Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1951 - Hur montage av flerfamiljshus kan förbilligas, av Evert Strokirk - Sture Mörtsell †, av Ernst Rothelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1951
fastheten 200 kp/cnr. En sådan betong kan
mycket väl erhållas med de flesta tillgängliga
schaktmaterial, eventuellt med något högre
cementtillsats än vad i regel är vanligt.
Vid vinds- och källarbjälklagen dominerar
värmeisoleringskravet, och det kan då eventuellt
tänkas, att öka dessas tjocklek utöver
mellanbjälklagens, jäsa upp betongen samt få den
lägre hållfastheten kompenserad i den ökade
tjockleken. Om så erfordras, kan extra
värmeisolering lätt anbringas.
Innerväggarna skall ha god ljudisolering,
medan däremot hållfasthetskravet är betydligt lägre
än vid bjälklagen. Således lämpar sig dessa
element väl för den angivna betongtypen.
Vid ytterväggarna är behovet av värmeisolering
dominerande. Om betongmassan på något sätt
jäses upp, så att en volymvikt på omkring 0,9
eller 1,0 hos den färdiga väggen kan erhållas,
samtidigt soin erforderlig hållfasthet erhålles och
man väljer en väggtjocklek på 30 cm erhålles ett
Ar-värde på ca 0,7, även utan putsskikt eller något
isoleringsmaterial. Då ytterst få bruksfogar
förekommer, torde resultatet bli bättre än vid många
murade väggar.
Vid ytterväggen måste ställas speciella krav
beroende på byggnadens geografiska läge.
Vatten-uppsugningsförmågan och ytskiktets
frostbeständighet är ännu relativt litet kända för
material av här antytt slag. Dock spelar detta mindre
roll, enär en enkel yttre ytbeklädnad icke behöver
medföra någon väsentlig merkostnad.
En halvstens fasadtegel är använd i etapp 3. Ett
utvändigt putsskikt eller exempelvis beklädnad
med asbestcementskivor e.d. ger en billig
ytbeklädnad. Givetvis ökar i viss mån
isoleringseffekten vid dessa ytbeklädnader.
Kemiska tillsatsmedel till vanlig betong innebär
ingen nyhet. Vanligen avser man härmed
snabbare bindetid, förbättrad vattentäthet, ökad
smidighet hos betongmassan m.m. De egenskaper
man med här antydda kemikalietillsatser avser
ätt vinna är huvudsakligen följande:
snabbare bindetid, så att de gjutna vägg- och
bjälklagselementen redan efter något dygn kan
lyftas från sin gjutbädd;
i vissa fall genom speciellt jäsmedel, ökad
porositet och härigenom förbättrad
värmeisoleringsförmåga ;
viss elasticitet hos betongen, varigenom
sprickrisken minskas och ytan blir spikbar, om stenar
frånsållas.
Vid tre S-metoden skall bjälklags- och
väggskivorna monteras på samma sätt som tidigare
angivits med hjälp av lämplig krän. Elementens
storlek medger, att endast ett fåtal fogar, vilka
alltid innebär vissa besvärligheter, erfordras. I
väggarna är de alltid förlagda vid anslutningarna
till andra väggar, varför några fogar icke blir
synliga invändigt.
641
Sture Mörtsell †
I början av juli 1951 omkom vid en bilolycka professor
Sture Mörtsell och hans maka. Mörtsells alltför tidiga
bortgång är en stor förlust för den svenska gruvhanteringen.
Mörtsell föddes i Umeå 1899, tog studenten i Uppsala 1917
och utexaminerades från KTH 1922. Under de närmast
följande åren deltog ban i elektriska malmletningsarbeten i
Västerbotten, var e.o. tjänsteman i bergsstaten och förste
assistent på det gruvvetenskapliga laboratoriet vid KTH.
1926—1929 var ban driftingenjör vid Margretelunds Gruv
AB, platschef vid Rullshytte gruvor och anrikningsverk
samt i Finland vid Orijärvi gruvor.
I och med anställningen i Bolidens Gruv AB 1929 hade
han kommit på rätt plats. Under de följande åren löste
ban alla de svårigheter, som var förknippade med
anrikningen av Bolidenmalmen. Provanrikningsverket i Boliden,
anrikningsverken vid Rönnskär, Kristineberg och Laver
planlades och uppfördes under hans ledning. När
professuren i anrikning vid KTH inrättades 1942, blev Mörtsell
utnämnd till förste ordinarie innehavare.
Redan under sin tjänstgöring vid Bolidens Gruv AB hade
ban uppehållit professuren i allmän bergsmekanik och
gruvmekanik åren 1929 och 1932—1933. I sitt ’arbete vid
KTH visade han sig vara såväl en utmärkt pedagog som
en utomordentlig ledare för forskningen på
anriknings-området. Under de nio år han tjänstgjorde där kom
han alltmer att inta den centrala platsen i den
gruvvetenskapliga forskningen, särskilt inom specialfacket anrikning.
Han ledde flera maktpåliggande utredningar inom
Jernkontorets forskningsverksamhet jämsides med liknande
uppdrag inom Svenska Gruvföreningen. Trots detta bedrev
han inom anrikningsinstitutionen vid KTH en icke
obetydlig egen forskning. Från den privata industrin erhöll han
ett otal uppdrag och allt utfördes till uppdragsgivarnas
belåtenhet. Av största betydelse ur forskningssynpunkt var
hans förmåga att få personer att arbeta med glädje och
att samarbeta, vilket berodde på hans egenskap att tänka
på medarbetarna i första hand.
För KTH och särskilt dess bergsavdelning gjorde han
åtskilliga betydelsefulla insatser, vilket vid jordfästningen
påpekades av såväl lärarkolleger som elever. Få kunde som
ban vinna människors förtroende och samtidigt behålla det.
Svenska Teknologföreningen har genom Mörtselis död
gjort en stor förlust. Redan under slutet av 1920-talet var
han klubbmästare i avd. Kemi och Bergsvetenskap och
gladde då ofta kamraterna med sin sång. Den höga
uppskattningen av honom i föreningen medförde, att ban
valdes till ordförande i avd. Teknisk Undervisning 1949 och i
avd. Kemi och Bergsvetenskap 1950.
Ilans publicistiska verksamhet har varit av stor betydelse
för den svenska anrikningen, särskilt flotationen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
