Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1951 - Det brittiska 275 kV nätet, av Je - Rengöringsstation för värmeväxlare, av Wll - Människans lågtemperaturegenskaper, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372 TEKNISK TIDSKRIFT
Rengöringsstation för värmeväxlare. I industrier där
man använder ett större antal värmeväxlare har man
inrättat stationer för central rengöring av värmeytorna.
Tub-knippet i en värmeväxlare skickas då regelbundet till en
sådan station, där man har speciella effektiva
rengöringsanordningar, som byggts in i en sluten kammare, så att
apparaturen kan manövreras utifrån. Man räknar med att
genomsnittligt få ca 5 "Vo högre värmegenomgångstal med
denna regelbundna, noggranna rengöring (Eng. Dig. mars
1951). Wll
Människans lågtemperaturegenskaper. I stark kyla
förlorar människan kroppsvärme; hon reagerar långsamt,
hennes rörelser blir tröga och hennes förmåga att uträtta
nyttigt arbete sjunker betydligt. Man har beräknat, att hon
förlorar 2 °/o av sin effektivitet för varje grad under
— 18°C. Vid — 50°C skulle hon vara tvungen att förbruka
all sin energi för att hålla sig vid liv, om hon inte hade
någon yttre hjälp. Vid så låg temperatur är därför enda
sättet att få ut nyttigt arbete av henne att sätta på henne
kläder, som sänker värmeförlusterna.
För att mäta den hastighet med vilken en varm kropp
avger värme har man i USA använt en
vind-temperatur-faktor ("wind chili factor") som tar hänsyn både till
lufttemperatur och vindstyrka (fig. 1). Linjen märkt "1 100"
visar t.ex. att en person blir lika avkyld, om temperaturen
är + 2°C och vindstyrkan 20 m/s, som om den förra vore
— 37°C och den senare 0,7 m/s. När vindtemperaturfaktorn
blir 1 400, fryser hud på några få sekunder, om den utsätts
för blåst.
Under amerikanska arméns operationer vid Fort Churchill
i Alaska har vind-temperaturfaktorn ibland överstigit 2 400.
Detta motsvarar ca — 35°C och 20 m/s eller —40°C och
10 m/s. Ett sådant klimat är utan tvivel vad man kallar
Fig. 1. Vind-temperaturfaktorns
samband med vindstyrka och
lufttemperatur; 90 hett, 100 varmt, 200
behagligt, 400 svalt, 600 mycket
svalt, 800 kallt, 1 100 mycket kallt,
1 300 förbaskat kallt, 1 500
oskyddad hud fryser.
under de närmaste tio åren. Härigenom åstadkommes en
nödvändig förstärkning av överföringsförmågan mellan
olika landsdelar. Utnyttjningen av befintliga kraftstationer
förbättras, och man får friare händer vid val av plats för
nya stationer. Driftsäkerheten ökas.
I fig. 1 visas det nu skisserade nätet, som väntas täcka
behovet fram till 1960. Medelspänningen utgör 275 kV
och högsta driftspänningen i någon del 300 kV.
Ledningarna från Midlands till London, som går genom tätt
befolkade områden, bygges dock så, att de senare kan
drivas med 380 kV.
Kontrakt kommer att placeras inom den närmaste tiden
för anläggningar avsedda att tas i drift 1955. Redan nu
arbetar man dock på ledningssektionen
Staythorpe—Sheffield. Nästa steg torde bli en förlängning av denna ledning
till Glasgow över Newcastle och Carlisle (Electr. Rev. 9
fehr. 1951). Je
alldeles förbaskat kallt, och ett utomordentligt ogynnsamt
väder för både människor och maskiner. Om folk skall
röra sig och arbeta vid vind-temperaturfaktorer på 1 400
-—2 400, måste de ha lämpliga kläder, och elegans är
härvid ingen bestämmande faktor (fig. 2).
I dessa kläder sväller de normala måtten i oanad grad;
t.ex. bröstvidden från 90 till 115 cm och vristmåtten från
22 till 71. Detta har betydelse för maskinerna, ty de passar
inte längre till karlen. Han kan t.ex. icke manövrera en
gaspedal eller dra åt en mutter. Slutsatsen av de gjorda
försöken har blivit, att utrustning för användning i arktiskt
klimat måste vara utförd med hänsyn tagen till de nya
data som klädedräkten medför (R W Beal i SAE J. dec.
1950). SHl
Fig. 2.
Utrustning föi-arktiskt
klimat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
