Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 4 augusti 1951 - Hur arbetsledare tränas i skoindustrin, av Holger Bohlin och Einar Båtelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Exempel på uppställning av övningsuppgift.
gott som samtliga avdelningar var representerade.
Ombudsmannen i Sko- och Läderindustriarbetareförbundets
avdelning i Örebro var även inbjuden att följa kursen.
Kursprogram
Huvudsyftena med kursen var två. I första hand ville
institutet, som nämnts, bibringa industrins arbetsledare vissa
kunskaper, men i andra hand ville institutet också till
ömsesidigt gagn utbygga sina kontakter med industrin.
Kursprogrammet tog sikte framför allt på att ge
deltagarna förmåga att använda några av de viktigare enkla
hjälpmedlen vid förenkling av tillverkningsprocesser och
arbetsoperationer, dvs. processchema, flödesschema och
operationsschema. De sextio kurstimmarna disponerades
sålunda:
timmar
Orientering ocli översikter ....................................’ 5
Branschens kostnadsstruktur och allmänna
rationaliseringsproblem ............................................................................................................5
Förenkling av tillverkningsprocesser
processchemat och dess användning....................................................9
flödesschemat och dess användning ....................................................6
Förenkling av arbetsoperationer
operationsschemat och dess användning ..........................................20
Rörelsefysiologi och psykologi ..................................................................5
Arbetsgången vid lokalplanering ............................................................2
Orientering om ackordssättning ..............................................................2
Skriftliga prov ..................................................................................................6
Eftersom kursen var avsedd som en träningskurs lades
stor vikt vid deltagarnas självverksamhet, och större delen
av kurstiden ägnades därför åt praktiska övningar,
övningarna inleddes eller ledsagades dock alltid av föreläsningar
över huvudproblem och principerna. Under den tid kursen
pågick förelades deltagarna vidare åtta särskilda
övningsuppgifter, av vilka endast en behandlades under
kurstim-marna och de övriga sju vid sidan därav.
Uppgifterna var av varierande omfattning, men torde i
genomsnitt ha krävt 2—3 timmars arbete. Uppgifterna
anslöt sig till den naturliga arbetsgången vid översyn av en
avdelnings lokaldisposition ("lay-out") och de presentera-
des i följande ordning: översikt över avdelningens
produkter; kartläggning av nuvarande lay-out; notering av
tillverkningsprocesserna; uppgörande av flödesschema;
kartläggning av arbetsoperationer ocli förslag till
förenklingar; gruppering av arbetsplatser.
Då kursdeltagarna skall bearbeta övningsuppgifterna på
egen hand, är övningsuppgifternas uppställning synnerligen
betydelsefull. Vid institutionens kurser användes med
framgång en och samma uppställning; som exempel återges i
fig. 2 en av uppgifterna.
Speciella kurshjälpmedel
Undervisningen var koncentrerad till de generella
metoderna för arbetsförenkling, som dock i viss mån
modifierades med hänsyn till skoindustrins speciella
förhållanden. Kursledningen ansåg exempelvis, att det kända och
mycket allmänna frågeschemat i fig. 3 icke skulle ge en
förman tillräckligt konkreta associationer för att leda
honom vid analys i praktiken. För analys av
tillverkningsprocesserna och operationerna uppställdes därför särskilt
utarbetade frågelistor. Processanalysens frågelista
omfattade tio frågor, soin avsågs att bli använda i anslutning
till processchemat (fig. 4). Listan återges här såsom ett
exempel.
För kartläggningen av tillverkningsprocesserna och
ar-betsoperationerna fanns lämpliga arbetsblanketter
utarbetade, fig. 5. (Blanketterna kan rekvireras från
Skoindustrins Forskningsinstitut, Stockholm 26).
Film och ljusbilder användes i stor utsträckning som
hjälpmedel vid undervisningen. Filmerna var dels från
Fig. 3. Allmänt frågeschema vid arbetsförenkling.
Fig. 4. Frågelista för processanalys.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
