Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 21 april 1951 - Nomogram för beräkning av spånekvivalenten vid svarvning, av Lars-Herman Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1U april 1951
325
Nomogram för beräkning
av spånekvivalenten
vid svarvning
Civilingenjör Lars-Herman Larsson, Hallstahammar
621.94.014.5
När det gäller att beräkna lämplig skärhastighet för
svarvning, har man funnit, att spånekvivalenten kan vara till
mycket god hjälp. En del forskare (t.ex. R Woxén: "Tool
life and balance of heat in lathe work", IVA 1937) menar
nämligen, att för ett och samma material kan
skärhastigheten entydigt bestämmas ur spånekvivalenten, så att inan
erhåller samma utslitningstid, om övriga skärdata ändras
(matning, skärdjup, ställvinkel och nosradie). Hänsyn till
olika spånvinkel och släppningsvinkel tas i detta fall icke,
utan det förutsättes, att dessa är konstanta och på förhand
bestämda som lämpliga för materialet i fråga.
Spånekvivalenten definieras som förhållandet mellan den
längd av svarvstålets egg, som är i arbete, och
spåntvär-snittet. Det blir alltså en storhet, som får dimensionen
mm"1. Fig. 1 föreställer spetsen av ett svarvstål, vilket
arbetar under följande betingelser:
skärdjup: t mm
matning: s mm/varv
ställvinkel:
stålets nosradie: R mm.
Den del av eggen, som är i arbete, sammansättes av de tre
delarna: den raka delen av eggen a, den mot nosradien
svarande bågen b samt slutligen stycket c. Man har således
L = a + b + c (1)
där L är den skärande eggens längd.
Spåntvärsnittet (ett något oegentligt uttryck, alldenstund
spånan som regel stukas ihop och sålunda har större
tvärsnittsarea, då den lämnar eggen än den tänkta arean före
eggen) betecknas A mm2 och kan beräknas som
A = t • s — Ai
Ai är i regel av så ringa storlek, alt den kan försummas.
Sålunda fås
A = ts (2)
Enligt definitionen är vidare
L
9 =
(3)
där q är spånekvivalenten.
Det gäller nu att finna lämpliga uttryck för a, b och c i
ekv. (1), varefter man genom insättning i (3) får fram det
matematiska uttrycket för q. Sålunda erhålles rent
geometriskt
t — R( 1 — eos k)
och
n ■ K • R
180
För stycket c erhålles ett matematiskt mycket
komplicerat uttryck, och man brukar därför approximativt sätta
s
C = "2
Efter insättning erhålles följande uttryck för
spånekvivalenten
t — R( 1—eos k) jz-k-R s
-i-L –-1–
sin k 180 2 ...
9 =-Y7~s–rø
5 varvs få/
Fig. 1. Svarvstål med den raka delen av eggen i arbete.
Det är att märka att denna ekvation endast gäller då
f > R (1 — eos*), dvs. då åtminstone en del om än aldrig
så liten av eggens raka del är i arbete.
Ett fall där nosradien är så stor, att endast eggens runda
del kommer att skära, visas i fig. 2. Här erhålles
, _ V>" n * fi
~ 180
och c som förut
Vinkeln y bestämmes av att
eos =
således
rp — arccos
Genom insättning erhålles
Ji • R ■ arcco:
s
2
R — t
M)
■(•-i)
180
+
<l =
t-s
(5)
Detta uttryck är som sig bör oberoende av ställvinkeln x.
I det följande skall visas hur man konstruerar ett enkelt
nomogram för att lösa ekv. (4) och (5). Det blir då
nödvändigt att forma om ekvationerna, och man finner, att
både ekv. (4) och (5) kan skrivas under formen
1 , lR \ 1
? = 7’M?k) 2?
där
och
(M-
eos k)
sm k
+
n • K
780
O)
(6)
(7)
(8;
I den sista likheten försvinner, som tidigare förklarats,
inverkan av x. Ekv. (6) kan, som lätt inses, åskådliggöras
med två nomogram. I det första beräknas
mm
varvid 1/s avsättes utefter x-axeln. För givna värden på Rit
Fig. 2. Svarvstål
med endast den
krökta delen av
eggen i arbete.
diameter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
