <p = 2 <u0 eller a> = <x>Q

(O = <o0

Ovanstående är återgivet efter S Sundéns lösning. Enligt
samme förf. bestämmes banan för P genom

x = R (eos 2 <o0t + <o0t sin 2 co0t)

y = R (sin 2 <o0t — <o0t eos 2 co0t)

Om C är en rörlig punkt på
evolventen vid stillastående axel,
kommer punkten P att alltid
befinna sig mitt på sträckan AC
enligt fig. 3.

Sign. ög har i sin lösning följt
samma beräkningsgång, dock
utan att använda komplexa
vektorer. Han har kompletterat
lösningen genom att bestämma
spänningen i snöret till
5 = 4 mRw0st

övriga problemlösare har varit sign. B J, L O M och Hel
(problemförf.). Denne har även räknat ut hur
vinkelhastigheten (o skall varieras för att snöret varken skall lindas av
eller på, sedan det först avlindats vinkeln oc. Man erhåller

cx

där minustecknet avser den rotationsriktning, som härovan
betraktats, och plustecknet den motsatta.

I nära anslutning till och som fortsättning på nr 8/50 blir
Problem 3/51. Utveckla log (1 — 2 x eos oc + ar) som en
potensserie i x! A Lg

Snöret lindar alltså av sig med
den konstanta vinkelhastigheten
<o0 relativt axeln.

Att så är förhållandet
åtminstone under rörelsens första fas
kan man se av en rent
elementär överläggning (fig. 2). Snöret
antas från början vara helt
pålindat och punkten P befinna sig
på x-axeln. Eftersom P startar i
y-axelns riktning, bör den efter
en liten vridningsrörelse alltjämt
befinna sig på ordinatan genom
startpunkten. Direkt ur figuren erhålles härvid cot = co0t dvs.

Fig. 1.

Fig. 3.

Fig. 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free