Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1951 - Nya metoder - Gasverk blir gasolverk, av SHl - Elektronisk stegväljare, av DH - Enklare röntgenavsyning, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1951
483
I Sverige fås gasol vid framställning av skifferolja, och en
liknande produkt erhålles vid Koppartrans Oljeraffinaderi
i Göteborg. Gemensamt för alla dessa produkter är, att de
i huvudsak är en blandning av propån och butan. En
vanlig sammansättning är ca 30 % propån, 70 °/o butan med
små mängder andra kolväten såsom isobutan, propylen
och butylen. Följande fysikaliska data för dessa ämnen är
av intresse:
Propån Butan 30 °/o propån 70 °/o butan
Kokpunkt vid 1 at a — 41 — 0,5 — 20
Ångtryck vid 15°C ...... 6,3 0,8 2,6
Ångtryck vid 45°C...... 14,5 3,5 7,4
Värmevärde vid 1 at a, kalorimetriskt ........ 15°C 23 050 30 340 28 160
effektivt .............. 21 190 27 980 25 930
Explosionsgränser i luft ..... vol-^/o 2,0—9,5 1,5—8,5 1,5—9
Gasolen, som i föreliggande fall huvudsakligen utgörs av
butan, skall fraktas på järnväg i tankvagn och lagras i
vätskeform i cisterner. Den skall förångas och blandas
med luft i mån av behov, varefter gasblandningen pumpas
till gasklocka och distribueras vid samma tryck, som nu
används för stadsgasen. Gasol-luftblandningen får högre
värmevärde än denna, varför gasbrännarna måste ändras
om något för att kunna effektivt utnyttja gasolgasen.
Möjligheterna att täcka behovet av stadsgas med inhemska
produkter enligt denna metod är icke stora. Kvarntorps
nuvarande årsproduktion av gasol motsvarar i värmevärde
blott en fjärdedel av Stockholms årliga gasförbrukning
(B M Nilsson i Byggnadsvärlden 17 febr. 1951). SHl
Elektronisk stegväljare. I såväl fjärrmätningstekniken
(Tekn. T. 1948 s. 494) som i telefoni- och telegrafitekniken
har man ofta behov av att mycket snabbt kunna inkoppla
många samtidiga elektriska förlopp. Tidigare har man
använt reläer av såväl vanlig — som stegväljartyp, men de
är tyvärr mången gång alldeles för långsamma. Som
ersättare för dessa har man använt elektronrör i speciella
kopplingar och nu även börjat använda elektronrör av
speciell konstruktion.
Varje sådant specialkonstruerat "inkopplingsrör" är
uppbyggt av en katod och ett stort antal styrgaller och anoder.
Katoden är placerad i centrum och runt denna de
lamell-formade elektrodsystemen (se fig. 1). Det inkopplingsrör,
som här beskrivs är uppbyggt av trettio enskilda
elektrodsystem, vardera bestående av ett styrgaller och en anod.
Mellan gallren och katoden är inplacerade sex slitsförsedda
skärmar (fig. 2) vilka så uppställts, att slitsöppningarna är
mitt för respektive galler. Skärmarnas funktion är att bi-
Fig. 1. Schematisk bild av inkopplingsröret.
Fig. 2.
Genomskärning, visande rörets
uppbyggnad.
dra till fokuseringen av elektronstrålen samt åstadkomma
dess rotation (skärmarna ansluts i rätt fasföljd till en
sex-fastransformator, fig. 3).
Två typer av rör framställs; i den ena har alla anoder
utom en hopkopplats inuti röret och i den andra har alla
styrgaller utom ett hopkopplats. (I den i fig. 3 visade
kopplingen har samtliga anoder hopkopplats och anslutits
till en belastning R£.) Orsaken till att en anod resp. ett
galler lämnas fritt är att inkopplingsrörets arbetsförlopp
skall kunna synkroniseras.
Typiska rördata är: anodspänning 450 V, anodström 60
mA vid en fokuserande katodförspänning av 76 V,
branthet 12 ,t<A/V, inre motstånd per sektion 5 megohm,
nödvändig "rotationsspänning" 300 V, möjlig
rotationshastighet hos strålen 2—3 milj. r/s, erforderlig gallerspänning
för "cut off" 5 V, "överkörning" mellan två närbelägna
rörsegment, då strålen står mitt i det ena segmentet 30 dB,
rörets ytterdiameter ca 60 mm (Tele-Tech nov. 1950). DH
Enklare röntgenavsyning. Avsyning med röntgen
används i många industrier, där man önskar övervaka
produktens jämnhet eller kontrollera att förpackningarna inte
innehåller främmande ämnen. Oftast krävs för ändamålet
en röntgenstrålning med stor intensitet, beroende på
produkternas höga absorptionsvärden. Detta medför att
utrustningen blir dyrbar och skrymmande, samtidigt som
omfattande strålningsskydd måste installeras.
Om man emellertid ersätter den fotocell på vilken
röntgenstrålen infaller med en syntetisk kadmiumsulfidkristall,
kan man uppnå en förstärkning av röntgenstrålen med
1 000—1 000 000. En kristall av denna typ har nämligen
förmågan att vid bestrålning avge elektroner, vilka ger
upphov till en ström som kan påverka ett relä eller ett
Fig. 3. Typisk kopplingsarrangemang; spänningsfallet över
katodmotständet påverkar fokusering av elektronstrålen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
