Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1951 - Ultraljudgeneratorer, av Olle Lindström - Separering av isotoper i centrifug - Koncentrering av fluorvätesyra - En magnetisk plåtskiljare - Gyroskop till flyginstrument - Etiketten i kläder - 35 000 gauss i ett 5 cm luftgap - Kolmängden i utomhuslager - En osynlig mikrofon - Ultraljud för undervattenmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
478
TEKNISK TIDSKRIFT
införs före munstycket på trycksidan och löses
därvid i vätskan. Vid kavitationen i munstyckets
undertryckszon bildas en fin gasdispersion2.
Det är tydligt, att dessa metoder har relativt
litet med ultraljud att göra. Den primära
kavitationen är det viktiga, av mindre betydelse är de
elastiska vågor, som är en direkt följd av
kavitationen. Ultraljudets fysikalisk-kemiska verkan
särskilt vid emulgering beror emellertid i de
flesta fall på kavitationsfenomenet.
Vid bedömandet av ultraljudapparaternas
möjligheter i den kemiska tekniken, bör man därför
göra en jämförelse med sådana anordningar, som
ger en analog verkan, även om verkningssättet
kan vara annorlunda. Här har jämförelsen
begränsats att omfatta apparater för finfördelning,
där kavitationen kan anses som den
huvudsakliga effekten.
Steget är dock inte långt från denna typ av
anordningar, enkelt venturirör, snabbgående
propeller, till alla de övriga gängse emulgerings- och
dispergeringsförfarandena, där komponenterna i
den blivande emulsionen slits sönder och
blandas, t.ex. olika typer av kolloidkvarnar,
blandar-apparater, högtrycksapparater med speciellt
formade munstycken, centrifugalapparater,
apparater för häftig omröring.
Litteratur
1. Auerbach, R: Kavitation als Verfahrenstechnik, Chem. Techn.
15 (1942) s. 107.
2. Auerbach, R: Bemerkungcn zur Kavitation, Kolloid-Z. 118 (1950)
s. 114.
3. Bergman, L: Der Uttraschall, Zürich 1949.
4. Bowden, F P & Joffe, A: Tribochemistry and the initiation of
explosions, Research 1 (1948) s. 581.
5. Bradfield, G: Summarized proceedings of symposium ön
appli-cations of ultrasonics, Proc. phys. Soc. Lond. 63 B (1950) s. 305.
0. Bradish, C J: Ultrasonics, methods and application, Chem.
Prod. 10 (1946) s. 49.
7. Bresler, S: Ön the mechanism of the oxidation effect of
ultra-sonic vibrations, Acta Phys. Chim. URSS 12 (1940) s. 322.
8. Edstrand, II: Kavitation vid propellrar — forskningens
nuvarande läge och mål, Tekn. T. 80 (1950) s. 571.
9. Frenkei., J: Ön electrical phenomena associated with cavitation
due to ultrasonic vibrations in liquids, Acta Phys. Chim. URSS 12
(1940) s. 317.
10. Grabar, I’ & Prudhomme, R O: Sur le mécanisme de certaines
action chimiques des ultrasons, C. R. Acad. Sci. Paris 226 (1948)
s. 1821.
11. Harvey, E N, McElroy, W D & Whiteley, A II: Ön cavity
formation in water, J. appl. Phys. 18 (1947) s. 162.
12. Kling, A & Kling, R: Action des ultrasons sur Veau, C. R. Acad.
Sci. Paris 223 (1946) s. 33.
13. Kornfeld, M & Luvurov, L: Ön the destructive action of
cavitation, J. appl. Phys. 15 (1944) s. 495.
14. Lindström, O & Lamm, O: Ön so/ne chemical effecls produced
by ultrasonic tvaves, J. phys. coll Chem. 55 (1951) h. 6.
15. Liu, S & Wu, II: Mechanism of oxidation promoted by
ultrasonic radiution, J. Amer. chem. Soc. 50 (1934) s. 1005.
16. Loiseleur, J: Sur Vactivation de Voxygène par le ultrasons,
C. R. Acad. Sci. Paris 218 (1944) s. 876.
17. Miller, N: Chemical action of sound tvaves ön aqueous
so/ii-tions, Träns. Faraday Soc. 46 (1950) s. 546.
18. Noltengk, B E & Neppiras, E A: Cavitation produced by
ultrasonics, Proc. phys. Soc. Lond. 63 B (1950) s. 674.
19. Polotski, I G: Dispersion by cavitation and its practical
appli-cations, Farmatsiya 9 (1949) s. 18, ref. Chem. Abstr. 41 (1947) s. 562.
20. Prudhomme, R O & Grabar, P: De Vaction chimique des
ultrasons sur certaines solutions aqueuses, J. Chim. Phys. 46 (1949) s. 323.
21. Schmid. G: Die erste Ultraschalltagung in Erlangen vom 2. bis
4. Mai mo, Naturw. 37 (1950) s. 14.
22. Thompson, T: Ultrasonics — a new chemical engineering tool,
Chem. Engng Progr. 46 (1950) s. 3.
23. Weissler, A, Cooper, H W & Snyder, S: Chemical effect of
ultrasonic waves: oxidation of potassium iodide by carbon
tetrachlo-ride, J. Amer. chem. Soc. 72 (1950) s. 1769.
24. Weissler, A: Ultrasonics in chemistry, J. chem. Educ. 25 (1948)
s. 28.
25. Weyl, w A & Marboe, E C: Some mecunochemical properties
of water, Research 2 (1919) s. 19.
26. Alexander, I»: Poiverful acoustic waves, Research 3 (1950) s. 68.
27. Hartmann, j: La generat rice acoustiquc à jet d’air, J. Phys.
Radium 7 (1936) s. 49.
28. Jaffé, H: Titanatc ceramics for electromechanical purposes, Ind.
Engng Chem. 42 (1950) s. 267.
29. Newell, W A: Ultrasonics get green light in lextile industry,
Textile World 100 (1950) s. 192.
30. Nordlund, I: Untersuchungen tiber Bildungsmechanismus und
Eigenschaften der nach verschiedenen Dispersionsmethoden
darge-stellten Quecksilberhydrosole, Kolloid-Z. 26 (1920) s. 121.
31. Polotski, I G & Filippo v, T S: The mechanism of the
de-polarizing action of supersonic waves. J. gen. Chem. (USSR) 17 (1947)
s. 193, ref. Chem. Abstr. 42 (1948) s. 45.
32. Polotski, I G: Chemical action of cavitations, J. gen. Chem.
(USSR) 17 (1947) s. 1048, ref. Chem. Abstr. 42 (1948) s. 1470.
33. St. Clair, H W: An electromagnetic sound generator for
pro-ducing intense high frequency sound, Rev. sci. Instr. 12 (1941) s. 250.
34. Urasovski, S S: New method of production of cavitations as a
source of acoustic vibrations, Trudy Kharkov. kliim.-tekhnol. Inst.
Im. S. M. Kirova 1944 nr 4 s. 10, ref. Chem. Abstr. 42 (1948) s. 1095.
Separering av isotoper i centrifug har gjorts ined
xenon, krypton, selen och uran. Centrifugernas rotorer
var av rörtyp delade i 1—10 kamrar. Deras diameter var
ända upp till 12 cm och längderna upp till 67 cm. Varvtal
på 60 000 r/m användes. Med uranhexafluorid uppgick
separeringsfaktorn till 1.01—1.06.
Koncentrering av fluorvätesyra genom kristallisation
kan ske med lösningar innehållande 35—45 °/o fluorväte.
De kvls till mellan —55 och —70°C, varvid ett
kristalliniskt komplex av fluorväte och vatten utfaller. Det senare
kan sedan avlägsnas genom destillation.
En magnetisk plåtskiljare gör det lätt att vid
tunnplåtsstansning skilja den översta plåten från packen. Apparaten
gör plåtarna liknämnt magnetiska, så att den översta
plåten på grund av repellationskraften hålls svävande i luften
ovanför packen.
Gyroskop till flyginstrument roterar på ett luftlager av
0,025 mm tjocklek. Luften pressas in under tryck genom
mikroskopiska hål i lagerhylsan.
Etiketten i kläder sys inte längre fast —
konfektionsfabrikanterna i USA använder en plastbelagd etikett, som
pressas fast med ett strykjärn.
33 OOO gauss i ett 5 cm luftgap mellan polplattor med
15 cm diameter och en effektförbrukning av 125 kW ger
en ny, kraftig elektromagnet, som endast väger 2 t.
Tidigare elektromagneter för samma fältstyrka vägde 15—20
gånger så mycket.
Kolmängden i utomhuslager vid ett amerikanskt elverk
mätes genom tredimensionell fotogrammetri, som gör det
möjligt att på dagar i stället för veckor beräkna kollagrets
volym.
En osynlig mikrofon används vid TV-utsändningar. Den
är stor som en reservoarpenna och målad enligt moderna
kamoflageprinciper, så att den smälter in i skådespelarens
kläder.
Ultraljud för undervattenmätning användes i Chicagos
hamn, där man med tre oscillatorer, monterade på en båt,
mäter in hinder på sjöbottnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
