Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1951 - Nya metoder - Enklare röntgenavsyning, av sah - Andras erfarenheter - Hur skall bristen på bensen avhjälpas? av SHl - Arbetarskydd mot radiumförgiftning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 TEKNISK TIDSKRIFT
mätinstrument. Kristallens känslighet kräver för
genomlysningen en röntgenstrålning med endast måttlig
intensitet (20 000 V, 1 m A), samtidigt som den helt ersätter den
fotocell med omfattande förstärkarutrustning som nu
krävs.
Provutrustningar enligt detta system har använts i
anläggningar som kan avsyna 600 konservburkar per minut, eller
upptäcka avbrott i stubintråd vid en hastighet på
transportbandet av 18 m/min. Då en felaktig produkt passerar
röntgenstrålen utlöses ett relä, som t.ex. stoppar
transportbandet eller sprutar en färgklick på den felaktiga
konservburken.
Känsligheten vid materialprovning har varit tillräcklig för
att medge upptäckt av hålrum med 1,5 mm diameter i
40 mm tjocka stålstänger, eller avbrott på 3 min längd i
6 mm tjock stubin (Bus. Wk 3 mars 1951, Eng. Dig. apr.
1951, Steel 26 febr. 1951). sah
Andras erfarenheter
Hur skall bristen på bensen avhjälpas? Fram till 1948
kunde gas- och koksverk ge tillräckliga mängder bensen
(bensol) för att tillfredsställa efterfrågan. De senaste åren
har dock en alltmer besvärande knapphet på denna råvara
uppstått. Orsaken härtill är icke minskad produktion av
bensen utan ett snabbt växande behov av denna vara.
Bensen används framför allt vid framställning av fenol
och styren. Den förra behövs till fenoplaster och nylon,
den senare till polystyrenplast och syntetiskt gummi
(GR-S). Andra viktiga användningsområden för bensen är
till dimetylanilin och pikrinsyra för sprängämnen,
sulfapreparat, anilinfärgämnen, vätmedel, DDT,
bensenhexa-klorid, fotografiska framkallare, maleinsyraanhydrid till
lackplaster, resorcin för plywood och 2,4-D för utrotande
av ogräs. För tio år sedan behövdes ingen bensen till
styren, nylon och vätmedel — 1949 tog de hälften av USA:s
bensenförbrukning.
Under senaste världskriget användes nästan all styren i
USA till GR-S och mycket litet blev över till plaster. Efter
krigsslutet tog dessa största delen av den, men när
tillverkningen av GR-S återupptas 1951 blir tillgången av bensen
och styren till plaster ånyo mycket knapp.
På grund av sin höga fryspunkt (5,5°C) kan bensen icke
användas till flygbensin, men kumen, isopropylbensen, som
kan erhållas ur bensen, har fryspunkt —97°C och är ett
utmärkt antiknackningsmedel. I fredstid tillverkas ingen
eller mycket litet kumen i USA; som antiknackningsmedel
används i stället toluen, xylener, tetraetylbly eller andra
ämnen. Under krig åtgår emellertid en stor del av toluenen
till framställning av sprängämnet trinitrotoluen, och det
kan då vara lämpligt att använda kumen för att höja
oktantalet hos flygbensin. Vid den nu pågående
upprustningen tycks man dock icke tänka sig att offra bensen för
detta ändamål.
Bensen erhålles som biprodukt från koksugnar. Antalet
sådana i USA har minskat under senare år genom all
omoderna anläggningar lagts ned. Då ett enda batteri på 60
ugnar kostar ca 7 M$ och kolkemikalier är en biprodukt,
som blott ger ca 15 % av intäkterna, kan man icke tänka
sig att täcka behovet av bensen genom utbyggnad av
koksindustrin. Ståltillverkningen och därmed
koksförbrukningen har nämligen icke vuxit i samma takt som den kemiska
industrin. Bensen från gasverk spelar en underordnad roll
i USA, då tillverkning av lysgas är relativt liten på grund
av konkurrens från naturgasen.
Är 1950 framställdes nära 795 Ml bensen i USA, men den
kemiska industrin behövde ytterligare ca 115 Ml och under
1951 beräknas detta underskott stiga till 190 Ml. Man har
därför tvingats att söka nya råvaror och metoder för
framställning av bensen. Petroleum från vissa källor innehåller
bensen, som kan utvinnas, och man har även uppfunnit
metoder att framställa detta ämne av andra petroleum-
kolväten (jfr Tekn. T. 1947 s. 246). För blott några år sedan
ansågs dessa metoder ekonomiskt otänkbara, inen genom
den nuvarande knappheten på bensen och dess på grund
härav stigande pris har de blivit mer tilltalande och flera
oljefirmor har börjat utnyttja dem.
De anläggningar, som nu är i drift, byggdes ursprungligen
under senaste kriget för framställning av toluen, men de
kan även ge bensen. Shell utgår t.ex. från ett
petroleum-destillat med kokpunkt 30—180°C. Detta innehåller i
genomsnitt 5,4 % metylcyklopentan, 2,1 "Vo cyklohexan, 0,5 "Vo
bensen och 92,0 "Vo andra naftener, paraffiner och
aroma-ter. Metylcyklohexanen anrikas genom destillation och
iso-meriseras sedan till cyklohexan med en katalysator
bestående av vattenfri aluminiumklorid och ett aromatiskt
lösningsmedel innehållande saltsyra och en promotor. Genom
destillation koncentreras både den erhållna och
ursprungliga cyklohexanen och de dehydrogeneras sedan till bensen
med en katalysator av volfram- och nickelsulfid. Denna
verkar nämligen selektivt på naftener med sexringar.
Denna och liknande metoder för framställning av bensen
anses emellertid mer eller mindre som ett provisorium, då
USA:s petroleumtillgångar är begränsade och redan hårt
anlitade. I Bureau of Mines, där man sysslar med
omfattande undersökningar av hydrogenering av kol, är man
säker på att bensen kan framställas industriellt
tillsammans med andra aromatiska kolväten genom direkt
hydrogenering av bituminösa kol. Då stenkolen säkert räcker
mycket längre än oljan, blir denna metod troligen
framtidens lösning av problemet att trygga bensentillgången.
Aromatiska kolväten kan även fås genom
strålningsupphettning av finmald oljeskiffer till ca 820°C.
Laboratorieförsök har utförts vid Bureau of Mines, men metodens
möjligheter kan ännu ej anses utredda.
Bensen kostade 1939 per gallon 15 ct, dess pris hade stigit
till 21 ct 1949 och 1950 steg det till i genomsnitt 30 ct. När
bensen ur petroleum först kom i marknaden var priset
22 ct. Prisstegringen sedan dess kan naturligtvis bero på
den stegrade efterfrågan men också på att oljefirmorna
behöver ett högre pris för sin bensen. En anläggning för
framställning av 130 Ml/år bensen genom hydrogenering
av stenkol beräknas kosta 330 M$, och priset på bensenen
anses bli 35 ct (Chem. Engng News 6 nov. 1950). SHl
Arbetarskydd mot radiumförgiftning. Radium är en
metall, vars stabilaste isotop Ra228 är en naturlig
sönderfallsprodukt av uran. Då radiumföreningar framställs och
används för många ändamål, t.ex. medicinska och till
självlysande urtavlor, sysslar ganska många personer med radium
och utsätts därigenom för risken att bli förgiftade.
Halveringstiden för Ra220 är 1 620 år, och dess första
sönderfallsprodukt är isotopen Rn222 av ädelgasen radon. Denna är
radioaktiv och ger en isotop av polonium under
alfastrålning. Dess halveringstid är blott 3,83 dagar.
I USA upprätthåller National Bureau of Standards
skyddskontroll över all personal som arbetar med radium.
Härvid tas regelbundet prov på luften i arbetslokalerna och
personalens andedräkt och analyseras på radon.
Resultaten utgör grundval för införandet och upprätthållandet
av erforderliga säkerhetsåtgärder. Detta provningsprograni
började 1941 på begäran av Surgeon General’s Office, och
en metod för noggrann bestämning av mycket små
mängder radon utarbetades av Radon Testing Laboratorv.
Genom dessa åtgärder har man kunnat undvika sådana
dödsfall eller skador, som förekom under åren närmast efter
första världskriget.
Man kan få en exakt uppfattning om arbetslokalers
förorening med radium genom radonanalys av dess luft.
Personal, som arbetar med radium, kan uppta detta genom
inandning av damm eller på annat sätt, och bestämning
av radonhalten i dessa personers andedräkt ger en exakt
uppfattning om den mängd radium, som de absorberat.
Proven tas i evakuerade, med krän försedda pyrex-kolvar
på 2 1, som tillhandahålles av NBS, packade med skum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
