Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1951 - Andras erfarenheter - Användning av syntetiska smörjmedel, av SHl - Hur få kraftledningar att hålla mot isbark, av sah - Värmebehandling av polystyren, av SHl - Böcker - A Swedish case study on personnel relations, av sah - Nytt på transportområdet i USA, av T Pramberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
TEKNISK TIDSKRIFT
lunda i mejerier, vid metallbearbetning och även som
skumdämpare, tillsats till vätmedel osv. Vid
massproduktion vid hög temperatur, t.ex. inom keramisk industri och
glasindustrin, utnyttjas polyalkylenglykol på flera olika
sätt, t.ex. vid smörjning av lagren på vagnar, som skall
passera genom tunnelugnar.
Dessa föreningar har utmärkt smörjförmåga vid högt
tryck, vilket visat sig bl.a. när de använts vid vissa typer
av metallbearbetning. Verktygens livslängd har blivit större
och den arbetade ytan bättre. Vid läppning av tråd av
rostfritt stål med glas- eller diamantpulver ger polyglykol en
utmärkt finish, och detsamma gäller vid valsning av
nysilver, silver-kopparlegering, mässing och aluminium (Eng.
Dig. febr. 1951). SHl
Hur få kraftledningar att hålla mot isbark.
Kraftledningsfolk i staten Washington i USA har kommit till
uppfattningen, att det inte är möjligt att bygga kraftledningar
så att de kan klara svår isbark. Däremot är det möjligt att
genom förebyggande åtgärder hålla skador av denna
anledning till ett minimum.
Sålunda skall vinkelstolpar eller transformatorstolpar icke
spetsas, och överhuvudtaget alltid hållas i särskilt gott
skick. Förhållandet H/L för stag skall aldrig överstiga 2 : 1.
Vid lindragningen skall den föreskrivna nedhängningen
noga innehållas; framför allt får klen tråd icke sträckas för
hårt. Skarvrör av kompressionstyp skall användas överallt
där så är möjligt, och automatiska skarvrör endast vid
skarvning av ledningar under spänning.
Avspänningsbanden bör icke gärna överstiga 25 m längd.
Hos servisledningar bör spännvidden icke överstiga 35 m.
Fästet i husväggen måste väljas med hänsyn till de extra
påkänningarna vid isbarksbildning.
Alla träd i farozonen måste tas bort eller topphuggas, och
alla överhängande grenar kapas. Erfarenheten visar att de
största skadorna på ledningarna vållas av träd- eller
grenras (Electr. West nov. 1950). sah
Vännebehandling av polystyren. Vid framställning av
föremål, som skall ha stor varaktighet, är det ofta befogat
att värmebehandla sprutgjuten polystyren. Denna
operation kan utföras i ugnar med cirkulerande luft eller i
vattenbad. Temperaturen inställs 4°C under den, vid vilken
polystyrenet blott visar obetydlig deformering efter 30 min
behandling. Man har funnit, att materialet klarar
hållbarhetsproven betydligt bättre efter än före
värmebehandlingen (Mod. Past. aug. 1950). SHl
Böcker
A Swedish case study ön personnel relations, av SUNiE
Carlson & per Ernmabk, FFI Medd. nr 33.
Företagsekonomiska Forskningsinstitutet, Stockholm 1951. 67 s., 6 fig.
6 kr.
Den socialvetenskapliga avdelningen hos Unesco har tagit
initiativet till studier av trivsel- och personalförhållanden
inom industrin i olika länder. Syfte är att få fram en
internationell bild av hur pass stor samhörighet industrins
anställda känner med de 1 öretag som de är anställda i och
med de samhällen i vilka de lever.
Den svenska delen av undersökningen, för vilken denna
rapport redogör, har utförts vid ett textilföretag i en stor
landsortsstad och en stor mekanisk verkstad i en
medelstor stad. Undersökningen bygger i första hand på
inte-vjuer, men innan dessa utfördes hade undersökarna satt
sig in i städernas demografiska förhållanden, firmornas
historik, ekonomiska ställning och organisation,
personalavdelningens arbetssätt, samt personalinstruktioner och
ar-betsreglementen osv. En hel del upplysningar har även
inhämtats genom direkt observation.
Huvudparten av det redovisade undersökningsmaterialet
utgörs emellertid av de intervjuer, som i vartdera företaget
har utförts med ett femtiotal personer, lämpligt fördelade
bland företagsledning, tjänstemän, förmän, arbetare,
fackföreningsrepresentanter och utanför firman stående. Vid
intervjuerna, som var förberedda, sökte man i första hand
ta reda på den intervjuades personliga data, hans åsikt om
firman, om företagsledningen och om sitt arbete.
I rapporten återges ett stort antal av de uttalanden som
gjordes i intervjuerna. Eftersom dessa utfördes som fria
samtal är det givetvis svårt att dra några klassificerade
slutsatser. En genomläsning ger dock ett allmänt intryck
av, att de anställda trivdes bra i de båda företagen. Detta
kan i sin tur bero på, att företagen, enligt direktiven för
undersökningen, var utvalda bland sådana som var kända
för goda relationer med sin personal.
Förf. anser sig emellertid kunna dra slutsatsen, att lönens
storlek och tryggheten i anställningen betydde mycket mer
för den enskilde arbetaren än vad man tidigare trodde.
Likaså är arbetarnas resignation inför sina ytterst små
möjligheter till befordran — i varje fall utöver
förmansledet — en negativ faktor som har kommit fram mycket
klart vid undersökningen. Att i det ena av de undersökta
företagen några arbetare, efter amerikanskt mönster hade
kunnat arbeta sig upp till högre ställningar, visade sig
vara mycket gynnsamt för arbetarnas inställning till detta
företag. Förf. rekommenderar också att detta problem tas
upp till detaljundersökning.
Ett annat rön, som kan dras ur undersökningen, är att
en höjning av lokalernas standard i form av blommor,
tvättrum osv. endast lönar sig till en viss gräns — över
denna är det bättre att använda pengarna till
lönehöjningar. Vidare visade det sig, att en vänlig inställning från
cheferna smittar av sig igenom alla led — ovänlighet
likaså! Slutligen visar sig de genom mekaniseringen allt mera
minskade kraven på yrkesskickligheten hos arbetaren vara
en faktor, som arbetarparten i hög grad känner, och lider
av. Problemet om människan och maskinen är därför det
andra ämne, som förf. föreslår till vidare utredning.
Rapporten är mycket levande skriven och lättläst. Språket
är ledig amerikanska, med engelsk stavning och svensk
kommatering. sah
Nytt på transportområdet i USA, av Pär Gierow. IVA
Transportforskn.-Komm. Medd. nr 4, Stockholm 1951. 14 s.
Förf. har hösten 1950 studerat nyare
utvecklingstendenser på materialhanteringsområdet i USA. Utvecklingen har
där gått med stormsteg, varför mycket finnes att lära och
många värdefulla impulser att uppsuga. Vid bedömning av
vad USA kan ha att ge måste givetvis hänsyn tas till. att
man där ofta arbetar i en helt annan skala än i vårt land,
alltså under ganska vitt skilda förutsättningar.
I rapporten behandlas först de viktiga
fabrikstransporterna mellan och inom arbetsplatserna och vad som genom
en förnuftig planläggning av arbetsplatsen kan göras för
att nedbringa transporterna till ett minimum eller om
möjligt helt eliminera dem. Förf. framhåller hur den under
den senaste tiden mycket omskrivna MTM-metoden (Tekn.
T. 1951 s. 237) härvid kommit till vidsträckt användning.
I redogörelsen för utvecklingen på transportområdet
tilldrar sig pallgaffeltrucksystemet och dess användning även
för externa transporter det största intresset. Av särskilt
värde är de uppgifter som lämnas om gjorda negativa
erfarenheter. Rland annat har i Kalifornien gjorts ett större
försök med en "pallet pool", som betecknas som
misslyckat. Frågorna om pallstandardisering och olika
pallkon-struktioner behandlas rätt utförligt, vilket väl motiveras av
den betydelse de har för den kommande utvecklingen. En
kort översikt över de närmaste forskningsmål, som Naval
Supply Depot i Bavonne uppställt för sin verksamhet, ger
en god uppfattning om en del, särskilt aktuella problem.
Nära sammanhängande med pallfrågan är den ävenledes
berörda frågan om utvecklandet av standardiserade
förpackningsmetoder.
Att transportproblemet är synnerligen betydelsefullt fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
