Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1951 - Andras erfarenheter - Glykuronsyra, av SHl - Vanadinskador i ångpannor, av Wll - Förslag till standardisering av värmeväxlare, av SHl - Strömbrytarprov med rekordstor kortslutningseffekt, av Je - Nya metoder - Akustisk regulator för kulkvarnar, av Wll - Roder med sidoplan, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1951
403
uronsyrornas betydelse, men dessa motsättningar torde
så småningom kunna undanröjas, allteftersom en bättre
förståelse av deras funktioner kan vinnas.
Detta blir troligen snart möjligt, ty rena preparat av dem
har nu för första gången blivit tillgängliga. I USA
framställes nämligen sedan någon tid ren rf-glykuronsyra i
halvstor skala enligt en metod, om vilken ännu intet
offentliggjorts. Den första praktiskt användbara syntesen
av d-glykuronsyra har angivits av C L Mehltretter vid
Northern Regional Research Laboratories. Hans metod
består i katalytisk oxidation av 1,2-isopropyliden-d-glykos,
erhållen genom acetonering av vattenfri d-glykos. Utbytet
av d-glykuronsyra uppges bli 50—60 % av det teoretiska.
Hittills har man funnit, att d-glykuronsyra har en
gynnsam verkan på olika typer av reumatiska sjukdomar.
Undersökning av den roll, uronsyror spelar vid periferiska
nervinflammationer, sockersjuka och åderförkalkning
kommer troligen att sysselsätta forskare en tid framåt (Ind.
Tabell 2. Värmeväxlarnas ytor, räknade på innerrörens
medeldiameter vid olika rörlängder
Engng Chem. okt. 1950).
SHl
Vanadinskador i ångpannor. Vid ASME:s årsmöte 1950
anklagades vanadin för att vara den beståndsdel i
oljeaskan, som förorsakade korrosionsskadorna vid
oljeeldning. Höga eldstadstemperaturer och utvidgningen av
gasturbinområdet har gjort att denna typ av korrosion fått
ökad betydelse.
Forskning bedrivs nu i två riktningar, dels för att finn.i
någon tillsats som kan oskadliggöra de farliga
beståndsdelarna i oljan eller höja asksmältpunkten över
metallytornas temperatur och dels för att utprova
skyddsbeläggningar exempelvis med 25 °/o Cr på tuber.
Enligt gjorda erfarenheter sammanhänger förekomsten av
vanadin i oljan med skador på metallytor med temperatur
över 540°C vid eldning med tjocka oljor (Oil & Gas J.
30 nov. 1950). Wll
Förslag till standardisering av värmeväxlare. I stora
kemiska fabriker kan man säkerligen spara tid och
montagekostnader genom att hålla ett lager av värmeväxlare
i bestämda dimensioner. Tanken är icke ny: i några av
I G Farbens fabriker höll man t.ex. lager av rörkylare med
3,75, 15 och 60 m3 kylyta. Dessa element kunde kopplas i
serie eller parallellt och på detta sätt kombineras till
större enheter. Elementens konstruktion var väl
genomtänkt. Man hade bl.a. gjort innerrören mycket långa (8 m
för 15 och 60 m2 kylyta) för att få gynnsamma
strömningsförhållanden och därmed god värmegenomgång.
För kemiska fabriker med enhetlig tillverkning är en
sådan specialkonstruktion utmärkt, men är produktionen
mångsidig, kan man icke vänta att få användning för en
tillräckligt stor "upplaga" av element. Man måste då gå
andra vägar vid standardisering av värmeväxlare med
tuber. Det i tabell 1 och 2 givna förslaget till mått,
längder och antal innerrör för vätskevärmeväxlare med olika
kylytor kan t.ex. tas till grund för alla konstruktioner
inom en koncern. Man kan sedan under årens lopp samla
en serie enhetligt utförda ritningar, som fyller rimliga
Tabell 1. Standardmått för rörvärmeväxlare
[-Vätskeström Mantelrör Innerrör-]
{+Vätske- ström Mantel- rör Inner- rör+} Delning för
innerrör Antal
innerrör Tvärsnittsyta genom utanför innerrör
ms/h mm mm mm cm2 cm2
5 76 X 3 25 X 2 31 3 10,4 23,8
10 108 X 3,75 25 X 2 31 7 24,3 44,8
15 133 X 4 30 X 2,5 40 7 34,4 73,3
20 159 X 4,5 25 X 2 32 13 45,2 112,7
40 216 X 6 30 X 2,5 40 19 93,4 192,5
50 267 X 6,5 25 X 2 34 37 128,3 326,3
80 318 X 7,5 25 X 2 32 61 211,5 421
120 368 X 8 25 X 2 31 91 315,5 526
160 419 X 9,5 25 X 2 32 121 420 667
[-Vätskeström-]
{+Vätske-
ström+}
m3/h
Rörlängd, ni
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
4,0
6,0
5 0,216 0,324 0,432 0,54 0,648 0,864 1,296 1,73
10 0,505 0,758 1,01 1,26 1,515 2,02 3,03 4,04
15 0,605 0,908 1,21 1,515 1,815 2,42 3,64 4,84
20 0,938 1,405 1,88 2,34 2,81 3,75 5,62 7,5
40 1,64 2,46 3,28 4,1 4,92 6,56 9,81 13,12
50 2,67 4,0 5,34 6,67 8,0 10,7 16,0 21,4
80 4,4 6,6 8,8 11,0 13,2 17,6 26,4 35,2
120 6,57 9,68 13,15 16,42 19,7 26,25 39,5 52,5
160 8,73 13,0 17.46 21,82 26,0 34,9 52,0 69.8
värmetekniska, strömningstekniska och
tillverkningstekniska krav, utan att belasta företaget med ett stort
momentant konstruktionsarbete.
Nästa steg i rationaliseringen vore, att hela den kemiska
industrin och alla apparatfirmor använde t.ex. det angivna
förslaget vid sina konstruktioner. Härigenom borde en
betydande sänkning av konstruktions-, framställnings- och
underhållskostnader för värmeväxlare kunna uppnås (R
SÖHNGEN i Chem.-Ing. Tech. 28 sept. 1950). SHl
Ströinbrytarprov med rekordstor kortslutningseffekt.
I Grand Coulee har brytprov gjorts med en pol av en
nyinstallerad 10 000 MVA 230 kV oljefattig brytare av
impulstyp. Den tillgängliga kortslutningseffekten var av
aktningsvärd storlek, man registrerade strömmar upp till
motsvarande 12 000 MVA symmetrisk trefaseffekt. Sammanlagt
utfördes tolv kortslutningsbrytningar med effekter
varierande mellan 5 000 och 12 000 MVA. Bryttiden höll sig under
garantivärdet 0,05 s. Fyra lyckade snabbåterinkopplingar
gjordes efter ca 0,15 s. Vidare utfördes 24 prov med brytning
av 150—500 km tomgående 230 kV ledning, varvid ingen
återtändning erhölls. Brytarens inre delar inspekterades
enbart efter försöken, varvid det visade sig att brytaren
fortfarande var i fullt driftdugligt skick (Electr. World 15 jan.
1951). Je
Nya metoder
Akustisk regulator för kulkvarnar. För automatisk
reglering av matningen till kulkvarnar använder man en
på ljudmätning baserad apparat.
En mikrofon är placerad omedelbart under kvarnen och
är med en kabel kopplad till regulatorn, som kan sättas
upp på en skyddad plats. Ljudet filtreras, så att endast
vissa frekvenser påverkar regleringen.
Det har visat sig att frekvenser omkring 4 000 p/s ger den
bästa karakteristiken av godsmängden i kvarnen. Man får
därvid en skillnad i ljudstyrka på 14 dB mellan tom och
full kvarn. Mäter man summan av alla ljudfrekvenserna,
blir skillnaden endafct 3 dB, vilket förklarar svårigheten att
direkt höra hur stor godsmängden är i ugnen. Direkt
avlyssning, som man tidigare varit hänvisad till, har därför
krävt mycket stor skicklighet och god hörsel hos
personalen (Engineer 30 mars 1951). Wll
Roder med sidoplan. H A Wilson vid Esso
Transportation Co., Ltd., i London har uppfunnit ett slags
trip-pelroder i avsikt att därmed komma ifrån de
styrningssvårigheter, som vissa av Esso-koncernens med två
propellrar framdrivna fartyg haft vid gång i grunt vatten och
i trånga passager, och således särskilt vid lägre fart.
Wilsons roderanordning består i att huvudrodret på
vardera sidan förses med på lämpligt avstånd genom fyra
stag fast förbundna plattor, visade på fig. 1 och
ström-linjeformigt profilerade i horisontalsektionen. Stagen visas
på bilden gjorda av rör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
