Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1951 - Debatt: Elektroteknikens riktpilssystem, av E T Glas och Torbern Laurent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Spänningen runt en nätmaska.
Fig. 5. Strömmen i en knutpunkt.
De hittills erhållna resultaten kan i korthet formuleras
på följande sätt: Spänningen u = Ri bildas av
friktions-krafter riktade mot strömmen i. Spänningen u måste
därför betraktas såsom en på strömmen i verkande
bromsspänning. och fördenskull bör spänningspilen riktas åt
motsatt håll relativt strömpilen. Mot-emk:en i en motor är
även en sådan bromsspänning och bör därför behandlas
såsom en spänning u. Av kontinuitetsskäl vid gränsen
mellan en motor och en generator (då i — 0) måste emk.en i
en generator behandlas såsom en spänning u, vilken
framdriver strömmen i.
Fig. 2 visar de fyra olika alternativen för en ström- och
en spänningspil på en dubbelledning. Tillämpas det ovan
sagda kommer energins fortplantningsriktning att
överensstämma med de angivna effektpilarna p = u ■ i. Såsom
allmän regel gäller följande: Energin fortplantar sig i samma
riktning som den ström, vars riktpil spänningspilen
pekar på.
Den ovan anförda metoden att åstadkomma en behövlig
riktning hos elektrisk spänning är tydligen att hänföra den
till en emk eller därmed ekvivalent friktionsverkan. Den
elektriska spänningen mellan två punkter + och — i ett
ledningssystem, exempelvis såsom fig. 3 schematiskt visar,
kan sägas vara den emk u i en generator G, som i serie
med en galvanometer A är ansluten mellan punkterna +
och — när emk:en u varierats till nollutslag i
galvanometern A och strömmen genom denna sålunda är noll.
Vid behandling av växelströmsproblem med den
symboliska metoden kan man som bekant formellt använda
samma riktpilsystem som för momentana strömmar och
spänningar. Det torde varken vara möjligt av
utrymmesskäl eller behövligt att närmare ingå på detta. Här skall
endast visas hur ovan beskrivna spänningspilar tar sig ut
vid symboliska beräkningar.
Fig. 4 t.v. visar schematiskt en nätmaska i ett
elektriskt nätverk. Riktningen av varje spänningspil är som
synes väld med hänsyn till strömriktningen och
nätelementets egenskap av passivt eller aktivt. Härvid gäller generellt
S U = 0 (9)
0
Summationen kan ske såväl med- som moturs. Största reda
Fig. 3. Bestämning av
elektrisk spänning i
dess egenskap av emk
eller ekvivalens med
emk.
Fig. 6. Två inv er sa
impedansnät.
erhålles emellertid genom att t.ex. konsekvent summera i
medursriktningen. För exemplet fig. 4 blir då
eller
Ui — Ua— U3+ U< + U6 — U9 = 0 (10)
Ut — z2/2 — Z3IS + ZJ, + Z5/5 — Z„/6 = 0 (11)
Denna summation kan ske grafiskt i komplexa planet med
spänningarna representerade av visare såsom fig. 4 t.h.
visar.
Fig. 5 t.v. visar schematiskt en knutpunkt i ett
elektriskt nätverk. Riktningen av varje strömpil är som synes
väld med hänsyn till spänningsriktningen och
nätelementets egenskap av passivt eller aktivt. (Y = admittans.)
Härvid gäller generellt
11 = 0 (12)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
