Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1951 - Andras erfarenheter - Vad kostar farten? av Bo Björkman - Nybyggen - Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1951, av N Lll - Vita Nilens vattenkraft, av Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’64
TEKNISK TIDSKRIFT
de användes var för sig. Dessutom kan en koncentration
av dragkraften i ett dragfordon möjliggöra bättre
effektivitet. Detta gör att det erforderliga effektbehovet för en
ytterligare vagn på långa järnvägståg blir synnerligen litet.
Vid amerikanska godståg med hastigheter på 100 km/h
är dragkraften endast ca 2 kg för 1 t vikt. Motsvarande
siffra för en lastbil är ca 15 gånger större vid samma
hastighet och för flygplan 30 gånger större vid en hastighet
av ca 400 km/h.
Hur skall nu det specifika motståndet kunna minskas vid
en ökad hastighet och ekonomin därigenom förbättras?
ökningen i specifika motståndet vid ökad hastighet
sammanhänger med vissa karakteristiska dimensionslösa
enheter som Reynolds tal, Froudes tal, Machs tal etc.
En lämplig dimensionslös parameter ger möjlighet att
göra jämförelser mellan den konstruktiva utformningen
vid olika storlekar på fordonstyp. Förhållandet mellan
tillåten påkänning och specifik vikt är därvid av största
betydelse, och genom att låta L representera den
"karakteristiska längden" av konstruktionen, blir a Llo en
dimensionslös enhet. Man kan sedan gå vidare och eliminera
längden L mellan Froudes tal och ovannämnda parameter
och erhåller därigenom en ny parameter vl]/Ou/P där V är
hastigheten, ou påkänningen och P tätheten. Denna
parameter är också dimensionslös men ändras vid användandet
av olika slags material och legeringar.
Oberoende av vilka spekulativa transportmetoder man
tänker sig för framtiden, bör betydande ökningar kunna
göras i hastighet, om nytt materiel med ett gynnsammare
förhållande mellan styrka och täthet utnyttjas. En ökning
av kvantiteten \JoJP över nuvarande gränser skulle
automatiskt medföra att gränslinjen för specifikt motstånd
kontra hastighet skulle förskjutas mot högre värden på
hastigheten. För närvarande synes titanlegeringar ge löfte
om ett sådant resultat (G Gabriklxi & Th. von Karman
i Mechan. Engng okt. 1950). Bo Björkman
Nybyggen
Världsskeppsbyggeriet vid halvårsskiftet 1951. Enligt
Lloyd’s Registers statistik var den 30 juni 1951 ett
handelstonnage om 1 214 fartyg, 5 331 214 brt under
byggnad i världen, vilket jämfört 1 169 fartyg, 4 818 753 brt vid
årsskiftet 1950—51 betyder en ökning av tonnaget med
icke mindre än 512 461 brt på ett halvår. Fördelningen på
de olika länderna är följande (motsvarande siffror vid
senaste årsskiftet inom parentes):
Antal fartyg brt
Storbritannien och
Nordirland ................................345 (330) 2 114 319 (2 044 688)
Japan ..................................94 ( 82) 520 665 ( 231 350)
Frankrike ............................80 ( 93) 439 363 ( 457 413)
Tyskland ............................135 (106) 387 853 ( 197 510)
Förenta Staterna..............49 ( 45) 333 662 ( 340 195)
Sverige ................................71 ( 69) 315 855 ( 304 990)
Italien ..................................65 ( 62) 311 333 ( 313 978)
Holland ................................122 (108) 295 296 ( 306 794)
Brittiska samväldets
utomeuropeiska länder. . 37 ( 35) 131 937 ( 120 571)
Norge ..................................49 ( 63) 122 326 ( 123 634)
Danmark ............................25 ( 28) 116 390 ( 133 082)
Spanien ................................83 ( 92) 108 235 ( 105 849)
Belgien ................................14 ( 17) 81 740 ( 89 316)
Finland ................................16 ( 14) 21858 ( 18 720)
Jugoslavien ........................6 ( 5) 12 900 ( 12 600)
Portugal ..............................10 ( 10) 12 316 ( 14 293)
Uruguay ..............................9 ( 9) 3 624 ( 3 624)
Irländska Republiken ... 1 (—) 1 100 ( — )
Indonesien ..........................3 ( —) 442 ( — )
39,66 ®/o av totaltonnaget faller på Storbritannien och
Nordirland, varjämte 2,48 °/o kommer på det brittiska sam-
väldets utomeuropeiska länder, eller tillsammans 42,14 °/o,
jämfört med 44,93 °/o vid senaste årsskiftet. Den väldiga
ökningen i byggnadstonnage i Japan och Tyskland bör
observeras. Siffror för Ryssland, Polen och Kina saknas
alltjämt i statistiken.
I fråga om drivkraften fördelade sig totaltonnaget på:
brt »/o
923 (751) motorfartyg 3 737 343 (3 297 056) 70,2 (68,6)
291 (300) ångare 1593 871 (1 521 687) 29,8 (31,4)
I det övervägande antalet länder är det under byggnad
varande motortonnaget större än motsvarande ångtonnage.
I Förenta Staternas byggs dock 26 ångare om tillsammans
319 400 brt, men 24 motorfartyg om sammanlagt endast
14 262 brt. I Sverige byggs däremot 44 motorfartyg om
295 625 brt, men blott 27 ångare om 20 230 brt.
Tillverkningen av tankfartyg ökar fortfarande, från 178
om 1 927 814 brt vid senaste årsskiftet till 181 om 2 046 337
brt, eller 38,4 ’/o av totaltonnaget. Därav bygger:
Storbritannien och Nordirland .... 101 om 1 181 755 brt
Sverige ....................................................23 om 232 980 brt
Holland ..................................................10 om 125 213 brt
Japan ......................................................8 om 95 030 brt
Tyskland ................................................7 om 90 950 brt
Frankrike ................................................4 om 65 560 brt
Italien......................................................5 om 51 700 brt
Norge ......................................................6 om 51 157 brt
Danmark ................................................5 om 50 270 brt
Under 1951 års andra kvartal påbörjades totalt 278 fartyg
om 1 235 489 brt, varav i:
Storbritannien och Nordirland..............79 om 382 478 brt
Japan ............................................................32 om 225 320 brt
Tyskland......................................................51 om 182 052 brt
Sverige..........................................................20 om 121 505 brt
Förenta Staterna ........................................13 om 77 495 brt
Holland ........................................................34 om 68 816 brt
Brittiska samväldets utomeuropeiska
länder ........................................................12 om 63 875 brt
Under andra kvartalet sjösattes inalles 268 fartyg om
999 358 brt, varav i:
Storbritannien och Nordirland ............79 om 414 138 brt
Sverige ........................................................25 om 121 231 brt
Tyskland......................................................43 om 76 728 brt
Japan ............................................................15 om 71 820 brt
Holland ........................................................34 om 69 927 brt
Frankrike ....................................................10 om 53 574 brt
Under andra kvartalet färdigställdes sammanlagt 254
fartyg om 878 359 brt, varav i:
Storbritannien och Nordirland..............70 om 346 211 brt
Sverige..........................................................16 om 108 356 brt
Holland ........................................................32 om 70 765 brt
Frankrike ....................................................21 om 68 310 brt
Tyskland......................................................38 om 59 197 brt
Brittiska samväldets utomeuropeiska
länder ...............................11 om 49 516 brt
N Lll
Vita Nilens vattenkraft. Tre km nedanför Viktoriasjöns
utlopp vid Riponfallen passerar Vita Nilen en bergrygg,
där den bildar Owenfallet med nedre v.y. 18 m under
sjöytan. Viktoriasjöns area är 62 000 km2 — världens
tredje — och nederbördsområdet tre gånger så stort; en
liten höjning av vattennivån bildar därför ett betydande
magasin och en stark utjämning av flödena. Avbördningen
är lägst 10 000, i medeltal 22 000 och högst 43 000 m3/s.
De naturliga vattenståndsvariationerna är endast 1,5—
1,8 m.
Vid Ripon — sjöns utlopp — planeras rensningar och en
dammbyggnad för att öka regleringsmöjligheterna. Bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
