Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1951 - Interna industritransporter i USA, av Erik Nothin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1951
617
Interna industritransporter
i USA
Civilingenjör Erik Nothin, Stockholm
621.86 : 621.798
Det har ofta framhållits huru man under senaste
världskriget — särskilt i USA — till fullo insett transporternas
oerhörda betydelse för industrins framställningskostnader,
ja för hela befolkningens levnadsstandard och
levnadskostnader. De europeiska kommissioner och enskilda
industrimän som efter kriget har översvämmat USA, bl.a.
just för transportstudier, bekräftar, att denna insikt om
transporternas betydelse och om industrins behov att
rationalisera och mekanisera icke minst de interna
transporterna allmänt omfattas med största intresse ej blott av
arbetsledning utan även av arbetare.
Sedan man funnit, att av en varas tillverkningskostnad
icke mindre än 15—85 °/o kommer på transportkontot och
att man för tillverkning av 1 t färdigprodukt i vissa
företag — t.ex. gjuterier för handelsgjutgods — måste
"hantera", dvs. lasta, transportera, lossa, lagra, omlasta etc.,
över 50 t material (jfr T Sällfors: "Handbok i industriell
driftsekonomi och organisation", Stockholm 1950, bd 1
s. 139), är det förklarligt, att omfattande tids- och
metodstudier numera utföres vid snart sagt varje företag för att
möjliggöra en förenkling och mekanisering av
transportarbetet.
Vid dessa studier i transportfrågor gör man sig allmänt
frågan: Kan denna transport undvikas eller förenklas?
Hur kommer godset till denna maskin och därefter till
nästa? Kan man förbilliga transporten genom användning
av tyngdkraften, t.ex. med rutschar eller rullbanor? Eller
med tillhjälp av kontinuerligt arbetande apparater såsom
transportband eller kedjetransportörer etc.?
Bland grundprinciper, som brukar tillämpas vid
transportrationalisering i USA, må nämnas följande:
undvik i görligaste grad att hantera gods och tyngre
verktyg med handkraft;
försök sammanslå två eller flera godsförflyttningar till
en enda;
försök att vid serie- och masstillverkning fastställa ett
likformigt arbetstempo, t.ex. med tillhjälp av transportband;
försök att hantera godset i stora enheter genom att
sammanföra det till enhetslaster, t.ex. med tillhjälp av
last-pallar eller lastbehållare samt gaffeltruckar (denna
sammanslagning av gods till större enheter gäller särskilt vid
mottagning, lagring och distribution av råvaran samt vid
lagring och distribution av färdigvaran);
glöm ej att ett förbättrat transportsystem medför större
möjlighet än varje annan faktor att nedbringa
tillverkningskostnaden samt att transporterna ej höjer produktens
värde, men väl dess pris.
Vid alla industriella nyanläggningar nedlägges stor
omsorg på att finna den ur transportsynpunkt lämpligaste
utformningen av byggnader samt dessas och
arbetsmaskinernas placering. Dessa senare uppställes med tanke på
att underlätta deras omflyttning, om detta ur arbets- och
transportsynpunkt senare skulle visa sig lämpligt.
Naturligtvis är även i gång varande företag allmänt föremål
för transportrationalisering. Ehuru kanske ej i samma
utsträckning som här, finns även i USA en viss benägenhet
att ta intryck av tradition och vanetänkande, dvs. att bli
mer eller mindre "verksblind", samt att betrakta många
under yrkesutbildningen invanda hanterings- och
transportoperationer snarare såsom självklara axiom än såsom
föränderliga problem, vilkas lösning bör förbättras i den
mån transportteknikens utveckling så medger.
Den stora vikt som man i USA tillmäter transportfrågan
framgår även av de många publikationer och
sammankomster, som ges ut från eller hålles vid vissa högskolor
och officiella myndigheter såsom American Management
Association, U.S. Army Service Forces, American
Handling Society m.fl. Särskilt den sistnämnda
sammanslutningen har en vitt förgrenad organisation och har t.o.m.
särskilda utskott för militära och utländska transportärenden.
Interna transporter inom industrin
De interna transporterna inom industrin uppdelas
vanligen i godshantering, som står i samband med
mottagning, lagring och distribution av råvaror,
transport, lagring och övrig hantering av gods och
halvfabrikat under tillverkningens gång samt
lagring, förpackning och utlastning av färdigprodukten.
Råvarumottagningen sker helst inom företagets lokaler
direkt från järnvägsvagn eller lastbil över kaj med
lämplig höjd och helst direkt till första
framställningsoperationen. Övrigt gods lagras i förrådet. För att spara på
golvutrymmet staplas råmaterialet på höjden i ställningar eller
hyllfack, vilka avpassas efter godsslaget. Inläggningen i
facken sker på sådant sätt, att godset bekvämt kan tas ut
för transport till första operation.
För nyssnämnda godshantering kommer gaffeltruckar och
telferbanor till allt större användning. Vid
gaffeltrucks-transport söker man att spara på golvutrymmet genom
att använda relativt få huvudbanor med
vändningsmöjlighet för gaffeltruckarna i kombination med smala
"bibanor" för smärre hjälpfordon. Telferbanorna, försedda
med behövliga växlar, dras ofta ända fram till första
operation. Särskilt ömtåligt gods, t.ex. vissa radiodetaljer, kan
därigenom i görligaste grad skonas för beröring under
transporten (beröring blott vid utlastning från bilen och
vid monteringsplatsen).
Praktiskt utformade häckar och godsbehållare, avpassade
för transport eller lagring av de mest olikartade varuslag
såsom stora plåtar, långa rör, skrymmande pressgods etc.
finns numera att tillgå i USA. För att minska behovet av
golvutrymme för de buffertlager av dylika råvaror eller
halvfabrikat, som vanligen upplägges vid arbetsplatsen,
utformas dessa häckar eller godsbehållare gärna så, att de
bekvämt kan staplas på varandra. En dylik stapling av
behållare sker stundom redan före transporten. I fig. 1 visas
Fig. 1. Anordning för
samtidig lyft av på
varandra staplade •
godsbehållare, 1
elektrisk manöveranordning, 2 griparmar,
3 godsbehållare,
4 utvidgat hörnbeslag
för styrning, 5
mellanrum för införande av
lyftorgan, 6 griporgan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
