Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1951 - Böcker - Power system stability, bd 2, av Je - Die neue Theorie des Stahlbetons auf Grund der Bildsamkeit vor dem Bruch, av Arne Johnson - Esso information - TNC: 8. Rubriknamn, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
TEKNISK TIDSKRIFT
Förf., som är professor i elektrisk anläggningsteknik vid
Northwestern University i USA, har gett ut i bokform sina
föreläsningar rörande stabilitet och skyddsutrustning. Det
andra bandet påpekar hur viktigt det är med hänsyn till
den dynamiska stabiliteten att använda snabba reläskydd
och brytare samt snabbåterinkoppling.
Ett strömbrytarkapitel beskriver olika typer av brytare
och deras arbetssätt, behandlar de svåraste brytfallen och
anger metoder för minskning av kopplingsöverspänningar.
Nästa avsnitt behandlar olika relätyper samt reläskydd
och deras funktion och inställning.
Därefter följer ett omfångsrikt kapitel om pendling och
urfasdrift och deras inverkan på reläskydd. Förf. anger
medel för förhindrande av ej önskad utlösning och för
styrning av sektionering vid urfasfall till viss punkt i nätet.
Speciellt intresserar han sig för förhållandena vid nät
med långa hårt belastade ledningar, som arbetar nära
stabilitetsgränsen. Boken avslutas med ett avsnitt om
snabbåterinkoppling. Främst behandlas stabilitetsförhållandena
vid en-, två- och trepolig brytning och med varierande
kortslutningstid och spänningslöst intervall. Reläskydd
för urval av felbehäftad fas beskrives.
Snabbåterinkoppling vid distributionsnät i kombination med
petersenspole-jordning behandlas.
Till varje kapitel är fogat beräkningar och
rekommendationer för konkreta fall samt övningsuppgifter. En
rikhaltig och redigt uppställd förteckning över amerikansk och
europeisk litteratur inom området finnes.
Boken utgör ett synnerligen värdefullt tillskott till
litteraturen inom här aktuellt område. Den kan varmt
rekommenderas en vid läsekrets. De första mera
elementära kapitlen lämpar sig väl för undervisning i högskolor
och gymnasier. Pendlings- och
snabbåterinkopplings-kapitlen är av stort värde för ingenjörer inom
kraftföretag med nät för 50 kV och högre spänning. Innehållet
kan i allmänhet tillämpas direkt på svenska förhållanden.
Je
Die neue Theorie des Ståhlbetons auf Grund der
Bild-sainkeit vor dem Bruch, 3:e uppl., av Rudolf Saliger.
Franz Deuticke, Wien 1950. 135 s„ 92 fig. 13 sfr.
Första upplagan utkom 1947 och verket har således inom
loppet av fvra år upplevt tre upplagor, vilket vittnar om
intresset för beräkning av armerad betong med
utgångspunkt från brottstadiet och även något om kvaliteten hos
detta verk.
Den nya upplagan är en utvidgning av de tidigare och
omfattar: grundläggande egenskaper hos betong och
armering, centriskt tryckta och dragna stänger, balkar
påverkade av ren böjning och böjning med normalkraft,
även skevt placerad, teori för sprickbildning samt
beräkning av skjuvarmering. Av intresse är att förf. i denna nya
upplaga tagit upp till speciellt ingående behandling
inverkan av betongens brottstukning och tryckfördelnings
utseende på brotthållfastheten i överarmerade balkar.
Endast vid denna balktyp ger nämligen de många olika
teorierna någon nämnvärd skillnad på brottmomentet. I fråga
om brottstukningens beroende av tryckhållfastheten ger
dock förf. inget entydigt svar. I avslutningen föreslås vissa
lämpliga "säkerhetskoefficienter", vilket alltid är
diskutabelt när kännedom saknas om flera inverkande faktorer,
t.ex. teknisk-statistiska och ekonomiska.
Behandlingen av de olika problemen är genomgående
noggrann, framställningen enkel och kompletterad med ett
flertal exempel, figurer och diagram. Jämförelser göres
mellan teori och försök. Verket torde vara ett av de mest
fullständiga på detta område och rekommenderas.
Arne Johnson
Esso information, Stockholm, har utgivit en bilkarta
över Europa, som på ena sidan visar de stora
genomfartsstråken och de flesta huvudvägarna. Man har strävat efter
att få kartan så riktig som möjligt med tanke på de stora
förändringarna i det europeiska vägnätet under och efter
krigsåren. Ett index över de på kartan upptagna städerna
underlättar letandet. En översiktskarta på andra sidan
anger i bildsymboler turistiskt intressanta platser.
TNC
8. Rubriknamn
Med rubriknamn menas här vissa substantiv som
användes för att sammanfatta större eller mindre ämnesområden,
t.ex. ett kapitel av ett klassificeringssystem, ett
verksamhetsfält, en avdelning inom ett företag, en grupp
tillverkningsobjekt. Eftersom varje nytt sådant fall i regel har
sina speciella, praktiskt betingade gränser, finner man inte
alltid i sitt förräd av termer någon som exakt svarar mot
behovet.
I en år 1020 tryckt handbok "Normer för elektriska
maskiner och transformatorer" stod det under en av
kapitelrubrikerna en not: "1 uttrycket maskin inbegripes även
transformator, dock icke strömtransformator." För att
undvika ideliga långa upprepningar hade man valt
utvägen att göra en smula våld på innebörden av ordet
maskin. (Man kunde dock i stället ha sagt: Vad som här
säges om maskiner gäller även för . . .)
För ungefär ett år sedan blev TNC tillfrågad om vilket
gemensamt namn man skulle kunna använda för de
enskilda donen i en grupp av för provning avsedda maskiner,
pressar, hejare och apparater. Några i samlingen var
absolut inga maskiner, och några var alltför stora och robusta
för att namnet apparat utan vidare skulle lämpa sig. Ordet
"don" var av vissa skäl ur räkningen. TNC svarade: Säg
provningsapparat, men betrakta avsteget från ordets
normala innebörd som rent tillfällig!
Nyligen nämndes i en TNC-spalt att Svenska Elektriska
Kommissionen använt ordet installationsteknik i en ganska
pressad betydelse, för att få ett bekvämt rubriknamn för
cn viss del av elektrotekniken som i kommissionens arbete
bildar ett naturligt avsnitt.
Exempel på liknande fall. då man tillfälligt har gjort
större eller mindre våld på ords betydelse för att få
praktiskt användbara rubriknamn, skulle lätt kunna hopas.
Företeelsen är naturligtvis i och för sig inte önskvärd, men
den får tolereras i den mån man vinner praktiska fördelar
utan att tänja begreppen alltför hårt. —
Det finns substantiv som, använda enkla, passar bra till
rubriknamn eftersom de syftar på bestämda, enhetliga och
ofta stora begreppsområden, men som eljest i strikta
tekniska sammanhang nästan uteslutande förekommer som
förleder i sammansättningar. Sådana förledstermer är
telefon, telegraf, radio, radar, elektricitet, standard m.fl.
Telefon är ett inbegrepp av system, utrustning, anläggning,
företag o.d. för ljudets, särskilt det talade ordets, överföring
på (stora) avstånd. Fullt korrekta termer är t.ex.
telefonapparat, telefonledning, telefonstation, telefonsamtal,
telefonkatalog. I alldagliga sammanhang kan man säga:
installera telefon (-apparat med ledningar), meddelande per
telefon (-förbindelse), anställd vid stadens telefon
(-sta-tion) osv., varav man ser hur obestämt ordet telefon,
använt enkelt, är till sin betydelse; denna får man sluta sig
till av sammanhanget. Mera som undantag måste man
betrakta den godkända konkreta användningen av ordet
telefon och sammansättningen hörtelefon, båda med
betydelsen omvandlare från elektriska svängningar till ljud;
motsatsen är mikrofon.
Telegraf är en fullt motsvarig förledsterm när det gäller
överföring av meddelanden i form av överenskomna
tecken, och detsamma gäller radio när det gäller överföring
av ljud, tecken eller bild med hjälp av elektromagnetiska
vågor (av lägre frekvens än ljuset). Termen radar har belt
utträngt "ekoradio"; se TNC 6 s. 13, där uttalandet om
ekoradio som en typisk förledsterm nu kan överflyttas på
radar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
