Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 4 augusti 1951 - Hur arbetsledare tränas i skoindustrin, av Holger Bohlin och Einar Båtelsson - Färsk mjölk på burk - Genomskinliga konservburkar - Skyddshöljen för radiosonder - Färgfotografier utan färgämnen - En tillsats till dieselolja - Nya metoder - Planerad pensionering, av sah - Mjölk i papper, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 TEKNISK TIDSKRIFT
icke bibringas den föreställningen att arbetsförenklingen
är en komplicerad "vetenskap";
det är väsentligt att snabbt komma till konkreta övningar
utan långa introduktioner eller översikter;
varje förnuftig form av demonstrationer och praktiska
övningar är att föredra framför teoretiska föreläsningar;
deltagarnas ovana att omedelbart inhämta det väsentliga
i föreläsningar och att föra anteckningar till
föreläsningarna gör det så gott som nödvändigt att tillställa dem
föreläsningarnas huvudpunkter i skriftlig form;
de yngre kursdeltagarna hade visserligen ett visst
försprång, då det gällde att tillgodogöra sig kursinnehållet,
men de individuella olikheterna var, som väntat, av större
betydelse än åldersskillnaderna, varför det ur denna
synpunkt icke synes motiverat att kurser av detta slag
förbehålles yngre arbetsledare (deltagarnas ålder låg i denna
kurs mellan 30 och 50 år);
deltagarna uppskattade i hög grad filmer med
arbetsför-enklingsexempel från andra industrier än skoindustrin, och
de visade god förmåga att överföra idéer från dessa
industrier till sin egen,
metoden med gemensam tes i övningsuppgifterna men
med individuella variationer i uppgifternas praktiska
genomförande, beroende på förhållandena i det egna
företaget och i den egna avdelningen, fungerade utmärkt;
deltagarna behöver vid de första praktiska övningarna i
kartläggning av arbetsoperationer för förenklingsändamål
i en i drift varande fabrik avsevärt längre tid för den
första kartläggningen än för de därpå följande;
det innebar icke några större svårigheter att bibringa
deltagarna förmåga att urskilja olika rörelseelement.
Avslutningsvis må här endast sägas, att Skoindustrins
Forskningsinstitut avser att fortsätta denna
kursverksamhet, eftersom den förefaller täcka ett stort behov och ha
en praktiskt lämplig form. Institutet utbyter givetvis gärna
sina erfarenheter från träningsverksamheten med andra
organisationer, som har egna erfarenheter från utbildning
och träning och som är beredda att öppet diskutera alla
med utbildning sammanhängande spörsmål.
Färsk mjölk på burk har åstadkommits i USA genom
att den maskinmjölkade produkten ledes till
vakuum-behållare, varifrån den efter homogenisering och
snabbsterilisering direkt förpackas i burkar. Genom att mjölken
aldrig kommer i kontakt med luften blir den bakteriefri
och får genom behandlingsmetoden icke heller den "kokta"
bismak som medföljer annan burkmjölk.
Genomskinliga konservburkar har en mantel av 0,4
mm acetatplastfolie med påtryckt etikett, som hoplimmas
till en cylinder, varefter metallbottnar krympes på. Burken
öppnas med en vanlig konservöppnare. Typen har hittills
endast använts för frusna produkter, där läckning av
vätska icke har varit något problem.
Skyddshöljen för radiosonder görs i USA av
etylcellulosa, därför att denna plast kan ge den hållbarhet,
vattentäthet och låga vikt, som fordras. Höljena måste nämligen
ha flera rum med mycket tunna mellanväggar men dock
ha god formstabilitet och tåla stora variationer i
temperatur och luftfuktighet.
Färgfotografier utan färgämnen kan framställas på
papper med mycket finkornig klorsilveremulsion. Två
negativ tagna med olika filter behövs, och papperet
framkallas enligt ett ganska invecklat förfaringssätt. På vad
sätt färgerna uppstår är icke känt.
En tillsats till dieselolja gör det möjligt att öka
cetan-talet till 100, vilket innebär att lättare motorer, med
kompressionsförhållandet 12 i stället för 16, kan användas.
Eldningsolja nr 2 kan få cetantalet 50, vilket räcker för
järnvägs- och fartvgsdieseldrift.
Nya metoder
Planerad pensionering. Då en man som har arbetat i
hela sitt liv inträder i pensionsåldern och därvid på en
gång drar sig tillbaka från aktivt arbete möter han en hel
del problem, som ban ibland inte kan lösa. I USA har
denna fråga undersökts av Esso, vilket har resulterat i ett
träningsprogram, som i liknande eller snarlik form har
införts av flera andra storföretag.
Träningsprogrammet inledes med att den blivande
pensionären, ett år innan han skall avgå ur tjänst, får ett
personligt brev från sin avdelningschef, som riktar hans
uppmärksamhet på detta faktum och inbjuder honom att delta
i en serie på fem entimmessamtal, vilka hålls på arbetstid.
Vid dessa samtal samlas sex till tio anställda, som skall
gå i pension samma månad. Grupperna sammansättes
enbart ur denna synpunkt och utan hänsyn till ställning i
företaget. Deltagandet är frivilligt, men hittills har ingen
underlåtit att komma med.
Det första samtalet har främst till syfte att få deltagarna
bekanta med varandra och att introducera programmet.
Deltagarna ges en förhandsorientering om pensionsålderns
problem och de får en tryckt handledning till hjälp för att
planera den.
Det andra samtalet ledes av en läkare, som förklarar
åldrandets medicinska problem och hur man skall hålla
sig vid god hälsa. Vid det tredje samtalet genomgås de
ekonomiska synpunkterna, vilka förmåner pensionären har
att vänta sig, hur ban skall utnyttja dem på bästa sätt och
hur han lämpligen budgeterar för de planer som han har.
Det fjärde samtalet är ägnat åt sysselsättningsproblemen.
Här ges exempel på vad andra av företagets pensionärer
har företagit sig mot sysslolösheten och hur man kan
utnyttja sin arbetskraft och sina talanger för nöje och
förtjänst. Det femte samtalet är en sammanfattning av vad
som tidigare har sagts, och där diskuteras även
individuella problem.
Alla dessa samtal är i hög grad baserade på bildmaterial;
trycksaker delas ut och gås igenom. Det senare är särskilt
nödvändigt, då det har visat sig, att deltagarna inte gärna
läser materialet på egen hand. Likaså har de blivande
pensionärerna visat ringa benägenhet att av egen drift dra
fördel av den personliga service i form av medicinsk och
ekonomisk rådgivning som erbjudes dem.
Denna första del av träningsprogrammet följes sedan
upp av andra, mera personliga samtal sex och tre månader
före pensionsålderns inträdande (The Lamp bd 33 nr 1;
Bus. Wk 14 apr. 1951). sah
Mjölk i papper. I Sverige konsumeras mjölk i stora
kvantiteter och dennas förpackning är därför ett viktigt
problem. Glaskärl är utan tvivel mycket bra, men de har
vissa nackdelar, särskilt hög vikt och bräcklighet.
Dessutom är de relativt dyra och måste därför användas flera
gånger. Ett material, som är lättare och billigare än glas
och som kunde användas till envägsförpackningar, borde
vara ekonomiskt fördelaktigare.
Papper är ett sådant material, som redan några år
använts till mjölkkärl i USA (Tekn. T. 1950 s. 785), men det
måste för att bli användbart prepareras på lämpligt sätt,
och man måste uppfinna en metod, enligt vilken
förpackningarna kan fyllas och förseglas automatiskt. Dessa båda
villkor har uppfyllts genom en svensk uppfinning, som
uppges ha vissa fördelar framför de amerikanska
metoderna; bl.a. lär pappersförbrukningen bli betydligt mindre.
Till förpackningarna används ett blekt kraftpapper, som
beläggs med en termoplast, som gör det tätt och
möjliggör värmeförsegling av förpackningarna. Plasten ger ingen
smak eller lukt, är fuktsäker, motstår fett och oljor och
gör papperet fullständigt sterilt. Då papperet är
ogenomskinligt för ljus, motverkar det den förändring av äggvitan
som ger den kända blecklika smaken åt mjölk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
