Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 11 augusti 1951 - Ultraljudet inom kemisk teknik, av Olle Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1951
597
Ett välkänt exempel utgör
sulfitlutindunstning-en, varvid en övermättad lösning av
kalciumsulfat fås. Det är angeläget, att denna övermättning
snabbt häves, eftersom kalciumsulfat efter hand
utfälles som inkruster på värmeytorna.
Scholander14 har sysslat med dessa problem och bl.a.
kommit till det resultatet, att ultraljud i detta
fall ej har någon speciell inverkan på
utfällningshastigheten. Rent allmänt bör man nog ta
uppgifter om ultraljudets möjligheter att
förhindra inkrustbildning etc., med en nypa salt, tills
dokumenterade resultat från tekniska
anläggningar är tillgängliga.
Enligt tyska uppgifter1 kan man avsevärt öka
kristallisationshastigheten ur övermättade
sockerlösningar med ultraljud, varvid även erhålles
mindre kristaller. Orsaken till detta skulle vara,
att antalet kristallisationsgroddar ökas, genom
att kristallerna slås sönder av ultraljudet. Det
uppges att ett överförande av metoden i
industriell skala förhindrades av kriget. Man måste
dock betvivla att ett sådant projekt är
ekonomiskt lönsamt.
Emulgering och dispergering
Vid diskussioner om ultraljudets industriella
användningsområden framhålles ofta i främsta
rummet dess dispergerande och emulgerande
verkan. Ultraljudets möjligheter i detta
sammanhang är dock ej universella. Begränsningar är
främst, att man ej når goda resultat vid starkt
viskösa system eller system med ofördelaktiga
elastiska egenskaper, t.ex. skum. Många
emulsioner inom livsmedelsindustrin faller inom dessa
grupper. För dispergering av fasta ämnen i
vätskor gäller, att kohesionen hos det fasta ämnet
måste vara låg. Metaller kan dock dispergeras
med ultraljud i samband med elektrolytisk
utfällning. Metallen utfälls på en katod med en
ringa affinitet till metallen ifråga, så att
krafterna mellan metall—katod är mindre än
krafterna mellan lösning—metall. Ultraljud kan
därför från katoden slita loss och dispergera utfällda
metallskikt med en ringa hållfasthet5.
Det har tidigare framhållits att ultraljudet ej
kan sägas utgöra ett extraordinärt apparativt
hjälpmedel för framställning av emulsioner och
dispersionen Samma verkan kan lika väl
uppnås med andra metoder. Det förefaller dessutom
troligt, att ultraljudet alltid kommer att vara
en dyrbar metod i jämförelse med andra. Det är
därför ej särskilt sannolikt att det "regelrätta"
ultraljudet kommer att utgöra ett framtida
industriellt hjälpmedel för tekniska
emulgeringspro-cesser annat än i undantagsfall.
Koagulering och agglomerering
Parallellt med ultraljudets dispergerande
verkan löper alltid en koagulerande. Vilken av de
båda effekterna, som i ett aktuellt fall överväger,
är främst ett rent kolloidkemiskt problem,
således en fråga om ytladdningarna på de dispersa
partiklarna. Genom tillsatser av ämnen, som
påverkar ytladdningarna, kan man länka
processen så, att endera den dispergerande eller den
koagulerande verkan dominerar.
Mekanismen vid agglomereringsförloppet för
aerosoler har redan berörts (Tekn. T. 1951
s. 503). Likartade förhållanden torde uppstå i
vätskor. Agglomerering med ultraljud är tydligen
en specifik process och måste därför betraktas
som ett alternativ till andra metoder med en
artskild mekanism. Denna metod torde även vara
förhållandevis billig i drift, eftersom
behandlingstiderna kan göras korta och ljudeffekten ej
behöver vara särskilt hög; förekomsten av
kavitation är i detta fall närmast en nackdel.
Avgasning
Avgasning av vätskor med ultraljud är ett
fenomen, som beror på en samverkan mellan
kavitation och ultraljudets agglomererande verkan.
Vid kavitationen bildas små gasblåsor, som
agglo-mereras till större. Denna metod kan bli av
betydelse för avgasning av metallsmältor, särskilt
lättmetaller. Gynnsamt är även förhållandet, att
en fin och tät struktur erhålles, om smältan
behandlas med ultraljud under stelnandet12. Att
dessa förhållanden, som det förefaller, ännu ej
utnyttjas industriellt beror på de stora
appara-tiva svårigheterna.
Behandling av matarvatten med ultraljud
Beuthe m.fl.2 har undersökt möjligheten att
minska hårdheten i matarvatten med hjälp av
ultraljud. Den minskning i karbonathårdheten,
som de konstaterade, antogs bero på ultraljudets
termiska verkan. Däremot kunde dessa
författare ej förklara den utfällning av gips ur 75 %
mättad gipslösning, som de iakttog vid långvarig
ultraljudbehandling. Jag har sökt reproducera
detta resultat men ej lyckats. Orsaken till
gips-utfällningen förefaller emellertid vara, att
temperaturen vid Beuthes försök var ca 70°C på
grund av ultraljudets termiska verkan,
varigenom de använda gipslösningarna troligen blivit
något övermättade, eftersom lösligheten för gips
avtar med temperaturen. Avhärdning av
matarvatten med ultraljud kan ej betraktas som en
tekniskt lämplig process.
Framställning av fotografiska emulsioner
Användandet av ultraljud vid tillverkning av
fotografiska emulsioner har rapporterats ge
mycket goda resultat6. Den viktigaste verkan torde
vara, att silverbromidaggregaten slås sönder samt
att sensibiliseringen ökas. Med tanke på dessa
mycket lovande resultat, som rätt länge varit
kända, är det märkligt, att denna process, som
det förefaller, ej tillämpas industriellt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
