Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1951 - Konstgjort regn, av Bert Bolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Cumulusmoln, som växt upp ovan omgivande moln
efter sådd med kolsyrais.
Fig. 3. Sammanhängande molntäcke upplöses delvis genom
sådd mecl silverjodid eller kolsyrais; bilden tagen ca 30
min efter besprutningen.
jard ton. Det är emellertid lika omöjligt att i
detta som i de flesta andra enstaka experiment
bevisa att regnet var en följd av besprutningen.
Det ligger i sakens natur att de privata bolag
som bildats för att "göra regn" mest talar om de
framgångar de haft. Det är sant att New Yorks
vattenreservoirer fick ett betydelsefullt
vattentillskott under den tid Howell utförde sina
be-sprutningar, men väderleksförhållandena var
inte unika i något avseende. Det kan också
påpekas att New Mexico och Arizona endast fått
något mer än hälften av sin normala nederbörd
under 1950, trots att regnmakarna varit i flitig
aktion under större delen av året.
Regnmakeriets ekonomiska betydelse
Det är nödvändigt att tillgripa statistiska
metoder för att nå definitiv vetskap om de
konstgjorda iskärnornas betydelse. Försök i den
riktningen påbörjades i New Mexico för omkring ett
och ett halvt år sedan. Det finns antydningar om
att vissa resultat erhållits, men materialet är
ännu alltför begränsat för att tillåta några
definitiva slutsatser. Arbeten pågår för närvarande
också i Sierra Nevada i Kalifornien, där man
söker förstärka den nederbörd som bildas när
fuktiga vindar från Stilla Havet tvingas över denna
bergskedja. Några officiella resultat har ännu
icke offentliggjorts, men preliminära rapporter
omtalar att man tror sig ha fått en ökning av
nederbörden på 5—-10 % som ett resultat av
regelbundna besprutningar av molnen med
silverjodid. Även en så pass ringa ökning är av
mycket stor ekonomisk betydelse för de
kraftverk som är beroende av vattentillförseln från
dessa bergstrakter.
Man är i USA mycket väl medveten om att en
mängd juridiska problem blir aktuella även om
dessa experiment har en relativt begränsad
effekt. En ökning av nederbörden i en viss trakt
är ofta till gagn blott för en viss grupp personer,
medan andra blir ekonomiskt lidande. Vidare är
det mycket möjligt att nederbörden på läsidan
av en bergskedja kommer att minska om man
kan öka den på lovartsidan. En mängd klagomål
och ersättningskrav har redan framställts från
olika parter i samband med de experiment som
hittills utförts i USA. På grund härav är man i
Washington för närvarande i färd med att
utarbeta ett lagförslag för att reglera dessa frågor
och man har t.o.m. föreslagit att en
"kommission för väderlekskontroll" skall inrättas.
Det är inte tu tal om att dessa arbeten på
konstgjord nederbördsutlösning har givit oss en
bättre kännedom om molnens och nederbördens
fysik. De har visat att vi har möjligheter att
förändra vissa atmosfäriska processer. Vid sidan av
nederbördsutlösning har man bl.a. funnit att
kolsyrais i vissa väderlekssituationer kan
användas för molnupplösning. Fig. 3 visar ett mycket
tydligt exempel på denna effekt. Arbeten är
sedan en tid tillbaka igång i USA för att utnyttja
denna metod för upplösning av dimma och moln
över flygplatser.
Men det är ett stort steg att ur dessa mycket
betydelsefulla men relativt begränsade resultat
dra slutsatser att vi kan påverka tropiska
orkaner eller förändra länders och världsdelars
klimat. Men samtidigt som man är kritisk mot dessa
spekulationer bör man inte inta en helt avvisande
hållning till allt vad regnmakeri heter. Det gäller
att ta vara på de resultat som man har nått och
fortsätta arbetet för att vidga kunskaperna om
dessa atmosfäriska processer. Det är inte
otänkbart att vi i någon mån kan påverka exempelvis
vattentillförseln i våra norrländska floder. Det
är därför synnerligen önskvärt att dessa problem
tas upp till närmare studium även i Sverige.
Litteratur
1. Rergeron, T: The problem o[ artificial control ö[ rainfall ön
the globe. 1. General effects of ice-nuclei in clouds, Tellus 1 (1949)
h. 1, s. 32.
2. Schaefxr, V: The formation of ice crystals in the laboratory and
the atmosphere, Chem. Rev. apr. 1949.
3. Vcwitegüt, B: The nucleation of supercooled waler clouds bg
silver iodide smokes, Chem. Rev. apr. 1949.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
