- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
562

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1951 - Hur en medicinsk uppfinning exploateras, av Sven Malmström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

562

TEKNISK TIDSKRIFT

Hur en medicinsk uppfinning exploateras

Civilingenjör Sven Malmström, Stockholm

Vi skall i tankarna följa en apparats öden från
dess akademiska födelsetillstånd till dess att den
blir en kommersiell apparat. Vi tänker oss en
medicinare och apparatkonstruktör, låt oss låna
ett namn med medicinsk tradition och kalla
honom docent Hippokrates. Liksom många andra
unga lärda har han under sin tidigare
medicinska bana ansett att instrument och apparater har
sitt huvudsakliga existensberättigande som
objekt för doktorsavhandlingar. Så har han också
begagnat dem, och under sitt disputationsarbete
har han byggt ett förbättrat instrument, låt oss
anta en elektronisk kolorimeter.

När graden är lyckligen erövrad, börjar han
tycka, att läkekonsten i allmänhet borde få njuta
frukterna av hans arbete. Viss om sin apparats
förträfflighet vänder han sig därför till ett
ansett företag i branschen, AB Archimedes af
Syrakusa, och erbjuder det att få tillverka
kolori-metern.

Skall apparaten tillverkas kommersiellt?

Direktör Archimedes är intresserad av
uppfinningar, i synnerhet medicinska, och blir starkt
frestad att genast tillverka apparaten, men han
vet, att oprövade sådana innebär stora risker,
och för honom är kolorimeterns kommersiella
utsikter den utslagsgivande bedömningsgrunden.
Han måste därför tänka efter, om kolorimetern
passar hans tillverkningsprogram, dvs. om hans
ingenjörer och arbetare har erfarenhet av
liknande apparater och om kolorimetern kan
tillverkas med fabrikens maskinpark. Han vet, att
en akademisk apparat aldrig direkt kan sättas
i seriemässig produktion, och därför måste han
uppskatta hur mycket arbete, som
konstruktions- och utvecklingsavdelningarna måste lägga
ned, innan den är klar för tillverkning. Han
måste också uppskatta instrumentets
försäljningspris och hur snart det kan föras i
marknaden. Han låter därefter
försäljningsavdelningen ta reda på, hur stort behov det finns av en
apparat som denna, dvs. hur många man kan
tillverka och sälja.

Ett förhållande, som i dagens läge gör
bedömandet särskilt riskabelt för en man i direktör
Archimedes’ situation, är den oerhörda snabbhet,
varmed den medicinska vetenskapen går framåt.
Om kolorimetern står på toppen av modernitet,

347.77 : 61

när den erbjudes AB Archimedes, kanske den är
hopplöst föråldrad redan om ett à två år, då
företaget kan släppa ut den i marknaden. Härmed
vill jag inte varna mot att överhuvud ge sig in
på medicinskt apparatbygge utan endast betona,
att man får vara försiktig med att lägga upp
stora serier, som inte kan säljas på flera år, även
om marknadsanalysen som sådan tycks berättiga
det.

En annan fråga, som intresserar direktör
Archimedes är i vad mån apparaten kan patenteras,
eftersom ett effektivt patentskydd väsentligt
ökar värdet av ett nytt instrument. Nu kan man
ju inte patentera en konstruktion, som
publicerats, och därför skulle direktör Archimedes ha
önskat, att docent Hippokrates hade talat med
honom redan före doktorsavhandlingens
publicering, så att man tillsammans fått tillfälle att
bedöma, vad som vore värt ett patent.

Då direktör Archimedes sålunda övervägt
instrumentets möjligheter och funnit att
lönsamhetsanalysen ser hoppfull ut, beslutar han sig
för att ta den i tillverkning, och träffar en
överenskommelse med docent Hippokrates, t.ex. så
att denne får en viss royalty på försålda
apparater.

Förberedelser för serietillverkning

Antagligen blir hans nästa åtgärd att
sammankalla en konferens mellan docent Hippokrates
och företagets stab, varvid han ger riktlinjer för
kostnad och seriestorlek. Här träffar docent
Hippokrates laboratoriechefen,
konstruktionschefen, överingenjören, som ansvarar för
produktionen, och försäljningschefen, dvs. en
samling oakademiska herrar med en vanvördig och
krass syn på hans instrument. Ingen är nöjd med
det. Laboratoriechefen vill förbättra det,
konstruktionschefen vill förenkla det,
överingenjören vill standardisera det, och
försäljningschefen kanske säger så här:

"Det är möjligt, att en skicklig experimentator
som Ni själv, doktor Hippokrates, med Er
beundransvärda teknik kan nå märkliga resultat med
detta provisoriska instrument. Men det beror på
att Ni känner det utomordentligt väl och överser
med dess fel, som Ni genast vet orsaken till och
kan låta Er instrumentmakare klara av. Ni
överser kanske också med provisoriska uppställning-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free