Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 4 augusti 1951 - Hur arbetsledare tränas i skoindustrin, av Holger Bohlin och Einar Båtelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-4 augusti 1951
583
Detta medger en rikare användning av flödesschemat än
om flödeslinjerna inritades direkt på lokalritningen.
Samtidigt blir flödesschemat lättare att framställa.
Vid studierna i rörelseekonomi användes de ursprungliga
sjutton therbligs kompletterade med "hålla". Dessa
Gil-breths ursprungliga rörelseelement torde dock icke vara
helt idealiska för rörelsestudier, eftersom vissa av dem
snarare klassificeras efter avsikten med rörelsen än efter
rörelsens karaktär. Inom institutet kommer vi därför att
övergå till annan indelning av arbetsrörelser, varvid den
indelning som MTM-analytikerna använder förefaller vara
ett tänkbart alternativ.
Erfarenheter från kursen
Såvitt det är möjligt att redan nu bedöma resultatet av
denna utbildningsform förefaller den att fylla ett mycket
stort behov, i varje fall i skoindustrin. Hos den
arbets-ledarstam, som för närvarande är verksam där, är med få
undantag fackkunskaperna så dominerande, att ringa
utrymme finns för andra och mot fackkunskaperna
eventuellt stridande synpunkter. Kursdeltagarna uttryckte
också vid kursens avslutning sin stora glädje över att ha fått
radikalt nya synpunkter på sitt arbete.
Vid bedömandet av resultaten från detta första försök,
bör man kanske fästa sig mindre vid dylika allmänna,
positiva uttalanden än vid det faktum, att en stor del av
kursdeltagarna redan under kursens gång med framgång
tillämpade arbetsförenklingens metodik på projekt av olika
slag inom den egna fabriksavdelningen. Detta förhållande
tillmäter vi den största betydelse som bevis både för
arbetsförenklingens användbarhet och för möjligheterna att
med våra träningsmetoder göra den till ett värdefullt
hjälpmedel i en vidare krets.
En sammanställning av några av våra viktigare
erfarenheter från kursen visar att:
det är väsentligt att från första början skapa en god
kontakt mellan kursledningen och deltagarna — de senare får
Fig. 5. Processchema (upptill) och operationsschema
(nedtill).
USA av institutet inköpta filmer, dels från KTH förhyrda
filmer och dels institutets egna filmupptagningar.
(Institutet kan i viss utsträckning ställa sina från USA inköpta
filmer till intresserades förfogande.) De utifrån
anskaffade filmerna har till övervägande delen varit från andra
industrier än skoindustrin.
Ett utmärkt sätt att använda filmen på vid de praktiskt
betonade övningarna fann vi i ändlösa filmslingor
omfattande en arbetscykel, fig. 6. Genom att ställa in
filmprojektorn och låta operationen repeteras gång på gång på
vita duken, kunde vi ge kursdeltagarna tillfälle att
kartlägga olika operationer under mycket realistiska
betingelser.
De praktiska övningarna i att kartlägga arbetsoperationer
ägde även rum vid en skofabrik. Deltagarna var då
uppdelade i grupper om fyra man, och grupperna cirkulerade
mellan i förväg valda arbetsplatser. De arbetare vars
arbeten studerades var givetvis i god tid informerade om
avsikten med studierna. Arbetarna visade sig positivt
intresserade och var välvilligt inställda till studiegruppernas
arbete. Vid dessa kartläggningar användes endast papper och
penna. I stället för tidmätning med klocka erhölls
erforderliga tidsmått med tillfredsställande noggrannhet genom
tyst, rytmisk räkning. Eftersom kursdeltagarna var
förhållandevis otränade i denna mätmetod, fäste vi
huvudvikten vid mätning av de relativa storlekarna av olika
delar av arbetsoperationerna.
Vid uppgörande av flödesscheman rekommenderades
kursdeltagarna att använda transparent papper placerat på
planritningen över lokalen. På de transparenta bladen
inritades endast flödeslinjerna för en eller några produkter.
Fig. 6. Projektor med ändlös filmslinga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
