Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 4 augusti 1951 - Lysrörets konstruktion, av Gösta Siljeholm och Gunnar Günther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Ett lysrör i genomskärning.
vanliga nätspänningarna. Elektriska data för de
vanligaste rören av de tre huvudtyperna är
följande:
Effekt Längd Diameter Anslut- Urladdning
Ljusnings- spänning ström flöde
spänning
W cm cm V VA lm
Glödkatodrör
15 44,5 3,8 90 46 0.33 580
20*) 59 3,8 110 58 0,38 920
25 97 3,8 220 98 0,30 1 250
40*) 120 3,8 220 105 0,42 2 100
65 150 3,8 220 115 0,65 3 200
Smallysrör
25 117 1,9 450 150 0,2 1 425
75 244 2,5 650 195 0,4 4 800
Kallkatodrör
32 132 2 420 380 0,1 1 160
42 236 2,5 640 525 0,1 2 400
*) SEN P48—01.
Den nödvändiga anslutningsspänningen kan,
om så fordras, erhållas genom
upptransformering av nätspänningen. Uppgifterna på ljusflöde
gäller för sinsemellan jämförbara rörtyper med
vit ljusfärg.
Glasrören (fig. 2) består av vanligt kalkglas
med en väggtjocklek på 1—1,5 mm. I ändarna
är elektroderna införda. Dessa är monterade på
fötter (fig. 3), som är vakuumtätt insmälta i
röret. De har elektriska tilledningstrådar a
förda genom en vakuumtät klämning b. Trådarna
uppbär den med en blandning av jordalkalioxider
belagda glödspiralen c, som vanligen består av en
dubbelspiraliserad volframtråd. Ibland är
fötterna i närheten av glödkatoden försedda med horn,
spetsar, cylindrar, plattor e.d. av metall och
elektriskt förbundna med tilledningstrådarna.
Avsikten med dessa anordningar är att de skall
uppta en del av urladdningsströmmen, när
elektroden tjänstgör som anod. Dessutom kan de i
vissa utföringsformer tjäna som uppfångare av
från glödelektroden förstoftat material. Ibland
används bara en över glödspiralen anbragt
isolerad metallkopp som förstoftningsskydd (fig.
3 B).
Glasrörets insida är belagd med lyspulver. Detta
är först uppslammat i en cellulosalacklösning,
som hälls eller trycks in i glasröret. När
tillförseln avbryts och slamningen runnit ur röret,
kvarstannar en tunn beläggning på glasröret.
Detta uppvärms nu till 400—500°C i luft, varvid
lacket bortbränns och den rena, bindemedelsfria
lyspulverbeläggningen återstår. Även andra på-
läggningsmetoder har utarbetats, bland vilka
må nämnas den elektrostatiska, som i princip
nära överensstämmer med Cottrell-filtermetoden
för stoftavskiljning ur rökgaser e.d.
Det färdiga lysröret evakueras, varefter något
kvicksilver (några tiotal milligram) införs och en
grundgasfyllning av argon till ett tryck av ca
3,5 torr tillsättes. Upphettningen av
glödelektroderna under rörets drift kan ske genom separat
glödströmstillförsel, men oftast används
självupphettning. Lysröret ansluts vanligen till en
växelspänning, varvid glödelektroden
omväxlande blir katod och anod. I senare fallet får den
ett stort värmetillskott genom den energi, som
elektronerna avlämnar vid sin urladdning på
elektroden. Den allra största delen av
urladdningsströmmen bäres nämligen av elektroner,
då dessa på grund av sin ringa massa erhåller
mycket större hastighet än de tunga jonerna.
Ett annat värmetillskott är det jouleska värme,
som uppstår när strömmen passerar genom en
del av glödspiralen. Elektrodens uppvärmning
under anodperioden är dock av stor vikt för
upprätthållandet av en tillräcklig
elektronemissions-temperatur hos glödspiralens jordalkalioxider
under katodperioden,då elektronfrigöringsarbetet
skall presteras. En rätt avpassad värmebalans
skall ge så hög katodtemperatur som kan
användas, utan att reduktion av jordalkalioxiderna
och förstoftning av material uppträder i
störande omfattning. Katodförlusten blir nämligen
då så låg som möjligt. De ovan nämnda hornen
och andra anordningar avser att begränsa den
del av elektronströmmen, som träffar den
aktiverade delen av glödspiralen.
Lysrörets strömspänningskarakteristik är
negativ, dvs. vid ökande ström genom röret sjunker
urladdningsspänningen. Detta medför att röret
måste anslutas till belysningsnätet via en ström-
A B
Fig. 3. Lysrörsfötter; a tilledningstråd av koppar, b
vakuumtät genomföring, c glödspiral.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
