Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1951 - Uppgiften framför oss, av Fritz Zwicky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1951
469
Ett intensivt arbete på metakemins område
borde därför uppmuntras. Detta arbete skulle så
småningom möjliggöra reaktionsliknande
motorer, vilka utvinner drivkraft ur atmosfären
genom att i dess övre lager svälja exciterade
partiklar och utslunga dessa vid allt större
hastigheter. En sådan anordning skulle kunna fås att
cirkla runt jorden vid allt högre nivåer och till
slut fly till den interplanetära rymden, utan att
passagerarna skulle lida något obehag genom
överdrivet höga accelerationer.
I syfte att få tillräcklig information för
interplanetär trafik påbörjade jag 1945 ett program
för utforskning av den övre atmosfären med
ultrasnabba partiklar, utslungade från riktade
sprängladdningar. Detta program var väl på väg
till framgång, då det tills vidare måste avbrytas.
Impulsmotorn
Som jag tidigare har nämnt plockade jag
denna motor ur den morfologiska lådan år 1943.
Mina skäl för att göra detta var anordningens
enkelhet och stora tillämpningsområde, en
specifik impulslängd som är överlägsen
turboreaktorn, och möjlighet till spolning från sidorna.
Denna sistnämnda egenskap gör det möjligt att
få ökade luftmängder att blandas med bränsle
utan att ökad genomsnittsarea krävs hos
anordningen. Detta i sin tur betyder högre dragkraft
utan ökat motstånd.
Eftersom impulsmotorn möjliggör hög
termodynamisk verkningsgrad genom kaskadkoppling
av tryck i stället för genom mekaniska
anordningar, t.ex. kompressorer, är den noggranna
tidsföljden av alla fysiokemiska processer av
största betydelse. En sådan synkronisering kan
ännu icke uppnås med vanliga bränslen. Ett
forskningsprogram berörande nya bränslen och
deras kinetisk-kemiska egenskaper krävs därför
om man skall nå det sökta resultatet.
Många ingenjörer och vetenskapsmän har trott,
och tror antagligen fortfarande, att
impulsmotorn skulle kunna byggas och drivas effektivt
med litet grann sunt förnuft och intuition, utan
föregående dyrbar grundforskning. Där har vi
emellertid ännu ett klassiskt exempel på den
ogrundade optimism, som under de senaste åren
har kostat betydligt mera genom förluster på
grund av fullständiga misslyckanden än vad ett
aldrig så uttömmande forskningsprogram skulle
ha belöpt sig till. Mitt tidigare uttalande står sig
fortfarande, att inga tumregler kan bygga en
effektiv impulsmotor.
Impulsraketen
Impulsraketen är inte någon av de motorer som
innehålles i den ursprungliga morfologiska
lådan. Detta drivaggregat är en
kombinationsmotor, som hör till undergruppen
"interfacial-reak-tionsmotorer". Ett ånglok t.ex. använder luftens
syre för att förbränna kol, men alstrar sin
dragkraft genom en tryckkraft mot jorden. Loket är
därför en luft-jord-interfacialmotor. På samma
sätt är ett fartygs drivaggregat en
luft-vatten-interfacialmotor.
Impulsraketen är en av de enklaste
luft-va-kuum-interfacialmotorerna av reaktionstyp. I
denna anordning tas en viss halt oc± av det
nödvändiga oxidationsmedlet 02 från luften medan
den resterande halten oc2 (icke nödvändigtvis i
form av 02) bäres av farkosten själv. Om cc2 = 0
har vi en förbränningsmotor, men om = 0
är anordningen en ren raket. För impulsraketen
har vi både oct =‡= 0 och oc2 =‡= 0.
Denna anordning sättes i drift genom
intermittent men samtidig insprutning av en
självantän-dande blandning av lämpliga bränslen och ett
oxidationsmedel. Vid lämplig utformning av
brännkammaren kan reaktionsprodukterna fås
att överexpandera, och det resulterande
undertrycket suger in en laddning av luft, vars syre
vid nästa explosion användes för oxidation av
extra bränsle och för inre ökning av
reaktionstrycket.
I princip kan impulsraketens specifika
iinpuls-längd fås att variera mellan de värden som gäller
för vanliga raketer, och för förbränningsmotorer
där största möjliga mängd luft blandas med
bränslet. Vid det praktiska utförandet torde
impulsraketens nyttigaste tillämpningsområde
komma att kretsa omkring en specifik impuls
av ca 1 000 s.
En av anordningens värdefullaste egenskaper är
givetvis dess självpumpningsegenskaper. På
grund av den specifika impulsens stora längd
kommer impulsraketen att få sitt bästa
tillämpningsområde för att ersätta slutna
reaktionsmotorer i raketer, som skall ha huvuddelen av sin
bana förlagd till atmosfären.
Hydromolorn
Det är vid analysen av undervattensfärdsel som
den morfologiska metoden har lyft bort de
största hindren från ingenjörstänkandet. Morfologen
frågar helt enkelt, om det är möjligt eller icke
att öppna oceanen i den meningen, att vi utan
vidare skall kunna färdas genom den samt leva
och arbeta i den.
Det är självklart att ett förverkligande av detta
mål skulle vara av största betydelse för
människans strävanden i fred och för hennes försvar
mot förstörelsekrafter under krig. De resurser,
som döljes i oceanerna vid alla djupen, och
speciellt möjligheten att idka gruvdrift på deras
botten, öppnar fältet för oerhörda potentiella
möjligheter.
Även en ytlig undersökning av de fack i den
morfologiska lådan som har parametern p73 ( =
vatten) visar, att hydroreaktionsmotorn är
ägnad att utföra just vad man har väntat sig av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
