Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 4 augusti 1951 - Lysrörets konstruktion, av Gösta Siljeholm och Gunnar Günther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-4 augusti 1951
575
Fig. 4. Glimtändare.
begränsande impedans. Denna är vid normal
växelströmsdrift en drossel eller
läckfältstrans-formator, vilka ofta båda kallas reaktorer. Vid
den mindre vanliga likströmsdriften måste man
naturligtvis använda en resistans, t.ex. i form av
en glödlampa eller annat motstånd.
Tandning och tändkopplingar
Tändningen kan ske på flera sätt. I regel
åstadkommes den genom en förupphettning av
glöd-katoderna kombinerad med en spänningsstöt.
För lysrörens tändning används för närvarande
huvudsakligen ett system med glimtändare.
Denna består i princip av ett med förtunnad
ädelgas fyllt glimurladdningsrör, vari
åtminstone en elektrod är utförd av bimetall (fig. 4).
När denna tjänstgör som katod uppvärms den
genom katodfallet. Detta ligger vanligen inom
det onormala området, vilket innebär att
spänningsfallet vid katoden är större än det för
materialet karakteristiska normala katodfallet.
Bi-metallelektroden böjer sig genom
uppvärmningen för att slutligen göra kontakt med
motelek-troden. Därvid kortsluts urladdningssträckan
och bimetallen svalnar.
Via förkopplingsdonet D (fig. 5) är lysröret
anslutet till belysningsnätet. Tändkretsen ligger i
serie med de båda glödspiralerna i lysrörets
ändar på den från nätet vända sidan och förbinder
glödelektroderna via glimtändaren T. En
urladdning kan ej ske genom lysröret vid pålagd
nätspänning på t.ex. 220 V, då tändspänning för
exempelvis ett 40 W rör med kalla elektroder
uppgår till omkring 450 V. Nätspänningen
ligger emellertid också via glödspiralerna över
glimtändaren. Dennas tändspänning har valts
till 150—175 V, så att nätspänningen väl räcker
för att ge en urladdning. Denna värmer upp
bi-metallen, som böjer sig så att
urladdningssträckan kortsluts.
En direkt sluten strömkrets bildas och en
kraftig tändström flyter däri, som upphettar
elektroderna till en glödtemperatur av 900° C
eller mer. Därigenom uppstår en stark elektron-
emission, som bidrar till uppkomsten av en
bågurladdning över glödspiralen på grund av det
potentialfall, som tändströmmen alstrar i den.
När bimetallen svalnat får den en återgående
rörelse, som bryter kontakten med
motelektro-den. Tändströmmen avbryts därigenom, varvid
den i förkopplingsdonet upplagrade magnetiska
energin utlöser en induktionsspänningsstöt, som
i förening med förupphettningen av
glödelektroderna verksamt bidrar till att tända lysröret.
Parallellt med glimtändaren ligger en
kondensator, som bl.a. har till uppgift att dämpa de
högfrekventa svängningar, som kan uppstå i
urladdningen. Skulle glimtändaren vid första
försöket ej lyckas tända lysröret, upprepas
tänd-förloppet automatiskt. När tändning har skett
sjunker spänningen över röret till ca 105 V.
Denna spänning kan ej tända glimtändaren, som
därför förblir ur funktion tills röret skall
tändas på nytt.
Vid lysrör för anslutning till lägre spänningar,
såsom 110 V vid 20 W röret, är glimtändarens
tändspänning anpassad härför. Det är dock svårt
att konstruera glimtändare för lägre spänningar
än ca 110 V. Vid ännu lägre spänningar kan en
glödtändare (fig. 6) användas. I serie med en av
glödelektrodernas nätanslutningar ligger en liten
glödspiral S innesluten i ett hölje, som också
innehåller en i kallt tillstånd sluten
biinetall-kontakt B. Denna strömbrytare är inkopplad i
tändkretsen, som förbinder de båda
glödelektroderna. Vid anslutning till nätet upphettas dessa
Fig. 5. Principiell koppling av lysrör och schematisk
framställning av tändförloppet vid användning av
glimtändare; D drossel, T glimtändare, C kondensator (vanligen ca
1 000 pF); 1 röret strömlöst, 2 glimtändaren har fått ström
och bimetallen värms upp, 3 bimetallen gör kontakt och
röret får en spänningsstöt, i röret brinner.
Fig. 6. Glödtändare med
kopplingsschema; S
glöd-spiral, B bimetallkontakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
