- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
482

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1951 - Sundsvalls och Göteborgs nya rundradiostationer, av Gunnar Stein - Nya metoder - Elektronisk multiplikator, av Erik Odeblad - Gasverk blir gasolverk, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

482

TEKNISK TIDSKRIFT

Matarledningen till antennen utgöres i Sundsvall av en
80 ohm rörledning, 5"/lV2", förlagd under mark i en
be-tongkulvert. Dämpningen är 0,0136 dB/100 m vid 600 kp/s.
Vid en ledningslängd av 350 m fås en effektförlust av
1,1 »/o. I Göteborg har med hänsyn till markförhållandena
nedlagts en kabel. Den har karakteristiken 60 ohm.
Dimensionerna är endast 58 mm ytterdiameter och 18 mm
innerdiameter. Kabeln arbetar med ett inre övertryck av
1 at. Dämpningen är 0,0565 dB/100 vid 1 Mp/s. För en
ledningslängd av 200 m fås en effektförlust av 2,6 ®/o.
Maximala överföringsförmågan för denna kabel är 500
kW vid 1 Mp/s.

Mätresultat

Sändarnas kvalitet har kontrollerats genom omfattande
mätningar i samband med leveransproven.
Tonfrekvens-kurvan har inom 30—10 000 p/s en största avvikelse av
+ 0,7 dB, — 1,6 dB från värdet för 1 kp/s.

Distorsionen har vid olika frekvens uppmätts till:

BE

Modulering

% 100 p/s

Distorsion, <Ve, vid
400 p/s 1 000 p/s 5 000 p/s

30 .................... 0,9 0,8 1,4 1,5

60 .................... 1,0 1,0 1,7 1,4

90 .................... 1,3 1,7 2,6 1,3

Värdena är medelvärden av mätningar på de båda
stationerna. Störningstonen ligger vid 67—71 dB under m =

100 °/o.

Nya metoder

Elektronisk multiplikator. Elektroniska räknemaskiner
av analogityp är för närvarande synnerligen aktuella. Vid
experimentell-medicinska arbeten på Sabbatsbergs Sjukhus’
Kvinnoklinik har jag haft anledning söka konstruera en
analogiapparat för kontinuerlig, momentan multiplikation
av två variabler (en ljusstyrka och en växelspänning),
vilkas produkt omedelbart skall kunna avläsas eller
registreras. Efter ett antal försök har det här beskrivna
arrangemanget befunnits lämpligast. På den allmänna teorin
för dylika apparater, vilken är mycket omfattande, ingås
ej. Nämnas bör, att multiplikatorer enligt andra principer
tidigare beskrivits (Deely & Mackav i Nature 1949 s. 650).

Multiplikatorn består av en pentod, seriekopplad med en
fotoemissiv cell och en spänningskälla av potentialen V.
Fotocellens fotokatod erhåller den variabla belysningen B
(fig. 1). Fotocellen bestämmer strömmen i kretsen och
pentoden utgör ett variabelt motstånd, över vilket en
spänning bildas, som enligt Ohms lag är produkten av
strömstyrka och motstånd. Pentodens första galler mottar den
variabla växelspänningen E ’ sin co t. Pentodens inre mot-

Fig. 1. Principiellt kopplingsschema för elektronisk
multiplikator.

Fig. 2. Experimentell prövning av multiplikatorns
funktion. Relativa värden på B, E och B • E är inprickade vid
räta linjer, motsvarande de teoretiskt väntade värdena av
B E. Frekvensen (w!2n) var 1000’p/s.

stånd antas härvid variera med faktorn R’ sin co t, som
följer relationen

R ’ sin co t = q ’ E ’ sin co t (1)

Potentialfallet V1 över pentoden kan tecknas
V± = I [r (I) + R ■ sin w t]

(2)

där r(I) är pentodens inre motstånd när E = 0, uttryckt
som funktion av strömstyrkan I i anodkretsen.
Strömstyrkan / är proportionell mot belysningen B av fotocellen och
kan skrivas k B. Man erhåller då

V1 = A- • B • r (/) + A ’ B • E • q ’ sin co t

(3)

Användbarheten av anordningen beror på, i vad mån
termen A B • r (/) är konstant, lagbundet växlande eller
försumbar. En annan förutsättning är att rörkarakteristikan,
som synes bestämma faktorn q, skall vara rätlinig inom
det använda området.

Philips EF 40 har visat sig vara ett lämpligt elektronrör.
Fotoceller RCA 917 och 929 har använts. VakuumceBer har
föredragits på grund av deras stabilitet och minimala
känslighetsändring vid måttlig variation av den pålagda
spänningen (V—Vi). I detta sammanhang bör nämnas, att Vx
har relativt litet värde, av storleksordningen 1 V.
Tillgängliga data på rör äger ej utan vidare tillämpning vid denna
låga anodspänning. Kondensatorkoppling har använts,
varvid huvudsakligen variationen B • E ’ q ’ sin co t överföres till
nästa steg eller registreringsinstrumentet. I regel har
storleken av E legat under 0,3 V och B under 10 % av värdet
för fotocellens mättningsström.

En kalibrering av arrangemanget visas i fig. 2, som ger
ett begrepp om dess funktion. Felkalkylen och den finare
teorin för anordningen har ännu ej fullständigt studerats.
Anordningen har utom för multiplikation även tagits i
bruk såsom modulator vid fotoelektrisk registrering.

Understöd till arbetet har lämnats av Svenska Sällskapet
för Medicinsk Forskning. Erik Odeblad

Gasverk blir gasolverk. Några svenska städer, i första
hand Sundsvall, Södertälje och Uddevalla, ämnar lägga ned
sina gasverk och övergå till distribution av Gasol framställd
ur skiffer vid Kvarntorp (jfr Tekn. T. 1947 s. 244, 1950
s. 711). Orsaken är, att det särskilt under senare tid visat
sig svårt att driva små gasverk ekonomiskt.

Gasol är praktiskt taget samma produkt som USA:s
"bottle gas" eller "LPG" ("Liquefied Petroleum Gas") och
kallas ofta i Sverige "flytande gas". I USA erhålles den som
biprodukt vid oljeraffinaderierna och direkt ur naturgas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free