Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1951 - Tekniska särdrag i luftkriget, av Bertil M Westergård - Storbritanniens export av radiodelar - Ett »fjädervikts»-batteri - Sveriges försörjning med bränsle och kraft, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1951
425
Fig. 19. Vingens form ger flygplanet dess namn:
deltaflygplanet XF92.
inte bli av proven. Raketflygplanet Me 163 var
dock ett första steg i denna riktning och enligt
uppgift lär det finnas i Ryssland, dock försett
med stabilisator för att förbättra stabiliteten.
Som ett första steg på denna väg har nu både
USA och England fått fram provflygplan med
deltavingar för utförande av prov vid lägre
hastigheter, så att egenskaperna här skall vara
kända, när de verkliga överljudplanen kan
konstrueras. Därvid torde deltaflygplanet genom sitt
ringa motstånd vid höga hastigheter bli den
närmaste framtidens modell för alla typer av
krigsflygplan. Det räcker emellertid inte att lösa
enbart flygplanets problem. Jaktflygplanet måste
även kunna ledas till kontakt med fienden (Tekn.
T. 1950 s. 865) samt förses med beväpning, som
är verksam från lägen utanför den anfallnes
försvarseld.
Slutord
Som tidigare nämnts är endast västsidans
flygplan relativt väl kända, vilket gör att läsaren kan
erhålla det intrycket att dessa är överlägsna
östsidans. Man gör dock bäst i att utgå ifrån att
östsidan kan uppnå samma resultat som västsidan
och att avgörandet kommer att fällas av de
industriella resurserna.
Storbritanniens export av radiodelar uppgick till 0.43
M£ år 1945, 4 M£ år 1949 och 5,3 M£ år 1950, och har
sålunda tolvfaldigats på fem år. Huvuddelen av ökningen
1949—1950 kommer på Sydamerika.
Ett "fjädervikts"-batteri, på 15 V, avsett för
hörapparater, har framställts i Storbritannien. Det väger ca 14 g
och har dimensionerna 15 X 15 X 35 mm.
Sveriges försörjning med bränsle och kraft. På
uppdrag av IVA, Riksnämnden för Ekonomisk
Försvarsberedskap och Statens Tekniska Forskningsråd har K-G
Ljungdahl gjort en snabbutredning av vår försörjning med
bränsle och kraft.
Den hittillsvarande utvecklingen och energibalansen
framgår av nedanstående tabell, som anger energimängder,
omräknade till 1 000 t stenkol:
1936 1939 1949 1949—50
Ved ...................... ...... 3 724 5 880 5120 3 915
Stenkol .................. ...... 5 203 6 400 4 660 4 480
Koks ..................... ...... 2 556 2 300 2 450 3 095
Olja ...................... ...... 210 1 040 3 000 3 430
10 110 80
Sulfitlut .................. ...... — 400 400
...... 11693 15 630 15 740 15 400
Flytande bränslen ....... 9 1 100 2 170 1 800
Summa bränslen ........ 9 16 730 17 910 17 200
Vattenkraft .............. ...... 3 500 4 050 7 550 7 800
Summa energiförbrukning ..... ? 20 780 25 460 25 000
Vattenkraften har här värderats till 0,5 kg kol per kWh,
motsvarande 3 200 kcal/kWh i ett ångkraftverk.
Bränsleförbrukningen har under den senaste
tioårsperioden varit ganska konstant, sannolikt till en del beroende
på det rationaliseringsarbete som gjorts på värmeområdet.
Förbrukningen av elenergi har emellertid ökat kraftigt ocli
stiger fortfarande. Inom Centrala Driftledningen har man
kommit fram till en sannolik årlig belastningsökning för
hela landet av 1 000 MkWh för de närmaste åren,
motsvarande ca 6,5 «/o. Under de senaste 40 åren har belastningen
följt en exponentialkurva med denna ökning.
Sveriges utbyggnadsvärda vattenkraft uppskattas för
närvarande till ca 50 000 MkWh/år. Om den årliga ökningen
av elproduktionen blir 1 000 MkWh/år kommer
vattenkrafttillgångarna att vara fullt utnyttjade om 30—40 år,
men om ökningen blir 6,5 %/år redan om ungefär 20 år.
Skogens insats i vår bränsleförsörjning har — bortsett
från avspärrningsperioden under andra världskriget —
ständigt sjunkit.
De svenska stenkolens roll är relativt obetydlig.
Under det senaste världskriget motsvarade produktionen ca
350 000 t normalstenkol à 6 500 kcal/kg.
Torven har hittills varit ett krisbränsle. Den största årliga
produktionen var under andra världskriget 1 240 000 t. Nu
produceras endast små mängder, en del i form av frästorv,
av vilken tillverkas briketter.
Den enda kända naturtillgången inom landet, ur vilken man
kan utvinna brännolja genom någorlunda enkla processer,
är vår oljeskiffer. Det statliga skifferoljeverket i Kvarntorp,
som sattes i drift våren 1942 och sedan successivt byggts ut,
lämnar emellertid även efter nu planerade utbyggnader ett
relativt litet bidrag till vår försörjning med flytande
bränslen. Det är emellertid oerhört värdefullt att ha en
arbetande enhet på detta område, som bär en del av
försörjningsbördan till acceptabel kostnad och som framför
allt kan utgöra ett forsknings- och utvecklingscentrum på
skifferns område.
Framtidens energibalans kommer givetvis att bli
beroende av den politiska utvecklingen. Under normala
förhållanden bör det inte bereda några större svårigheter att
importera erforderligt bränsle. Det är dock en livsviktig
angelägenhet att även för normala förhållanden — och än
mer med tanke på omställning till krisbetonad
bränsleförsörjning — försöka skjuta över så mycket som
möjligt av behovstäckningen från importerade till inhemska
bränslen.
De egentliga bränslebehoven motsvarar 60 % av
energibalansen. Om inga särskilda åtgärder vidtages skulle 13 %>
kunna täckas av inhemska bränslen, så att normalt skulle
återstå 47 % för importbränslen, bestående av ca 2 Mt
fotogen, white spirit och flytande drivmedel och samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
