Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1951 - Mineraloljefett som smörjmedel vid sjösättning av fartyg, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1951
523
Det smälta B-fettet hämtas mest från grytan i vanliga
hinkar och hälles med skopa på glidbanorna, varvid man
brukar börja vid den övre ändan och fortsätter ned mot
sjöbädden. Om produkten är lagom varm, flyter den lätt ut
i ett tunt lager. För att få tillräcklig tjocklek erfordras i
allmänhet flera sådana lager. Medan det förut pålagda
skiktets övre yta ännu är varm och kännes mjuk sker
nästa påläggning. Det är nämligen viktigt, att ytan ej
hinner svalna och hårdna för mycket mellan påläggningen av
de olika lagren, emedan man då får dålig bindning dem
emellan. Om en bit av det pålagda skäres upp, kan man
kontrollera om bindningen är tillfredsställande. Verkar
snittytan homogen, är allt i sin ordning; kan man däremot
lätt skilja de olika lagren från varandra, så har antingen
temperaturen hos den smälta produkten genomgående varit
för låg, eller ock har man väntat för länge mellan
pålägg-ningarna.
Hur tjock beläggning med B-fett som erfordras beror
framför allt på fartygets vikt och tryckfördelningen. Enligt
tillverkaren räcker det normalt med 4—6 mm på de
partier av glidbanorna, där medeltrycket under en avlöpning
är relativt lågt, medan, där detta är störst, beläggningen
successivt ökas till 5—8 mm. Vid sjösättning av mycket
tunga fartyg har man i USA gått upp till 12—15 mm
tjocklek hos B-beläggningen. För att avjämna beläggningens
yta, där så erfordras, kan man använda uppvärmda
"strykjärn" av plåt, vilket särskilt behövs, om "toppar" bildats,
som kunde sticka upp genom S-lagret och öka friktionen.
Ett mjukare kalk fett lägges på senare
S-fettet är, som förut omnämnts, mjukt och kan därför
påläggas ungefär som såpa, dvs. i regel för hand till en
tjocklek av vanligen 6—9 mm. På fig. 1 och 2 ser man hur
påläggningen över det släta B-lagret sker vid en ganska
bred glidbana utåt sjöbädden. Sjösättningen, som här
förestod hos Burmeister & Wain i Köpenhamn 1948, gällde
det största hittills i Danmark byggda fartyget, det 195 m
långa och 23,6 m breda flytande valkokeriet "Thorshøvdi"
om 18 360 brt. Fig. 3 är en fotografi tagen nedtill vid detta
bygge, och man ser där en del av den flata skeppsbottnen
på fartygets styrbordshalva och hur denna genom
träpall-ning och kilar ligger på slädens "löpare". Man kan också
iaktta korta kättingar förenande löparens olika sektioner.
Under löparen syns vidare den yttersta av de kraftiga
stockar, "liggare", varav glidbanorna hopbultats
(muttrarna på dessa bultar också tydligt synliga), och hur
nämnda liggare utifrån stöttas av ett antal lutande
fyrkant-strävor. "Thorshøvdi" är på denna bild klar för avlöpning.
Sjösättningsvikten var 11 000 t, vardera glidbanans bredd
4’—3", slädens totala anliggningsyta 4 336 eng. kvf. och
medeltrycket 2,54 t/eng. kvf. (28 t/m2). För beläggningen
åtgick 4 650 kg B-fett och 2 504 kg S-fett, med 8 resp. 6 mm
medeltjocklek.
Fig. 4 visar glidbanornas utseende, sedan "Thorshøvdi"
lämnat bädden. Man ser, närmast och tydligast, på
glidbanan till höger på bilden, att en del av det lösare S-fettet
pressats åt sidorna — det utpressade ligger ojämnt och
skrovligt utanför den breda, släta bana, där släden gått
fram. Beläggningen har spruckit på några ställen men
verkar i sin helhet väl bibehållen, vilket ännu bättre framgår
av fig. 5, där ett parti av den randigt skimrande ytan
fotograferats på nära håll.
Mineraliska sjösättningsfett användes i Norge första
gången, då lastmotorfartyget "Francisville" om 9 000 tdw löpte
av stapeln den 28 november 1948 vid Framnæs Mek.
Verk-sted i Sandefjord. Varvet hade dessförinnan utfört ett slags
modellförsök för att prova olika smörjmedels lämplighet
för avlöpning och därvid funnit B- och S-fettet överlägsna
talg, konsistensfett och såpa. Med ledning av dessa försök
hade man beräknat, att en startkraft om ca 50 t skulle
behövas. Vid sjösättningen satte sig emellertid fartyget i
rörelse, så snart låsarna frånslagits, utan att någon
igångsättningskraft erfordrades. Denna mindre goda överens-
Fig. 5. Närbild tagen av den ena glidbanan med det
kvarliggande smörjmedlet.
stämmelse med modellförsöksresultaten berodde bl.a. på
svårigheten att göra tillräckligt säkra jämförande
beräkningar samt på att de vid proven använda träklotsarna
hade en mycket större kantyta i förhållande till totala
ytan, än vad släden hade.
M/S "Francisville" hade huvuddimensionerna 430’—0" X
59’—0" X 39’—5V2"; avlöpningsvikten hos själva fartyget
var 3 190 t och temperaturen vid sjösättningen + 6°.
Såväl släde som löpbanor hade tillverkats av pitchpine.
Glidbanornas längd var 450’ och varderas bredd 3’. Släden var
360’ lång och vardera "löparen" 3’ bred. Lutningen var
21/32" på 1’ längd, dvs. 1 : 18,4. Medeltrycket var 1,2 t/eng.
kvf. (13,2 t/m2) och beräknade största
"punktbelastning-en" på kriet 950 t. För banornas beläggning hade åtgått
527 kg B-fett och 1 512 kg S-fett.
Vid användning av talg och såpa har man på svenska varv
efter en sjösättning brukat tillvarataga vad man kunnat
därav och efter skilda slag av omkokning använt
återstoden vid nästa avlöpning. På grund av talgens och såpans
olika sammansättning är det möjligt att med tillsatta
kemikalier få en viss separering. För sådana
mineraloljeprodukter som de båda här beskrivna kan icke användas
samma metoder vid återvinningen som för talg och såpa.
S-fettet är ett kalkfett och innehåller alltid viss ehuru
ganska liten procent vatten för att fettet skall förhålla sig
stabilt. Om ett sådant fett uppvärmes till nära 100°,
bortgår vattnet, och fettet blir därefter instabilt genom att
mineraloljan avskiljes från den i fettet ingående tvålen. Det
S-fett, som tillvaratas efter en avlöpning, får därför ej
uppvärmas, men kan, om det icke är alltför förorenat av
Fig. 6. Glidbanor vid sjösättning av ett 9 800 tdw
motor-fartyg på en av Eriksbergs stora bäddar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
