Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1951 - Andras erfarenheter - Hur tryggas företagets ekonomiska jämvikt? av Pg - Dygnets variationer, av SHl - Volymändringen vid sintring av järn-kopparpulver, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1U april 1951
301
Varje försök att få grepp om vinstproblemet är fruktlöst,
såvida man inte i vinstkalkylerna kan klart särskilja dessa
faktorers inverkan.
I Förenta Staterna har under de senaste femton åren
stora framsteg möjliggjorts tack vare den växande insikten
om nödvändigheten att vid modern kostnadskontroll dela
upp alla kostnader med hänsyn till faktorerna tid och
produktionsvolym, alltså i kostnader, som återkommer på
regelbundna tider, oberoende av produktionens storlek, och
i kostnader, som helt är beroende av hur mycket som
produceras. Ordet "break-even point" har allt oftare inom
amerikansk industri kommit att användas i samband med
detta slags analys. Än i dag är dock användningen av
metoden tämligen oklar. Den har inte slagit igenom så som
borde vara fallet. Det finns fortfarande allt för många
företagare, som utan närmare analys fastställer sin
jämviktspunkt som det ekonomiska läge, vid vilket
försäljningen uppgår till ett så stort belopp, att de
erfarenhetsmässigt får förlust när omsättningen är lägre, men vinst
när den är högre.
Problemet må närmare belysas med siffror, hämtade från
United States Steel Corp. Av följande tabell framgår hur
jämviktspunkten har ändrats på ett decennium:
1938 1948
Fasta kostnader ................... .., MS 182,1 260,0
Rörliga kostnader i medeltal per år S/t 55,73 79,25
Jämviktspunkt ..................... .. t/år i i 303 700 10 950 000
Försäljningspris ................... ... S/t 77,66 103,00
Produktionens värde vid jämvikts-
punkten .......................... .., MS 645 1 130
År 1938 var som synes de fasta kostnaderna per år för
bela anläggningen och dess drift, oavsett om produktionen
var 1 eller 10 miljoner t stål, 182 M$; härtill kom de
rörliga kostnaderna 55,73 $/t producerat stål. Eftersom
försäljningspriset i medeltal var 77,66 $/t, blev överskottet
21,93 $/t utlastat stål. För att gå i land med de fasta
kostnaderna var det alltså nödvändigt att utskeppa minst
182 000 000 : 21,93 = 8 303 700 t stål. Denna kvantitet var
sålunda jämviktspunkten det året och först ovan denna
uppstod ovannämnda vinst av i medeltal 21,93 $/t.
Kontrollerna var följande:
företagsledningens åtgärder: långfristig kontroll över de
fasta kostnaderna på 182 M$, daglig kontroll över de
rörliga utgifterna på 55,73 $/t;
produktionens sammansättning: såväl de rörliga
kostnaderna 55,73 $/t som försäljningspriset 77,66 $/t är
genomsnittsvärden, och de påverkas när helst proportionen
mellan försäljningen av plåt, balkar osv. ändras;
produktionsvolymen: med hjälp av dessa siffror är det
möjligt att fastställa vinster eller förluster, som föranledes
av att kapaciteten icke fullt utnyttjas.
I 892 industriföretag i Förenta Staterna låg under
förkrigsåren jämviktspunkten vid ett värde av ca 55 %> av
försäljningen. I dag erfordras för jämvikt, att
försäljningen är 115 % högre än under åren 1935—39, även efter
det att siffrorna justerats med hänsyn till de nuvarande
försäljningspriserna. Många av dessa företag måste räkna
med en två à tre gånger så stor försäljning som under
förkrigsåren 1936—39 för att uppnå jämviktsläge. I stället för
att inkassera 25 °/o vid försäljningar ovan jämviktspunkten
såsom fallet var under de nämnda åren, får man nu nöja
sig med i genomsnitt 17 %.
Från att under förkrigsåren ha uppgått till 25 000—30 000
M$ får försäljningen nu inte understiga 35 000 M$, om
jämvikt skall kunna ernås. Om man i vinst vill erhålla
samma reella dollarvärde som under förkrigsåren, måste
dessa företag sälja för 15 000 M$ över jämviktspunkten
eller för inalles 50 000 M$. För att få samma vinst måste
de sålunda sälja dubbelt så mycket. För att få samma
procentuella förtjänst måste de sälja 55 000 Mf över
jämviktspunkten. Försäljningarna måste uppgå till 90 000 M$ för
att uppnå samma vinstnivå som 1938, då försäljningen
uppgick till 25 000 M$.
Om en företagsledning utrett frågan om jämviktspunkten
är dess nästa åtgärd att söka bygga upp ett
handlingsprogram för framtiden. Följande frågor tränger sig då
på: Hur kommer försäljningarna att utvecklas? Hur
kommer de väntade förändringarna att inverka på
kostnaderna, jämviktspunkten och vinsterna?
Förändringar i försäljningspriserna har exakt samma
inverkan på jämviktspunkten som ökning eller minskning
av de rörliga kostnaderna. Man får se upp med att inte
förtjänstmarginalen reduceras på ett betänkligt sätt.
Konkurrenssynpunkter kan förmå en i övrigt förutseende
företagsledning att gå in för prisreduktioner, som kan höja
jämviktspunkten farligt nära den nivå, som representeras
av produktionen. Situationen kan bli mycket allvarlig, om
prissänkningen inte följs av en ökad försäljning.
Att lägga ner arbete på att bestämma jämviktspunkten är
meningslöst, såvida inte företagsledningen regelbundet —
dagligen, varje vecka, månatligen, kvartalsvis — följer
med och analyserar varje avvikelse från de uppgjorda
planerna. Kontrollen blir enklare, om man klarlägger den
inverkan varje del av företaget har på den gemensamma
vinsten. Genom att hålla ett vaket öga på fluktuationerna i
produktionens sammansättning och genom att stå i
ständig kontakt med vad som sker och genom rapporter följa
det finansiella läget erhåller ledningen medel i sin hand
för att klara av sitt uppdrag att få företaget vinstbärande
och, vilket i samband härmed är mycket viktigt, att lära
känna varför vinster finns där de finns (F V Gardner i
Factory juli 1949). Pg
Dygnets variationer. Det har länge varit känt, att
soldygnets längd varierar på grund av jordens rörelser i
ekliptikan. Under senare hälften av 1800-talet hade man
visat, att även stjärndygnets längd långsamt ändras,
beroende på att jordens rotationshastighet faller. Orsaken
härtill har kunnat hänföras till tidvattnets bromsande
inverkan. Genom denna sekulära ökning av stjärndygnet ser
det ut, som om månens rörelse i förhållande till stjärnorna
är accelererad. I början av 1900-talet visade emellertid
New-comb att oregelbundenheterna i månens rörelse är större
än mätfelen, sedan hänsyn tagits till dygnets sekulära
ändring, och man stod då inför ett nytt problem.
Det kunde visas, att de icke förklarade
oregelbundenheterna, som har en period på ca 300 år och ± 15"
amplitud, troligen beror på oregelbundenheter i jordens
rotationshastighet. Man tror emellertid icke, att deras orsak
är rörelse hos material på jordytan. Man vet icke om
variationerna sker jämnt eller ryckvis.
Vidare har man under senare tid kunnat påvisa en årlig
variation i dygnets längd. Detta har blivit möjligt, först
sedan kvartsur konstruerats. I jämförelse med dem ändras
dygnet med ± 1 ms på ett år, och tidsangivelser avviker
med ± 60 ms från en "jämn" tid, om kvartsuret anses
ånge en sådan. Jorden snurrar långsammast på våren och
fortast på hösten. Man tror, att orsaken härtill är
årstidsberoende förflyttningar av material på jordytan (Nature
24 febr. 1951). SHl
Volymändringen vid sintring av järn-kopparpulver.
Kopparpulver används mycket som tillsats vid
pulver-metallurgisk framställning av porösa lager och andra
maskindelar. Sintring sker vanligen vid temperaturer över
kopparns smältpunkt. Härvid diffunderar koppar
tillräckligt för att betydligt öka produktens hållfasthet. Det är
emellertid svårt att få rätta dimensioner hos det färdiga
arbetsstycket. De flesta sorterna av järnpulver visar vid
uppblandning med kopparpulver, pressning och sintring
betydlig svällning; några få krymper; inga är fria från
volym ändringar.
Vid försök utförda med svensk järnsvamp blandad med
koppar visade det sig, att tillsats av gjutjärnspulver
minskade svällningen och ökade hårdheten och hållfastheten.
Anledningen till den mindre volymändringen antogs vara,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
