Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1951 - Böcker - Treatise on powder metallurgy, bd 2, av E R—s - Wood-stave pipes, av J F Hagrup - Medstrømskoefficientens afhængighed af rorform, trim og hækbølge, av I Asplund - Amerikanska Gummi AB - Hänt inom tekniken - STF:s styrelse - Östergötlands Tekniska Förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1951
411
egenskaperna hos eldfasta metaller och legeringar,
hårdmetaller, elektriska och magnetiska metaller och
legeringar, järn och icke-järnmaterial för konstruktionsändamål,
porösa produkter, friktionsmaterial och tandlegeringar.
Denna del avslutas med en diskussion av olika sätt att
använda metallpulver. I den fysikaliska avdelningen upptas
till behandling bl.a. jämförelse mellan de fysikaliska
egenskaperna hos sintrade och smälta metaller och legeringar
samt förslag till provningsmetoder för sintrade metaller.
Boken avslutas med ett uttalande om pulvermetallurgins
framtid.
Verket utgör den största hittills gjorda
sammanställningen av litteraturen på detta område och torde därför vara
av stor betydelse, då det möjliggör för både forskare och
driftingenjörer att lätt finna önskade uppgifter i
litteraturen. Författar- och ämnesregistren är mycket
överskådligt uppställda. Illustrationer, tryck och papper är av god
kvalitet. Den ställning och det anseende förf. har på detta
område i Förenta Staterna torde garantera arbetets
kvalitet. E R—s
Wood-stave pipes, av Stig Regnelol. KTH Handl. nr 33.
Lindståhls, Stockholm 1950. 158 s., 52 fig. 10 kr.
Boken är baserad på förf:s avhandling för teknologie
licentiatgrad. I kap. 1 lämnas en kort historik över trätubers
utveckling och användning; kap. 2 behandlar trätubers
beräkning, konstruktion och detaljutformning samt
beskrivning av spänningsmätningar i utförda tuber. I kap. 3
redogöres för tubers livslängd, frysningsprocesser och
fallförluster; kap. 4 behandlar ekonomisk dimensionering av
tuber. I kap. 5 lämnas en beskrivning av moderna svenska
trätuber. Kap. 5 utgöres av bilagor och omfattar
härledning av formler för beräkning av trätuber, upplagda på
mellanstöd, grafisk framställning av utförda
spänningsmätningar samt en teoretisk behandling av
frysningsprocesser i trätuber. Kap. 7, 8 och 9 utgöres av
sammanfattning, litteraturförteckning samt en lista över i
avhandlingen använda beteckningar.
Förf. anger en ny metod för beräkning av trätuber
upplagda på mellanstöd, varvid bl.a. förutsättes att stavarna
icke kan överföra friktionskrafter utan endast
normalkrafter. Metoden synes leda till att de beräknade avstånden
mellan stöden stämmer bättre överens med de i praktiken
förekommande än vad som erhålles med den hittills
till-lämpade membranmetoden, åtminstone för tubdiametrar
över 1,5 m.
Boken är väl disponerad, framställningen klar och lättläst.
Tryck, bilder och diagram är av god kvalitet.
Förf. har nedlagt ett förtjänstfullt arbete på behandlingen
av alla såväl teoretiska som praktiska frågor inom detta
område; genom hans omfattande undersökningar på
utförda tuber har framkommit flera nya synpunkter på dessa
konstruktioner. Boken kan därför rekommenderas till var
och en. som sysslar med trätubers konstruktion, utförande
och drift. J F Hagrup
Medst romskoefficientens afhaengighed af rorform,
trim og haekbølge, av Sviend Aage Habvald. Stat.
Skeppsprovn.-Anst. Medd. 13. Gumperts, Göteborg 1949.
60 s., 41 fig., 2 tab. 5 kr.
För att undersöka rodrets, trimmets och häckvågens
inverkan på medströmmen utfördes släp- och
självdriftsför-sök med en modell i skala 1 : 14 av ett 3 500 tons lastfartyg.
Modellen kunde förses med olika typer av roder och även
med en parallell midskeppsdel. Det senare utförandet
medför ändrade medströmsförhållanden, vilket teoretiskt kan
förklaras om medströmmens olika komponenter betraktas.
Friktionsmedströmmen ökar med ökad längd,
potential-medströmmen är ungefär oförändrad i det att det längre
fartygets större fyllighet motverkar det mindre
bredd-längd-förhållandet. Om häckvågens medström kommer att
variera beror på interferensen mellan förskeppets och
akterskeppets vågor.
Rodret har stor inverkan på den effektiva medströmmen,
dvs. den som beräknas ur vid självdriftsförsöken avlästa
tryckkrafter eller moment. Den nominella medströmmen,
uppmätt med hjälp av bladhjul på propellerns plats
påverkas däremot föga. Tydligen är det i stället propellerns
verkningsgrad som ökas med ökad rodertjocklek, varför
man för att få riktiga värden på medströmmen vid
själv-driftsförsök borde köra de frigående propellerförsöken
med roder.
Trimmets inverkan blev något förvånande. Sålunda visade
sig medströmmen minska vid större akterligt trim, då
djupgåendet midskepps var oförändrat. Likaså ger ökat
djupgående vid oförändrat trim en svagare medström trots att
blockkoefficienten ökar med större djupgående. Tydligen
måste de formler som ger medströmmen som funktion av
blockkoefficienten, tas med en viss försiktighet.
Vid de bladhjulförsök som utfördes för att undersöka
häckvågens inflytande mättes medströmmen dels långt
från fartyget, där medströmmen endast beror på
häckvågen, dels nära fartyget och dels på propellerns plats.
Häckvågen, som under försöken fotograferades, visade sig
ha stor inverkan på medströmmen, vars variation delvis
kunde förklaras av storlek och form på häckvågen vid
olika hastigheter. "Humps" och "hollows" på
medströms-kurvan avspeglar sig på motståndskurvan. Förf. visar till
slut att den trokoidala vågteorin under vissa
förutsättningar kan användas för att bestämma häckvågens
medströms-komponent om häckvågens utseende är känt. Resultatet
tyder på att summan av potential- och friktionsmedström
avtar betydligt starkare med stigande hastighet än normalt
antas. I Asplund
Amerikanska Gummi AB, Stockholm, beskriver i ett
illustrerat, instruktivt prospekt "van Dorn" elverktyg:
borrmaskiner, hand- och bänkslipmaskiner, gängmaskiner,
hammare, skruv- och mutterdragare, polermaskiner,
plåtsaxar m.m.
Hänt inom tekniken
STF:s styrelse beslöt vid sammanträde den 12 april 1951
att till innehavare av Ahlsellstipendiet 1951 utse Erik
Ohlsson. På förslag till K.M:t av ledamöter i överstyrelsen för
de tekniska högskolorna för perioden 1951—1955
uppställdes P E Gummeson, H Sterky och H Liander. Till
ledamöter i Teknisk Tidskrifts Nämnd omvaldes R Stéenhoff
(ordförande), Harald Erikson, Bengt Gustafsson, S
Malmström och H Sterky samt nyvaldes S Dahlbäck.
Höstmötet hålles den 31 augusti och 1 september.
Programmet är ägnat 200-årsminnet av Christopher Polhems
död och omfattar besök vid Stjärnsund, Långshyttan och
Falun.
Östergötlands Tekniska Förening sammanträdde i
Linköping den 10 april 1951. Vid mötet talade f. bergsrådet W
Bitzer över ämnet "Tekniskt och socialt från
Ruhr-området".
Föredragshållaren framhöll bl.a., att kolet i Ruhr-området
ligger på mycket stort djup och att gruvorna blir allt
djupare med åren. De hade 1892 ett medeldjup av 400 m, 1936
var det 700 m och i dag är det 800 m; detta ger en ökning
av djupet med 6 m/år. Det största brytningsdjupet är för
närvarande 1 100 m. Temperaturen är där nere + 50°C,
varför gruvan måste kylas med kraftig ventilation. Vikten
av ventilationsluften, som även har till uppgift att utspäda
gruvgaserna så att de ej blir explosiva, uppgår till tio
gånger vikten av det brutna kolet.
Berget är vanligen så dåligt, att stöttningen av gruvtaket
är mycket komplicerad; när träprops användes, åtgår inte
mindre än 3 m3 trä per 100 t kol.
Av gruvarbetarna hade tidigare 62 ■%> en ålder av 25—40
år; numera tillhör endast 32 % denna åldersgrupp, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
