Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1951 - Nybyggen - Jättegaffeltruck, av sah - En transformatorvagn för 200 t last, av W S - Andras erfarenheter - Rengöring av flygplan, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528
TEKNISK TIDSKRIFT
Drivaggregatet består av en 165 hk dieselmotor, som
driver en 90 kW lokgenerator, vilken i sin tur matar en
elmotor. Trucken är knappstyrd genom ett hydrauliskt
servosystem; vändradien är ca 4 m. Fram- och
bakhjulsaxlarna är upphängda oberoende av varandra så att
hjulbelastningen fördelas oberoende av markens ojämnheter.
Behovet av denna jätteutrustning är betingad av de
kontinuerliga bandvalsverkens produktionshastighet, ca
1 500 m band per minut. Eftersom i medeltal 17 "Vo av
vals-ningstiden upptas av hanteringstempon, kan en avsevärd
besparing åstadkommas genom en fördubbling av
ringarnas storlek.
En minskning av antalet ringar medför ytterligare en
fördel genom att ringändarna, vilka får sämre kvalitet genom
att de valsas under accelerations- eller
decelerationsperio-der, i regel icke håller toleranserna och därför måste
skrotas (Mech. Engng mars 1951). sah
En transformatorvagn för 200 t last, den största i
Sverige, kommer att tas i bruk den 1 oktober då de stora
transformatorerna till 380 kV ledningen skall levereras.
Vagnens egen vikt är 78 t och den totala längden 25 m.
Den kommer att rulla på 64 gummihjul och är så
konstruerad att samtliga hjul noggrant följer ojämnheter i
vägbanan utan att belastningen mellan hjulen ändras.
Styrmaskineriet består av ett kombinerat trycklufts- och
olje-hydrauliskt system, som automatiskt överför rattens
rörelser till samtliga hjulaxlar, varigenom vagnens svängradie
nedbringas till ca 15 m. Vagnen har konstruerats av Elner
Nilsson vid Vattenfallsstyrelsens byggnadsbyrå (Vi i
Vattenfall nr 2 1951). WS
Andras erfarenheter
Rengöring av flygplan. En flyglinje i USA uppskattar
kemikaliekostnaden för rengöring av ett flygplan av typ
DC-6 till 1 225 $/år. Behandling med kemikalier sker
nämligen icke blott för att bekämpa korrosion av flygplanets
yttre ytor utan även för yttre och inre rengöring och vid
inspektion och justering av motorerna.
Ett flygplans yttre delar borde, tycker man, bara bli
smutsiga, när maskinen befinner sig på marken, men även i
"ren" luft på 6 000 m höjd kan flygkropp och vingar
avgripas eller beläggas med damm. Det har visat sig, att
kroppens undersida kan få en flera mm tjock beläggning
av smuts på kort tid. Vidare får skalet en beläggning av
oxid genom luftens inverkan. Rengöring av yttre
metalldelar består därför i borttagande både av smuts och oxid.
Härtill används i stor utsträckning emulsioner, som
innehåller såpa, emulgeringsmedel och vatten blandade med en
relativt stor mängd lösningsmedel, såsom fotogen, tallolja
eller kresoler. Dessa löser oljebunden smuts, och vid
följande sköljning med vatten frigörs såpan.
Vid val av rengöringsmedel för flygplans yttre ytor måste
man beakta dess verkan på den metall, som skall behand-
Fig. 1. Transformatorvagn för 200 t
last.
las och dess förmåga att avlägsna smuts och oxid. Man
hoppas, att kemisterna skall lyckas framställa ett
rengöringsmedel, som tillfredsställande fullgör dessa uppgifter
utan att angripa metallen. De kemikalier, som för
närvarande används liar nämligen mer eller mindre
framträdande brister.
Vätmedel har sålunda visat sig olämpliga, främst därför
att personalen inte kan låta bli att använda dem i för hög
koncentration. Vissa typer av fosfateringsmedel, som påstås
göra metallytorna passiva, används för att avlägsna
korrosionsprodukter. Plåtarna intill avgasrör, som utsätts för
stark oxidation och blir mycket smutsiga, rengörs bäst med
färgborttagningsmedel, vanligen innehållande klorkolväten,
fenoler eller blandningar av dessa ämnen.
Rengöringsmedlen kan även själva ge fläckar särskilt vid
användning i starkt solsken eller stark blåst, därför att
lösningsmedlen då avdunstar mycket snabbt. Denna
svårighet tycks uppstå vid användning av petroleumprodukter
eller för stor mängd talloljasåpa i vissa sammansatta
rengöringsmedel. Därför blandar åtminstone en tillverkare av
sådana uteslutande med kresoler ur stenkolstjära. Dessa
angriper emellertid fönster av metakrylatplast och kan
därför icke användas för flygplanens övre delar, utan att man
sätter skydd för fönstren. Andra ämnen, som måste hållas
borta från dessa, är läcker, förtunnare för dessa,
koltetraklorid, alkoholer, vissa växer och insektsmedel och alla
aromatiska ämnen.
Korrosion av flygplanens skal fordrar allvarligt
beaktande. Det finns en tydlig tendens att anbringa lacköverdrag
som skydd mot den, och en firma har framställt ett
speciellt lack för detta ändamål. Sådana korrosionsskydd
förändrar rengöringsproblemet betydligt, ty
lösningsmedelsemulsionerna kan angripa lacket, och deras användning
måste då begränsas till olackerade ytor. En större
amerikansk flyglinje använder därför lack blott till
igenkänningsmärket, för dekorering och till delar, som utsätts för
syror.
Rengöring med emulsioner ger rena men inte blanka ytor.
Dessa måste därför poleras, vilket sker med slippastor, och
vax, t.ex. emulsion av karnaubavax, används som extra
skydd. Polermedel av syratyp har inte visat sig lyckade,
beroende på felaktigt handhavande. Fosforsyrapreparat
avlägsnar lätt oxider från en avfettad yta, men det påstås
vara svårt att avgöra, när den efterföljande sköljningen är
tillräcklig. Vidare anses dessa polermedel minska
plåttjockleken för mycket.
Korrosionsprodukter på aluminium och magnesium tas
bort genom borstning med 5 % kromsyra resp. bikromat
med efterföljande målning med zinkkromat. Rostiga
ståldelar tas bort, rengörs, betas och beläggs med kadmium.
Rengöring av ett flygplans inre erbjuder flera problem än
man kunde vänta, därför att så många olika material
används för inredningen, t.ex. gabardin, ylle, läder, vinylplast
och trä. Alla dessa material skall behandlas med speciella
rengöringsmedel, t.ex. vätskor innehållande natrium- eller
kaliumoleat, vätmedel och isopropanol, emulsionsgeler; för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
