- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
345

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1951 - Hur entreprenadhandlingar bör vara — och inte vara, av Ivar Hjort - En roterande svetselektrod - I en packningslös pump - En katalytisk ljuddämpare - Tenn till plåtburkar - Totala reklamkostnaderna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1U april 1951

345

uppvisar olikheter, och blir det tvist om sådana
ting, känner man nästan ett behov av att kasta
krona och klave om vem som skall ha rätt.

(ivriga handlingar

Av de "mindre" entreprenadhandlingarna skall
jag bara nämna två. Den första är de
reservationer för ökade kostnader, som entreprenörerna
på grund av det instabila tidsläget sedan
omkring sju år tillbaka brukar bifoga sina anbud.
De är av i stort sett två slag, en begränsad, som
användes vid statliga beställningar, och en mera
vidlyftig, som användes vid övriga. I synnerhet
den senare är avfattad på ett —- jag skulle vilja
säga — genialt sätt. Den är sålunda inte
bristfällig och borde sålunda ligga utom ramen för dessa
betraktelser. Den har dock på de senaste åren
på en del håll använts på ett sätt, som är föga
rekommendabelt, och detta ger mig anledning att
här beröra frågan.

Enligt kontraktets allmänna bestämmelser äger
entreprenören rätt till ersättning för kostnader,
som uppkommit på grund av tidsförlängning,
endast 0111 beställaren varit vållande till
förseningen. Enligt reservationen äger entreprenören
emellertid sådan rätt vid alla förseningar, till
vilka entreprenören inte själv är vållande. I
dessa tider är det gott om förseningsorsaker,
som varken beställare eller entreprenör råder
över, exempelvis krångel med byggnadslov o.d.,
brist på arbetskraft, svårighet att få fram
material m.m. Det förekommer nu, även 0111 det är
sällsynt, att en entreprenör erbjuder sig att göra
ett arbete på kortare tid än vad som begärts, i
den fasta förvissningen att det alltid finns något
laga skäl till tidsförlängning med ty åtföljande
möjlighet till en icke oäven extraförtjänst. Hans
anbud har naturligtvis räknats för samma tid
som de övriga entreprenörernas, varför
ersättningen för förlängningskostnaderna blir ren
förtjänst. Utom att ett sådant förfarande medför en
direkt förlust för beställaren, innebär det en
illojal konkurrens gentemot medtävlare. Jag
undrar om det inte är på tiden att göra reservationen
en aning mera bristfällig.

Den andra "mindre" entreprenadhandlingen är
kostnadssammanställningen. Några av våra
ämbetsverk har sedan många år tillbaka begärt att
till anbudet skall fogas en
kostnadssammanställning, i vilken massorna angivits av beställaren
och à-priserna och kostnaden ifyllts av
entreprenören; summan av kostnadsposterna har därvid
utgjort anbudssumman. I varje fall ett av dessa
ämbetsverk har därvid förklarat, att beställaren
icke svarar för riktigheten av massorna. Det har
i många sammanhang påtalats, att denna flykt
från ansvar är osund och en sådan uppfattning
delas säkerligen av de flesta. Likaväl som
entreprenören svarar för sin del av
kostnadssammanställningen, bör beställaren svara för sin!

Efter den principen har de masskontrakt
till-lämpats, som sedan många år använts av t.ex.
Vattenbyggnadsbyrån, vid Södersjukhuset och av
flera andra, och på ett liknande sätt tar Thure
Mannerfelt på problemet i sitt "Thumansystem",
där han på ett mycket detaljerat sätt redogör för
grunderna för systemets användning, såsom
mätningsregler, bestämmelser rörande förenklingar
i konstruktionen m.m. Han använder för sin del
"Bygg-AMA":s litterering, men nyttjar alltfort
de gamla begreppen plank och bräder.

Genom masskontraktsystemet får inte bara
entreprenören utan även beställaren stora
fördelar; den senare inte minst därigenom att de
olika anbuden sinsemellan blir i mycket högre
grad jämförbara än om entreprenörerna själva
räknar. Även om systemet kanske ännu så länge
har en del barnsjukdomar kvar, tror jag att det
är ett steg i rätt riktning. Man brukar framhålla,
att beställaren inte bör fordra, att varje
entreprenör, som räknar på ett anbud, exempelvis
skall göra sina egna grundundersökningar.
Entreprenören lägger i alla fall på kostnaderna för
ett sådant arbete. Detta är otvivelaktigt riktigt.
Under sådana förhållanden måste det ävenledes
vara riktigt, att beställaren ombesörjer
massberäkningen. Därigenom slipper entreprenören en
kostnad, som automatiskt minskar hans anbud.

Slutord

Upprättandet av entreprenadhandlingar är ett
svårhanterligt arbete. Det är emellertid inte tu
tal om att det är värt att lägga ned möda på
detta arbete. Den merkostnad, som härigenom
uppkommer torde i allmänhet endast vara en
ringa procent av den kostnad, som beställaren
får betala på grund av bristfälliga
entreprenadhandlingar.

En roterande svetselektrod har visat sig ge bättre
resultat med oskolad personal än en vanlig elektrod; vidare kan
tunnare plåt svetsas med samma elektroddiameter, och
mindre strömstyrka krävs än med konventionell utrustning.

I en packningslös pump drivs den helt inneslutna rotorn
över ett luftgap av omagnetiskt material av ett yttre
roterande magnetfält från en stator som omsluter pumphuset.
Pumpen är helt underhållsfri och kan inkopplas i
rörledningen som en vanlig armaturdel.

En katalytisk ljuddämpare för bilar säges göra
avgaserna helt luktfria och ofarliga. Katalysatorn räcker 3 000
drifttimmar. Anordningen kompletteras med en pyrometer
som anger rätt avgastemperatur, och därmed
blandningsförhållande.

Tenn till plåtburkar kan sparas med upp till 25 °/o
genom en pläteringsprocess, enligt vilken plåtens insida
beläggs med ett lager av normal tjocklek och utsidan med
ett tunnare lager.

Totala reklamkostnaderna i USA under 1950 var 5 600
M$, en ökning med 9 °/o över 1949. TV-reklamen har gått
upp 156 "/o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free