Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1951 - Tekniska särdrag i luftkriget, av Bertil M Westergård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 16. Det liangarfartygsbaserade AM-1 "Manier" visar
sin beväpning.
ännu är det långt kvar innan robotvapnet
ersätter flygvapnet. Nyheter i form av tungt
lastade, obemannade men fjärrstyrda flygplan
kommer säkerligen att uppträda, men dessa styres
med all sannolikhet från medföljande flygplan.
Roboten som avskjutes från marken och styres
därifrån till avlägsna mål med stor precision
finnes ännu icke, utan den måste än så länge
bäras eller styras fram av flygplan för att uppnå
avsedd verkan (Tekn. T. 1950 s. 181).
Helikoptrar
De stora förhoppningar som ställdes på denna
flygplantyp efter kriget har ännu inte uppfyllts.
Mekanismen för rolorbladen har visat sig vara
ett svårt problem och för militära uppgifter är
farkosterna för långsamma och sårbara. Som
sambandsplan bakom fronten och ambulansplan
vid fronten torde de emellertid vara av stort
värde. För direkt fronttjänst torde de icke lämpa
sig mer än vid djungelstrider eller andra platser,
där fienden saknar flyg.
Luckor att utfylla
Det kan förefalla som om hela kedjan av
uppgifter för flyget är fylld, men så är inte fallet.
Sålunda saknas ett snabbt jaktplan för förföljelse
av anfallande bombförband på låg höjd. Sådana
anfall kan nämligen inte följas med radar, utan
jakten måste själv leta upp förbandet med
ledning av sena underrättelser från
luftbevaknings-poster; eventuellt måste vänteläge i luften hållas
under viss tid.
Den fråga som här måste lösas är motorernas
bränsleförbrukning. En lösning kan nås genom
förbättring av propellerns egenskaper vid hög
hastighet eller genom något slags "ducted fan"
eller tillsatskompressor. Nya vägar undersöks
och motorerna kommer troligen fram i de
länder, som mest behöver dem. Samma motortyp
kan med fördel användas för nattjakt,
eskortjakt och långdistansjakt, ty även för dessa
flyg-slag" är reaktionsmotorn ofördelaktig.
Bränslepåfyllning i luften kan visserligen vara en
nödlösning för exempelvis eskortjakten.
En annan lucka som måste fyllas är skapandet
av jaktflygplanet som kan hinna möta de snabba
bombförbanden på hög höjd innan dessa nått
sitt mål. Den ökning av flyghöjd och hastighet
som ägt rum har nämligen även kommit
bombplanen till del. Som förut nämnts ligger nu vissa
av dessa på hastigheter omedelbart under det
besvärliga transsoniska området. För att det
försvarande jaktflyget skall kunna uppnå
stridskontakt med dessa snabbt anstormande fiender
innan de når sitt mål måste det få en kraftig
sugförmåga och uppnå en fart i planflykt ovanför
transsoniska området.
Den korta stigtiden erhålles genom starka
motorer, efterförbränning" och vatteninsprutning.
Troligen kommer även rena raket motorer att
användas. För att uppnå den höga flyghastigheten
räcker det emellertid inte med starkare motorer,
utan flygplanet måste utformas så att minsta
motstånd erhålles. En väg härvidlag har varit
den ökade pilformen, och slutmålet för denna
vingform är det rena deltaflygplanet, fig. 19, som
i sig förenar stor pilform och litet profilmotstånd
samtidigt som vingen genom sitt stora djup
erhåller stor bygghöjd för de bärande
konstruktionselementen.
Redan under det senaste kriget sysslade
tyskarna med undersökningar på modeller av
deltaflygplan, men något praktiskt resultat hann det
Fig. 17. Jakt-torpedplanet "Wyvern".
Fig. 18. Ubåtsjagaren YA5.
- ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
