- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
565

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1951 - Hur en medicinsk uppfinning exploateras, av Sven Malmström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 juni 1951

565

särskilt beroende av vid tillverkning av enstaka
exemplar. Ett instrument blir alltid billigare, ju
flera exemplar man kan tillverka samtidigt,
beroende på att arbetarna vinner erfarenhet och
skicklighet och på att man kan kosta på sig
tidsbesparande hjälpverktyg eller köpa effektivare
maskiner. En betydande prisreduktion inträder
då man kan börja använda ackordsarbete, dvs.
vid seriestorlekar om ca 50. Seriestorlekens
betydelse överskattas emellertid ofta av lekmannen,
och det är mycket sällsynt, att svenska
apparat-tillverkare kan tillgodogöra sig
massproduktionens speciella fördelar, som fordrar serier på
tiotusental.

Ett svårt handikap för svensk finmekanisk
industri är den svåra bristen på skickliga arbetare.
En av orsakerna härtill är, att vi i motsats till
tyskar och schweizare inte har några traditioner
på området. Det fordras generationers utbildning
och intresse för att få fram en yrkesskicklig
arbetarstam, och de senaste årtiondenas sociala och
fackliga politik från ömse sidor har sannerligen
inte uppmuntrat yrkesförkovran. Därför måste
vi inom den svenska finmekaniska produktionen
låta rationalisering, automatisering och kontroll
så långt möjligt ersätta manuell skicklighet.

Försäljningspris

Slutligen kommer nu kolorimetern in i
produktionens slutstadium, nämligen kundtjänsten, som
omfattar upplysning, reklam, försäljning,
distribution och service. Någon tid innan den är klar
att annonseras, fattas ett viktigt beslut:
instrumentets försäljningspris fastlägges. Det är
möjligt, att prissättningen inte precis blir som doktor
Hippokrates tänkt sig. Hans instrumentmakare,
som tjänar 700 kr/månad, behöver tre månader
för att göra Hippokrates’ eget exemplar, och
materialet kostade 600—700 kr. Apparatens totala
kostnad uppskattar doktor Hippokrates därför
till 3 000 kr. Nu vet han, att AB Archimedes
pressat ned tillverkningstiden till 150 timmar, och

därför väntar han sig ett betydligt billigare
instrument. Han protesterar, när företaget
bestämmer, att apparaten skall kosta 3 500 kr.

Det kan därför vara skäl att titta litet på, hur
en produkts pris sammansätts (fig. 3). Man
utgår från direkt materialkostnad och direkt
arbetslön. Härpå läggs vissa omkostnader i procent,
som noggrant uträknats ur redovisningssiffror
sedan något år tillbaka. På materialet lägger man
sålunda materialomkostnader motsvarande löner
och hyror för inköpskontoret, materialförrådet
etc. På den direkta arbetslönen lägger man
omkostnader motsvarande bl.a. löner för
arbetsledare och hjälpkrafter, hyror och avskrivningar för
lokaler och maskiner. De två så erhållna
summorna slås ihop till det s.k. grundvärdet. Detta
belastas med ett procentuellt pålägg omfattande
bl.a. normalt konstruktions- och
utvecklingsarbete samt ibland med speciella direkta
kostnader, t.ex. inköps-, utvecklings- och
experimentkostnader för den aktuella konstruktionen.

På så sätt kommer man fram till
tillverkningskostnaden. På denna lägger man sedan en
procentuell omkostnad motsvarande
försäljningavdelningens kostnad och kostnaden för
administration, t.ex. det kamerala kontorets och
direktionens kostnader. Så kommer man fram till
självkostnaden, och på denna lägger man en viss
vinst, som åtminstone i denna bransch sällan
överstiger 10 %. Man lägger ytterligare på docent
Hippokrates’ royalty och kommer så fram till
fabrikens utförsäljningspris.

Kalkylsättet och resultatet varierar naturligtvis
från företag till företag, men i svensk
apparatindustri kan det betraktas som rätt normalt, att
försäljningspriset blir ca 4 gånger arbetslönen
pius 1,5-—2 gånger materialkostnaden.

Apparatens kliniska utprovning

Då man bygger en ny medicinsk apparat, kan
ibland ett för den medicinska tekniken
karakteristiskt förhållande trassla till prissättningen och

Fig. 3.
Försäljningsprisets uppbyggnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free