- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
546

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1951 - Jätteteleskopet på Mount Palomar, av sah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

546

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 6. Spiralnebulosan Messier 81, fotograferad i Mount Wilsons 100" teleskop och i 200" teleskopet på Mount
Palo-mar; inom cirklarna, två novor som används för avståndsberäkningen

miniumångan kondenserar på spegelytan som ett blankt
skikt av stor hållbarhet och med goda optiska egenskaper.

Anordningarna för aluminisering av Palomar-spegeln är
mycket bekvämt anordnade. Den evakuerbara tanken, som
består av en undre och en övre del, öppnas och underdelen
går på en rälsbana rakt under teleskopet när tuben står
vertikal. En i golvet inbyggd hydraulisk lyftanordning hö
jer tanken en bit, så att den kommer i kontakt med
spegelcellens undre del, varefter cellens fastsättningsbultar
lossas. Tanken och den medföljande spegelcellen med
inneliggande spegel sänkes åter och rullas åt sidan.

Det gamla aluminiumskiktet avlägsnas med svag kalilut,
varefter spegeln omsorgsfullt rengöres och torkas ren från
damm. Nu är spegelns yta lika stor som golvet i ett
ordinärt boningsrum, och den måste vara betydligt renare än
det mest väldiskade kristallglas. Var och en vet, att det
inte går att rengöra en sak i flera omgångar, eftersom det
i gränsområdet mellan den rena och smutsiga delen alltid
blir torkfläckar. I stället för vatten används därför som
tvättlösning en icke torkande olja med uppslammad krita.

Den vid spegeln häftande oljan torkas bort helt
mekaniskt med ett verktyg, som består av en speciell torkmopp
med inbyggd dammsugare samt en kvicksilverlampa. Den
senare joniserar luften intill det ställe som rengöres, så att
den genom torkningen uppkommande statiska
elektriciteten omedelbart avledes. Dammpartiklarna blir härigenom
lätta att avlägsna med dammsugaren.

Evakueringstankens överdel med däri insatta brännare
påsättes sedan och evakueringen börjar. Enär cellen med
bela sin mekanik kommer in i tanken, kan olja, färg m.m.
avge flyktiga ämnen, som skulle förhindra en god
evakuering av tanken. Denna har för den skull avdelats i två
sektioner, en undre och en övre, vilka åtskiljes genom en
packning av gummi, som omsluter spegelns periferi. Den
övre sektionen kan härigenom få ett gott vakuum, under
det att den undre har ett relativt dåligt.

Förpumpningen med vanliga roterande kolvpumpar tar
ca 12 h och trycket har då fallit till omkring 0,05 torr.
üljediffusionspumparna, en för varje sektion, kan nu
startas och efter 6 h kan aluminiumfällningen ske. De 380
brännarna upphettas en efter en tills aluminiumtrådarna
smält och förångat. När den sista brännaren förångat, kan

pumparna kylas ner, luften släppas in, tanken öppnas och
så är spegeln färdig att sättas in på sin plats igen. Tack
vare en väl utstuderad arbetsprocedur och goda tekniska
hjälpmedel kan fvra man klara av det hela på ett dygn.

Optiska möjligheter

Man har i Hale-teleskopet sökt binda sig så litet som
möjligt för ett enda arbetsområde. Därför har genom olika
tillsatsanordningar instrumentet gjorts nära universellt
användbart. Det normala arbetssättet är när plåten
befinner sig i primärfokus, då brännvidden är omkring 17 m.
Vid dessa observationer befinner sig observatören mitt i
tuböppningen i ett cylinderformat rum av ca 1,2 m
diameter (se fig. 4). Här kan han i relativt bekväm ställning
leda instrumentet genom mikroskop direkt på plåtfältet.
Plåtläget är utbytbart mot en ljusstark
nebulosaspektro-graf med glasprismor och en mindre Schmidt-kamera med
ljusstyrkan 1 : 0,8 och med en öppning av ca 150 mm.

För mera detaljerade studier av spektra kan
instrumentet användas i Cassegrain-uppställning, varvid en konvex
hyperbolisk spegel inkopplas i strålgången strax under
primärfokus. Härigenom förlänges brännvidden till 80 m.
Spektrografen placeras i bottnen på spegelcellen, åtkomlig
i olika lägen från en vagn med hydraulisk lyftanordning.

Ännu längre brännvidd erhålles i coudé-uppställning, då
ljuset från Cassegrain-spegeln med hjälp av en snedställd
planspegel kastas ner genom södra polaxellagret till ett
särskilt rum, i vilket en rad spektrografer av olika kaliber
finnes uppställda på rälsbanor, så att den ena eller den
andra lätt kan bringas in i strålgången. Härigenom erhålles
en brännvidd av 150 m, som ger en direkt bild av Jupiter
i en tvåkronas storlek.

Hale-teleskopet har sedan hösten 1949 varit i
provanvändning, fig. 6, för utrönande av de korrektioner i gången,
som kan vara nödvändiga, samt för några specialarbeten
av kortare varaktighet. sah

Litteratur

1. Aulin, E: Jätte-teleskopet på Palomar Mountain, Aga-Nyheter 1951
h. 1.

2. The greatest eye in the world, Socony-Vacuum News dec. 1948.

3. Geography of the universe, Life (internat. Ed.) 6 nov. 1950.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free