Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 9 juni 1951 - Andras erfarenheter - Glasfiberlaminat för kartritning, av A H - Bilen och människans mått, av sah - Vad plaster kan användas till, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1951
507
ovanpå varandra på en glasplatta, som infettats ytterst
tunt med silikonfett. För varje lager utpressades luft och
överflödig vätska med en gummivals. Ovanpå det hela
lades en mattslipad glasplatta, som trycktes till för hand, så
att alla luftbubblor utpressades. Den belastades med
vikter tillräckligt för att upphäva materialets fjädring och
inlades i en ugn med termostat. I denna upphettades
lamina-tet först under V*U h till 85°C, sedan 1 h vid sakta
stigande temperatur till 116°C, och slutligen fick det stå vid
denna temperatur under IV2 h.
De erhållna arken visade mycket små måttvariationer vid
växlande luftfuktighet och ingen distorsion vid
uppvärmning. Även ytan var utmärkt för tuschning och
sensibili-sering, sedan silikonfettet avtvättats. Tyvärr var det dock
svårt att lossa arket från glasplattan, trots silikonfettet,
men man tror, att bättre resultat kan uppnås med
rostfria plåtar i stället för glasskivor.
Proven har visat, att det är möjligt att tillverka ett
tillförlitligt vitt ark för kartritningsändamål av flera lager
tunn glasväv impregnerad med en härdbar plast. De
ekonomiska faktorerna har ej undersökts, men det är tydligt,
att glasväven, som nu kostar ca 4 kr/m2 i Sverige, kommer
att i huvudsak bestämma ritarkets pris (E W JACKSON i
Brit. Plastics juni 1950). A H
Bilen och människans mått. Rymligheten hos en
bilkaross är, som alla bilägare har funnit, ett synnerligen
relativt begrepp, med stora variationer allt ifrån
minimi-vagnar upp till specialbyggda lyxbilar.
Ändå finns det mycket bestämda relationer i människans
anatomi, som gör det möjligt att noggrant bestämma
hennes utrymmesbehov i de ställningar som bilåkandet
kräver. Ett bestämt förhållande finns sålunda mellan
höjd-behov och erforderligt utrymme i längdled hos en sittande
människa.
J Cordier & A Ruegger har sålunda i ett diagram, fig. 1,
som funktion av sittdynans höjd över golvet angivit
utrymmesbehovet i höjdled och i längdled, räknat mellan
öga och golv resp. lodlinjen genom pedalen. Av
diagrammet framgår, att nuvarande tendens till sänkning av
sitthöjden medför krav på en avsevärd ökning av
vagnslängden. Sänkningen av sitthöjden från de på 1930-talet
vanliga 42 cm till nuvarande 32 cm kräver sålunda en ökning
av horisontalutrymmet från 70 till 86 cm.
Särskilt hos europeiska vagnar har detta krav på ökning
av längden icke iakttagits, givetvis i önskan att nedbringa
tillverkningspriset. Icke heller tas alltid hänsyn till det
erforderliga höjdmåttet. Ett vanligt normalmått på höjden
från hjässan ned till den nedsuttna sitsen är 88 cm, vilket
med ett nödvändigt spel av 5 cm till biltaket ger en
erforderlig fri höjd av 93 cm, motsvarande 89 cm från den
tomma sitsen. Med den nuvarande tendensen att låta bil-
Fig. 2.
Beboe-lig yta som
funktion av
bilens
ytteryta.
taket droppformigt svepa ned akteröver kommer detta
mått starkt i kläm i baksätena.
Den erforderliga bredden i höfthöjd är av
storleksordningen 1,25 m för två platser i bredd, och 1,60 m för tre
platser. Det förra måttet är iakttaget på de flesta bilar,
det senare praktiskt taget på ingen europeisk vagn men väl
på större amerikanska bilar. Eftersom breddmåttet i de
flesta bilar i regel är rikligt tilltaget för två passagerare
i framsätet, borde ett utfällbart centralt armstöd, som i
hög grad ökar bekvämligheten, vara mera allmänt
genomfört även i andra än brittiska vagnar.
En restriktiv faktor i detta sammanhang är, att
utnyttjningen av bilens inre utrymme blir sämre ju större
bilen är. Om ett diagram uppritats över förhållandet mellan
den "beboeliga" ytan (avståndet mellan instrumenttavlan
och baksidan av bakre ryggdynan multiplicerat med
största innerbredden) och ytan hos den bilen omskrivna
rektangeln, fig. 2, visar det sig att en liten bil kan utnyttja
denna yta till 27 "Vo, men en stor amerikansk vagn till
knappt 20 °/o (J AngiEli i Génie civ. 15 mars 1951). sah
Vad piaster kan användas till. Plastmaterialens
användningsområden är utan tvivel begränsade. Å andra sidan
kan fabrikanterna av plastpartiklar numera välja i en
rikhaltig uppsättning av råmaterial med olika egenskaper.
De måste emellertid då också veta så mycket om dessa,
att de kan göra kloka val.
I stort sett kan man skilja mellan termoplaster, som i
allmänhet mjuknar vid temperaturer över 60—70°C,
duroplaster, som när de formats och härdats, inte mjuknar vid
uppvärmning utan börjar sönderdelas vid ca 160°C, och
elaster, som har gummiliknande egenskaper.
När en fabrikant skall börja tillverka en viss plastartikel,
måste ban först göra klart för sig, vilka egenskaper hans
produkt skall lia, t.ex. om den måste tåla relativt hög
temperatur utan att mjukna. Han skall med andra ord
avgöra, om han skall använda en termoplast eller en
härdplast. De viktigaste bland de förra är för närvarande
amid-plaster (nyloner), akryl-, vinyl- och cellulosaplaster,
poly-eten (polyetylen) och polystyren. Av de senare används
framför allt fenoplaster, karbamid- och inelaminplaster.
Amidplaster, såsom nylon och perlon, används mest för
framställning av textilfibrer och borst, men de har även
använts till vävplast för regnrockar och till sprutade
artiklar, t.ex. till självsmörjande kugghjul och glidlager.
Akrylplaster är fullständigt klara och genomskinliga och
går under handelsnamn som Plexiglas, Lucit, Perspex,
Bonoplex och Terplet. De är hälften så tunga som och sju
gånger starkare än vanligt silikatglas men repas ganska
lätt. Akrylplasterna kan färgas i alla möjliga färger, är
kemiskt beständiga och praktiskt taget okänsliga för
väderleksomslag. De kan därför med fördel användas t.ex. till
lysrörsarmatur, skrin, etuier, bijouterier och tandproteser.
Ett intressant användningsområde för akrylplast är
konservering av antika glas- och silverföremål. "Sjuka"
glasföremål, som genom atmosfärens inverkan fått en vit,
ogenomskinlig beläggning, befrias först från denna och
doppas sedan i smält akrylplast. Det glasklara överdrag,
som de erhåller på detta sätt, skyddar dem mot luften och
påstås göra dem obegränsat hållbara. Antika
silverföremål kan inte hållas blanka genom putsning, då man oav-
Fig. 1. Erforderligt
utrymme b i
vertikalplanet och c i
horisontalplanet
hos en passagerare
som funktion av
sitshöjden a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
